Artikel från Socialdepartementet

Assistansersättning och LSS

Publicerad · Uppdaterad

Regeringens funktionshinderspolitik berör alla politikområden. Stödinsatserna inom LSS och assistansersättningen är en del av funktionshinderspolitiken.

Två kvinnor sitter på en balkon och samtalar.
Utgångspunkten är en lagstiftning som innebär att den som har behov av stöd får det och som främjar att alla människor – flickor, pojkar, kvinnor och män – oavsett funktionsnedsättning kan vara delaktiga i samhällslivet. Foto: Åke Nyqvist/Folio

Samtliga hjälpmoment vid andning och sondmatning ska vara assistansgrundande

Regeringen föreslår att samtliga hjälpmoment ska kunna ge rätt till personlig assistans när det gäller hjälp med andning och sondmatning. Hjälpbehov som ryms inom det normala föräldraansvaret ska också vara assistansgrundande när det rör sig om behoven andning och sondmatning. Förslaget skickas nu ut på remiss.

Pressmeddelande: Samtliga hjälpmoment vid andning och sondmatning ska vara assistansgrundande

Utökad satsning på LSS i regeringens budget

Regeringen föreslår en satsning på 85 miljoner kronor 2020 och 100 miljoner kronor årligen för att samtliga hjälpmoment vid andningshjälp och måltid i form av sondmatning ska ge rätt till personlig assistans.

Pressmeddelande: Utökad satsning på LSS i regeringens budget

Hjälp med andning ska ge rätt till personlig assistans

Regeringen överlämnar en proposition till riksdagen med förslag på ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Förslaget innebär att behov av hjälp med andning ska utgöra ett sådant grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans.

Pressmeddelande: Hjälp med andning ska ge rätt till personlig assistans

Hjälp med andning ska kunna ge rätt till personlig assistans

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Förslaget innebär att behov av hjälp med andning ska utgöra sådana grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans.

Pressmeddelande:Hjälp med andning ska kunna ge rätt till personlig assistans

150 miljoner för förstärkt assistansersättning

Regeringen vill stärka assistansersättningen med 150 miljoner kronor i vårbudgeten. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Pressmeddelande: 150 miljoner för förstärkt assistansersättning

Andning och sondmatning ska utgöra grundläggande behov för personlig assistans

Torsdagen den 21 februari, remitterar regeringen en promemoria med förslag på ändringar i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Förslagen innebär att behov av hjälp med andning och sondmatning ska utgöra sådana grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans.

Promemoria: Behov av hjälp med andning och sondmatning

LSS-utredningen överlämnad till regeringen

Den särskilda utredaren Gunilla Malmborg har idag, torsdagen den 10 januari, överlämnat betänkandet Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen (SOU 2018:88) till övergångsregeringen. Utredningen innehåller bland annat förslag på statligt ansvar för den personliga assistansen, samt nya insatser i LSS.

Pressmeddelande: LSS-utredningen överlämnad till regeringen

Detta gör regeringen inom LSS och assistansområdet

Regeringen har tillsatt en utredning för att se över lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och assistansersättningen enligt socialförsäkringsbalken.

Syftet med uppdraget att se över lagstiftningen är att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. I uppdraget ingår också att skapa en långsiktigt hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och att få till stånd mer ändamålsenliga insatser i LSS.

Utredaren ska göra en grundläggande översyn av nödvändiga förändringar i regelverket. Många av de frågor som uppmärksammats genom åren angående assistansersättningen kvarstår och nya har tillkommit. Det finns även anledning att utreda hur de insatser som regleras i LSS utvecklats och hur insatserna förmår uppfylla syftet med lagstiftningen. Det gäller särskilt möjligheten till arbete, studier och meningsfull sysselsättning.

Som lagstiftningen ser ut idag finns risk för brister i likvärdighet och rättssäkerhet. Reglerna är komplicerade och öppnar för tolkningsmöjligheter, särskilt när det gäller assistansersättningen. Assistansersättningens ersättningssystem med schablonbelopp och de vinstdrivande företagens roll i kostnadsutvecklingen av assistansersättningen ska ses över. En annan svårighet när det gäller personlig assistans är det delade huvudmannaskapet, främst det mellan stat och kommun, bland annat på grund av risken för kostnadsövervältringar.

Regeringen värnar om LSS och assistansersättningen. Flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning ska ha tillgång till insatser som främjar jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet. Stödinsatser liksom samhället i övrigt ska utformas utifrån jämställdhets- och barnrättsperspektiv. Detta är viktiga utgångspunkter för utredningen.

Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen

Tilläggsdirektiv till LSS-utredningen

De krav på besparingar som tidigare funnits i utredningsdirektiven tas bort. Utredningstiden förlängs till den 15 december 2018. Utredningen överlämnas till regeringen den 10 januari 2019.

Tilläggsdirektiv till LSS-utredningen

Vissa förslag på assistansområdet

I propositionen föreslår regeringen nya bestämmelser i socialförsäkringsbalken om att regeringen – eller den myndighet som regeringen bestämmer – kan meddela dels ytterligare föreskrifter om assistansersättning med ett högre belopp än schablonbeloppet, dels föreskrifter om att assistansersättning med ett högre belopp än schablonbeloppet ska betalas ut på annat sätt än månadsvis. De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2018.

Proposition: Vissa förslag på assistansensområdet

Vissa förslag om personlig assistans

Propositionen innehåller förslag till ändringar i socialförsäkringsbalken som innebär att tvåårsomprövningen av rätten till assistansersättning tas bort. Försäkringskassan ska vara skyldig att ompröva rätten till assistansersättning i den utsträckning som denna rätt har minskat i omfattning på grund av väsentligt ändrade förhållanden som är hänförliga till den försäkrade. Propositionen lämnades till riksdagen den 18 januari 2018.

Proposition: Vissa förslag om personlig assistans

Habiliteringsersättningen ses över av LSS-utredningen

Regeringen har gett LSS-utredningen i tilläggsdirektiv att se över habiliteringsersättningen – den ersättning som kommuner kan ge personer med funktionsnedsättningar för att uppmuntra till deltagande i daglig verksamhet. Utredaren ska se över frågan om habiliteringsersättning och vid behov lämna lagstiftningsförslag för att att säkerställa en likformig utformning av habiliteringsersättning i kommunerna. Uppdraget ska redovisas i slutbetänkandet.

Tilläggsdirektiv till LSS-utredningen

Lagstiftning kring assistansersättningen och LSS 

Regeringen tolkar inte lagstiftning, utan den uppgiften ligger på de tillämpande myndigheterna och domstolarna. Det är Försäkringskassan som tillämpande myndighet som tolkar lagstiftningen när det gäller assistansersättningen och kommunerna som tillämpande myndigheter som tolkar lagstiftningen när det gäller personlig assistans enligt LSS. Förtydligande tolkningar av bestämmelser i lag och förordning samt prejudikat kommer från domstolarna. Att prejudicerande domar påverkar tolkningen av lagstiftningen i Sverige är ett led i rättssamhället. Om riksdag och regering inte anser att utfallet stämmer överens med lagens syfte så kan lagarna ändras. Då behöver behovet av en ändring och konsekvenserna av en sådan ändring först utredas. 

Uppdrag till Försäkringskassan och Socialstyrelsen

Försäkringskassan och Socialstyrelsen ska utreda konsekvenserna för flickor, pojkar, kvinnor och män med assistansersättning av de domar från Högsta förvaltningsdomstolen som rör det så kallade femte grundläggande behovet. Behovet innebär "annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade". Försäkringskassans analys ska även omfatta skäl för avslag, indragningar och avslut av assistansersättningen. Socialstyrelsen ska särskilt titta på hur domarna påverkat kommunernas beviljanden av insatser enligt LSS. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 15 december 2017.

Kartläggning av kommunernas stöd för egenvård

Socialstyrelsen ska kartlägga vilket stöd som lämnas av kommuner till personer med funktionsnedsättningar som har behov av hjälp med genomförande av så kallade egenvårdsinsatser. I uppdraget ingår även att undersöka i vilken utsträckning kommuner samverkar med landstingen i frågor som rör egenvård för denna målgrupp. Uppdraget redovisades 1 december 2017.

Tillståndsgivning och tillsyn av anordnare av assistans

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har i april redovisat en handlingsplan för hur myndigheten vill utveckla arbetet med tillståndsgivning och tillsyn av anordnare av assistans enligt socialförsäkringsbalken om stöd och service till vissa funktionshindrade. IVO ska också redovisa vilka åtgärder som vidtagits och resultatet för året. Uppdraget redovisades 28 februari 2018.

Analys av assistansmarknaden

Inspektionen för socialförsäkring (ISF) ska genomföra en kartläggning och analys av marknaden för anordnare med tillstånd att bedriva personlig assistans. ISF ska bland annat kartlägga och analysera marknadens aktörer, deras lönsamhet, spridningen i lönsamhet samt brister i marknads- och konkurrensförhållande. Uppdraget redovisades 15 december 2017.

Assistansmarknaden – lönsamhet och konkurrensförhållanden på Isf:s webbplats

Försäkringskassan har infört efterskottsutbetalning

Försäkringskassan har i oktober 2016 infört efterskottsutbetalningar av assistansersättning i stället för utbetalning i förskott. Efterskottsutbetalning stämmer överens med lagens avsikt och gör det möjligt för Försäkringskassan att ha en bättre kontroll på utbetalade pengar.

Regeringen värnar om en hållbar utveckling av assistansersättningen. Försäkringskassan har därför fått ett nytt mål för assistansersättningen i regleringsbrevet för 2017. Målet innebär att Försäkringskassans arbete med assistansersättning ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet. Det är genom en likformig och god rättstillämpning i landet som det säkerställs att människor får den ersättning de har rätt till. Försäkringskassan ska verka för att utredningar, försäkringsmedicinska utredningar och läkarutlåtandena håller hög kvalitet. Försäkringskassan ska även säkerställa en god kontroll för att motverka överutnyttjande och brottsligt nyttjande med ett särskilt fokus på den ökande timutvecklingen.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionsnedsättningar goda levnadsvillkor, att de får det stöd de behöver i det dagliga livet och att de kan påverka vilket stöd och vilken service de får. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

LSS ger förutom rätt till personlig assistans också rätt till nio andra insatser för särskilt stöd och särskild service som människor kan behöva utöver det som de kan få genom annan lagstiftning. LSS är ett komplement till andra lagar, såsom Socialtjänstlagen. De tio stödinsatserna är:

1. Rådgivning och annat personligt stöd
2. Personlig assistans
3. Ledsagarservice
4. Kontaktperson
5. Avlösarservice i hemmet
6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet
7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
8. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn eller ungdom
9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild anpassad bostad
10. Daglig verksamhet

Nio av de tio stödinsatserna har kommunen som huvudman. För stödinsatsen Rådgivning är landstingen huvudman. Staten tar över ansvaret för stödinsatsen Personlig assistans när brukarens grundläggande behov av stöd överstiger 20 timmar per vecka. Då får brukaren statlig assistansersättning.

Personlig assistans enligt LSS och assistansersättningen

Den som beviljas personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till personlig assistans för andra personliga behov om behoven inte tillgodoses på annat sätt. För att beviljas statlig assistansersättning krävs ett grundläggande behov på minst 20 timmar.

Personlig assistans ska vara ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal assistenter till den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sina grundläggande behov (hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av- och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade). Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov har även rätt till personlig assistans för andra personliga behov.

Den assistansberättigade kan välja att få assistansen genom kommunen eller få ekonomiskt stöd och själv vara arbetsgivare eller anlita t.ex. ett kooperativ eller annan utförare. Kommunen är ansvarig för kostnaden för personlig assistans när de grundläggande behoven uppgår till högst 20 timmar per vecka. Den som har behov av att personlig assistans för sina grundläggande behov mer än 20 timmar per vecka har rätt att få assistansersättning. Rätten till denna ersättning kan du läsa om i 51 kap. socialförsäkringsbalken (2010:110), SFB. Försäkringskassan beslutar om och betalar ut assistansersättningen.