Productive 4.0 – informationstekniken som tar produktionsindustrin till nya nivåer

19 länder och 108 aktörer från hela Europa är med i flaggskeppsprojektet Productive 4.0, som ska främja utveckling av teknik som möjliggör digitalisering i industrin. EU-projektet leds delvis från Sverige och ger industriaktörer möjlighet att producera och utveckla sina produkter på ett helt nytt sätt och i ökad takt.

Foto: Mathis_GERMA/Pixabay.com

Professor Jerker Delsing vid Luleå Tekniska Universitet leder den svenska insatsen. Han berättar att syftet är att bana väg för teknologi som gör det möjligt att integrera kunskap mellan olika delar av ett produktions system – både inom företag och mellan aktörer. Regeringens strategiska samverkansprogram "Uppkopplad industri och nya material" har pekat ut digital infrastruktur för industrin och industriella testbäddar som centrala. Projektet ligger därmed helt i linje med de svenska prioriteringarna.

– Idag är det möjligt för ett företag att samla in information från olika delar av sitt produktionssystem. Utmaningen är att få de skilda systemen inom delarna att interagera och dela information och på så sätt effektivisera produktionen och produktutveckling. Exempelvis kan information som uppstår i slutskedet av produktionen ha stor betydelse för till exempel produktdesign, säger Jerker Delsing.

Fokuserar på systemarkitekturen

Det svenska teamet fokuserar främst på systemarkitekturen för produktionsautomation och digitalisering. Avsikten är att utveckla morgondagens plattform för digitalisering av industrin. Detta kommer bli en viktig bas för digitaliseringen av hela Europas industri. Ett exempel på användning är att ett företag kan följa hur en produkt används hos slutkund. Produktanvändningen varierar mellan olika regioner och länder varför producenten är intresserad av att anpassa produkten efter de krav som ställs i respektive land. Jerker Delsing menar att vissa scenarion är högaktuella i Sverige.

– Idag kan vi läsa att varor som beställs på nätet ska kunna levereras inom fyra timmar. För att detta ska fungera behöver lastbilarna veta vart de ska, var varorna ska hämtas, hur de är sorterade och mycket mer. Byggandet av ett system som kan hantera detta är inte billigt, något som i slutändan betalas av kunden. Priset på varor kommer öka och vissa produkter kommer bli så dyra att de aldrig kommer köpas. Redan erhållna resultat visar på att den framtida tekniken kraftigt bidra till sänkta utvecklingskostnader och tillhörande effektiviseringar., säger han.

Ett svenskt medverkande företag är IT-företaget BNearIT i Luleå. De kommer att ha en central roll och därmed göra skillnad för hela industrin. Vidare deltar AB Volvo i ett delprojekt som handlar om att bygga morgondagens produktionslinor och testbäddar. Deltagandet gör det möjligt för dem att göra sin produktion snabbare och mer flexibel.

Kan dela med sig av information

Jerker Delsing menar att kostnadsaspekten gör satsningen intressant både för företag och slutkund. Tidigare liknande projekt har visat att företag kan skära ner sina systemutvecklingskostnader med 60 till 80 procent. Sedan finns även möjligheten att dra vinning av sin information.

– Vi har börjat nysta i något helt nytt – nanobetalning Detta innebär att ett företag kan välja att dela med sig av information till andra aktörer, mot en avgift. Genom en automatisk tjänst flyttas pengar från en aktör till en annan och informationen görs tillgänglig, säger Jerker Delsing.
Informationssamarbetet mellan olika aktörer bygger på förtroende, något som enligt Jerker Delsing stärkts under de senaste åren. Företagen har sett prov på vilka vinster som går att hämta och är därför positiva till att engagera sig.

Den totala finansieringen för hela projektet uppgår till 100 miljoner euro. Den svenska satsningen omfattar nästan 75 miljoner kronor. Finansiärer är EU-kommissionen, deltagande svenska parter och statens innovationsmyndighet Vinnova. Målet år 2020 är att framstegen som gjorts implementeras i nya affärer och arbetssätt hos deltagande företag.

Fakta om Productive 4.0-projektet

Tidsplan: 2017-2020
Finansiering: Hela projektet 100 miljoner euro. Den svenska satsningen nästan 75 miljoner kronor. Finansiärer är EU-kommissionen, industri och akademi samt nationella myndigheter i 19 länder

Artikel på engelska

Här hittar du en engelsk översättning av artikeln.