Säkerhet och försvar, utbildning, kultur och brexit på Europeiska rådet

Säkerhet och försvar

Stats- och regeringscheferna behandlade säkerhets- och försvarsfrågor tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. De bekräftade upprättandet av det permanenta och strukturerade försvarsarbetet, Pesco, vid en särskild ceremoni.

Samarbetet ska utveckla unionens operativa kapacitet för militära krishanteringsuppgifter, som även kan ställas till förfogande för till exempel FN-insatser. Pesco erbjuder ett ramverk för samarbete om utveckling av militära förmågor men även en möjlighet till konkreta säkerhets- och försvarspolitiska projekt.

Arbetet för ett mer socialt Europa

På toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg 17 november kom EU-ledarna överens om att utveckla EU:s sociala dagordning vidare. I slutsatserna från decembermötet har det fortsatta arbetet konkretiserats. EU ska bland annat genomföra den så kallade sociala pelaren, underlätta en välfungerande social dialog på flera nivåer och arbeta snabbare med pågående lagstiftningsärenden som handlar om sociala frågor. EU ska också följa upp handlingsplanen för att hantera löneskillnader som beror på kön.

Utbildning och kultur

Europeiska rådet anser att utbildning och kultur är grundläggande för att skapa ett välfungerande samhälle med möjlighet till livslångt lärande. För att stötta arbetet med utbildning och kultur i medlemsstaterna kommer Europeiska rådet att öka stödet för utbyten och rörlighet över gränser för olika grupper, till exempel studerande men även personer som behöver kompetensutveckling. Europeiska rådet vill också uppmuntra att fler unga lär sig språk och har satt upp som mål att unga ska kunna prata minst två europeiska språk förutom sitt modersmål.

Europeiska rådet vill också att medlemsländerna ser över olika sätt att hantera utmaningar som har med digitalisering, cybersäkerhet och mediekompetens att göra och uppmanar medlemsländerna att hantera utbildnings- och vidareutbildningsfrågor i ett livslångt perspektiv.

Klimatförändringar

Europeiska rådet välkomnar resultatet från klimattoppmötet i Paris december 2017 och understryker att EU-länderna ska fortsätta klimatarbetet, bland annat genom att anta EU-lagstiftning.

Migration

På middagen diskuterade stats- och regeringscheferna migration ur flera perspektiv, bland annat hur EU ska samarbeta om migration framöver inom unionen.

Eurosamarbetet

På mötets andra dag träffades stats- och regeringscheferna i formatet EU27 – utan Storbritannien, i ett så kallat inklusivt eurotoppmöte. Tillsammans med Europeiska centralbankens ordförande Mario Draghi och ordförande för eurogruppen Jeroen Dijsselbloem diskuterade stats- och regeringscheferna fortsatt arbete med fördjupning av EMU, den Europeiska monetära unionen.

Brexit

På mötets andra dag träffades stats- och regeringscheferna också i formatet EU27 för att diskutera läget i förhandlingarna om Storbritanniens utträde ur EU, brexit. Som väntat fann ledarna att tillräckliga framsteg nåtts i fas ett och att förhandlingarna nu kan gå över till fas två. Detta efter att EU-kommissionens chefsförhandlare Michel Barnier förra veckan träffade en överenskommelse med Storbritannien om lösningar på de svåra frågorna om vilka rättigheter som ska gälla för medborgare i Storbritannien och EU efter brexit, uppgörelsen om Storbritannien ekonomiska åtagande och förutsättningarna för gränsen mellan Irland och Storbritannien.

I riktlinjerna understryker Europeiska rådet att de är redo att ta fram ett ramverk för den fortsatta relationen mellan EU och Storbritannien efter utträdet, och att i ett första skede förhandla en övergångslösning.

Statsminister Stefan Löfven företrädde Sverige på mötet.