Karolina Skog har entledigats, Miljöminister

-

Innehållet publicerades under perioden

-
Artikel från Miljödepartementet

Förslag på förändringar i regelverket för kärnavfallsfonden

Publicerad

Kärnavfallsfonden tar emot och förvaltar avgiftsmedel från kärnkraftbolagen och andra innehavare av kärntekniska anläggningar. Fonden finns till för att finansiera kostnader för att ta hand om kärnbränsle och andra restprodukter från kärnkraften. Regeringen har beslutat att överlämna en lagrådsremiss till lagrådet med ändringar i lagstiftningen. Förslagen är en del av energiöverenskommelsen 2016.

Lagrådsremissen följer det förslag som Strålsäkerhetsmyndigheten tidigare lämnat och som varit ute på remiss. I förslaget blir det tydligare hur de olika avgifter och ekonomiska säkerheter som kärnkraftbolagen står för ska beräknas och vad de innebär (kärnavfallsavgift, finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp).

Myndigheterna ska beräkna avgiften på fler år

Kärnavfallsavgiften är den avgift som reaktorinnehavarna betalar för att täcka kostnaden för det slutliga omhändertagandet av kärnkraftens restprodukter. Det är Strålsäkerhetsmyndigheten som lämnar förslag på vilken kärnavfallsavgift som reaktorinnehavarna ska betala och det är regeringen som fastställer avgiften. Marknaden och bolagen bestämmer hur länge ett kärnkraftverk är i drift.

I dag används en driftstid på 40 år när kärnavfallsavgiften beräknas. Den förlängs till 50 år. Detta kommer att göras genom en ändring i finansieringsförord¬ningen. Det innebär att den årliga avgiften blir lägre, men att den kommer att betalas över en längre tid. Industrin kommer fortsatt ha det fulla ansvaret för att hantera kärnavfallet.

Kärnavfallsfonden får placera pengar i aktier

Kärnavfallsfondens placeringsmandat, det vill säga det mandat som styr vad fondens pengar får investeras i, utvidgas till att även omfatta aktier. Utvidgningen innebär att fonden får utökad möjlighet att placera i tillgångar som kan ge bättre avkastning.

Högre krav på bolagens ekonomiska säkerheter

Eftersom aktier innebär mer riskfyllda placeringar föreslår regeringen att denna risk kompenseras med större krav på kraftbolagens säkerheter. Reaktorägarna ska ställa två typer av ekonomiska säkerheter till kärnavfallsfonden: finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp. Säkerheterna ställs för att se till att det finns finansiering att ta av ifall oplanerade händelser sker, till exempel om en reaktor stänger i förväg. Enligt regeringens förslag kommer Barsebäck och andra reaktorer som ställs av permanent att behöva ställa större säkerheter.

Det råder i dag en otydlighet i frågan om när säkerheterna får tas i anspråk: redan när det kan antas att fonderade medel inte kommer räcka för att täcka de kostnader som omfattas av säkerheterna, eller först när fondmedlen faktiskt har förbrukats. Regeringens förslag tydliggör att säkerheterna kan tas i anspråk redan när det kan antas att fonderade medel inte räcker till.

Regeringen fastställer de kärnavfallsavgifter, finansieringsbelopp och kompletteringsbelopp som bolagen ska betala. Det nuvarande beslutet gäller för åren 2015-2017.

Medlen i kärnavfallsfonden ska förvaltas aktsamt, för att säkerställa finansieringen av framtida kostnader för kärnavfallshantering. Avgifterna får även finansiera kostnader som kommuner har för att pröva frågor om slutförvar.

Regeringen återkommer till riksdagen med en proposition om kärnavfall senare i vår. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 december 2017.

Faktaruta - begrepp

Kärnavfallsavgift är den avgift reaktorinnehavarna ska betala för att täcka kostnaden för det slutliga omhändertagandet av kärnkraftens restprodukter. Avgiften beslutas för tre år i taget och anges per anläggning.

Finansieringsbelopp motsvarar skillnaden mellan de återstående kostnaderna för de restprodukter som har uppkommit då beräkningen görs och de medel som har fonderats för dessa kostnader. Det vill säga en säkerhet för avgiftstillgången om produktionen upphör under avgiftsperioden.

Kompletteringsbelopp motsvarar en skälig uppskattning av kostnader som kan uppkomma till följd av oplanerade händelser. Kompletteringsbeloppet utvidgas till att ta hänsyn till osäkerheter i tillgångssidan samt att även avställda reaktorer ska ställa säkerhet för detta belopp.