Artikel från Utrikesdepartementet

Sveriges medlemskap i FN:s säkerhetsråd - vecka 21

Publicerad

Denna vecka: Syrien/politiska spåret, Syrien/kemvapenspåret, Irak/UNAMI, Nordkorea, DRK, briefing fredsbevarande insatser, Sydsudan/UNMISS, resolution om motbudskap, Libyen, öppen debatt om skydd av civila, AMISOM, Mellanöstern.

En intensiv vecka i rådet började i måndags med det månatligen återkommande mötet om Syrien i det politiska spåret. FN-sändebudet Staffan de Mistura briefade rådet om läget efter den nyligen avslutade sjätte rundan i Genève. Under de efterföljande slutna överläggningarna uttalade rådsmedlemmarna stöd för de Mistura och Genèvesamtalen. Flera rådsmedlemmar uttryckte viss försiktighet om Astana-avtalet då man välkomnade gjorda åtaganden från garanterna (Ryssland, Turkiet, Iran), men betonade vikten av implementering och förbättringar på marken.

Syrien avhandlades även i tisdags då man hade överläggningar i kemvapenspåret. Den nytillträdda chefen för FN-sekretariatets avdelning för nedrustningsfrågor (ODA), Izumi Nakamitsu, presenterade den senaste månadsrapporten från OPCW (Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons). Hon noterade att den preliminära rapporten om attacken i Khan Sheikhoun i april i år visade på att sarin eller sarinliknande substans använts, men betonade också att det inte var en slutrapport och att ytterligare arbete återstod. Under rådets därpå följande slutna överläggningar märktes den oenighet som präglat tidigare diskussioner om vägen framåt för att nå ansvarsutkrävande.

I måndags diskuterade rådet också Irak och FN:s insats UNAMI. Chefen för UNAMI, Ján Kubiš, briefade rådet. Rådsmedlemmarna uttryckte genomgående stöd för Irak i kampen mot Daesh och betonade samtidigt vikten av att skydda civila. Flera medlemmar efterlyste också ökade ansträngningar för försoning och stabilisering.

I tisdags ägde ett extrainsatt möte rum om Nordkorea med anledning av det senaste missiltestet den 21 maj. Rådet hade då redan fördömt missiltestet i ett uttalande i måndags. Utöver denna fråga avsåg tisdagens möte också en sedan tidigare inplanerad diskussion om sanktionsregimen. Samtliga rådsmedlemmar fördömde missiltestet och underströk vikten av att förbättra implementeringen av sanktionerna. Några medlemmar underströk behovet av nya sanktioner och efterfrågade isolering. Ett par andra medlemmar betonade i större utsträckning vikten av kreativa lösningar och dialog vid sidan av sanktioner.

I anslutning till mötet om Nordkorea briefades rådet om utredningarna av morden på de två medlemmarna i expertpanelen avseende Demokratiska republiken Kongo (svenskan Zaida Catalán och amerikanen Michael Sharp). Signalen var tydlig från de rådsmedlemmar som uttalade sig om vikten av ansvarsutkrävande och samarbete från kongolesisk sida. Flera medlemmar uttalade också stöd för Sveriges initiativ att generalsekreteraren skyndsamt ska återkomma med konkreta förslag på vad FN kan göra för att komplettera pågående utredningar för att klargöra fakta och utkräva ansvar.

Under eftermiddagen genomfördes en briefing om FN:s fredsbevarande insatser. En briefing av detta slag genomförs årligen i samband med att styrkecheferna för FN-insatserna träffas i New York. Deltagande styrkechefer efterlyste förenklade arbetsmetoder, integrerad planering och gemensamma politiska visioner samt betonade vikten av att följa upp insatsernas mandat med adekvat kapacitet. Rådsmedlemmarna uttalade unisont stöd för FN:s fredsbevarande verksamhet, men ståndpunkterna varierade enligt känt mönster i fråga om värdlandet och dess suveränitet.

I onsdags genomfördes rådets månatliga möte om Sydsudan och FN:s fredsbevarande insats UNMISS. I anslutning till mötet antog rådet också resolution 2353 varigenom man utan revideringar förlängde mandatet för sanktionsregimen och dess expertpanel. Diskussionen präglades av frustration över uteblivna framsteg och en oro över utvecklingen. Sverige var i sitt inlägg tydligt gentemot Sydsudan om att löften om bland annat vapenvila måste infrias och ansvar utkrävas samt underströk vikten av att arbeta med regionen liksom av koordinering mellan FN, AU och IGAD.

Under onsdagen antog rådet också resolution 2354. Resolutionen handlar om motbudskap mot narrativ som sprids av terroristgrupper (counter narratives). Sammanlagt valde hela 63 medlemsstater att bli medförslagsställare till resolutionen. Sverige underströk i sin röstförklaring att all terrorismbekämpning måste ske i enlighet med internationell rätt, inklusive mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt samt flyktingrätt.

På brittisk begäran hade rådet under onsdag eftermiddag ett extrainsatt möte om Libyen. Anledningen var den militära eskaleringen i södra Libyen och attacken mot flygbasen Brak al-Shati. Samtliga rådsmedlemmar uttryckte oro över eskaleringen, manade till återhållsamhet, och framhöll vikten av en stark roll för FN. Efter förhandlingar kunde rådet sedermera i fredags anta ett pressuttalande om utvecklingen.

Torsdagen dominerades av en öppen debatt om skydd av civila med fokus på sjukvård i konflikt och implementeringen av resolution 2286. Under den nästan nio timmar långa debatten hölls över 70 inlägg. Det rådde samsyn om att implementeringen av resolution 2286 behövde förbättras och att två viktiga spår var 1) stärkandet av fredsbevarande insatser samt 2) förbättrad inhämtning av fakta och rapportering till rådet. I detta arbete efterfrågades ledarskap från generalsekreteraren och stöd för detta från säkerhetsrådet.

Se debatten: Öppen debatt om skydd av civila (Sveriges inlägg görs efter 02:09:00)

Efter den öppna debatten hade generalsekreteraren sin månatliga lunch med rådet. Diskussionen rörde denna gång utvecklingen i Somalia, Centralafrikanska republiken samt Sydsudan.

Fredagen inleddes med att rådet genom resolution 2355 fattade beslut om en teknisk förlängning av mandatet för AU:s insats i Somalia (AMISOM) till den 31 augusti. En substantiell diskussion om mandatet kommer att ske efter att FN och AU slutfört den nu pågående strategiska översynen av AMISOM.

Samma dag hölls det månatliga mötet om fredsprocessen i Mellanöstern. FN-sändebudet Nickolay Mladenov uttryckte i ljuset av president Trumps besök i regionen förhoppning om USA:s engagemang för att lösa den israelisk-palestinska konflikten. Samtidigt fokuserade han på krisen i Gaza och den palestinska hungerstrejken som två allvarliga trender på marken. Samtliga rådsmedlemmar välkomnade USA:s engagemang, inklusive presidentens besök. Nästintill samtliga rådsmedlemmar uttalade stöd för tvåstatslösningen.

Säkerhetsrådet har under veckan också antagit pressuttalanden om terroristattacken i Manchester den 22 maj, om attacken mot FN:s insats MINUSMA den 23 maj samt om terroristattacken i Minya den 26 maj.