Program för kultur: Sveriges ordförandeskap 2018 i Nordiska ministerrådet

Det övergripande temat för det svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2018 är Ett inkluderande, innovativt och tryggt Norden. Kultursektorn har en avgörande roll i förverkligandet av denna vision. Här presenteras det svenska ordförandeprogrammet för kultur.

Ladda ner:

Foto: Hero/Folio

"Sveriges ordförandeskapsår ska bli ett år av inspiration, eftertanke och skaparglädje i ett inkluderande, innovativt och tryggt Norden. För mig som kultur- och demokratiminister står yttrandefriheten alltid i centrum. Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefrihet som grund. I dag står yttrandefriheten inför betydande utmaningar, i världen i stort, men även i Norden. Det nordiska samarbetet har aldrig varit viktigare", säger Alice Bah Kuhnke.

Det Hållbara, Kreativa, Interkulturella, Unga och Digitala Norden

Det svenska ordförandeskapsprogrammet för kultur utgår 2018 från fem teman: det Hållbara, Kreativa, Interkulturella, Unga och Digitala Norden. Strategin togs fram redan 2013 och reviderades 2016.

Under årets ordförandeskap har Sverige valt att fördjupa frågeställningarna i dessa teman för att möta utmaningar som bl.a.: Hur vi kan säkra de fri- och rättigheter som vi i Norden har kämpat hårt för, där yttrandefriheten är en av de mest grundläggande? Hur vi ska föra öppna samtal om vilken framtid vi vill ha? Hur människor ska känna samhörighet trots att man lever sitt liv på olika sätt?

Det hållbara Norden
I och med antagandet av Agenda 2030 har hela världen ett gemensamt ramverk för hållbar utveckling, även om utmaningarna ser olika ut. En tydlig roll för kulturen återfinns i det mål som det samnordiska programmet har valt som sitt fokusområde – det tolfte målet om att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Kreativitet kan visa vägen – designen och arkitekturen är här av särskild betydelse. De nordiska länderna har redan framflyttade positioner vad gäller den kulturella och kreativa sektorns livskraft såväl som innovativa hållbarhetslösningar, men det finns ytterligare potential att främja de lösningar för hållbara konsumtions- och produktionsmönster som uppstår i designen och arkitekturen.

Det kreativa Norden
Ett gott klimat för professionellt kulturskapande förutsätter goda utbildningsmöjligheter, goda ekonomiska förutsättningar
men även möjligheten att kunna ge uttryck för sin kreativitet utan
att tystas vare sig av offentliga institutioner eller av rädsla för hot och hat. Att detta ansvar inte slutar vid våra gränser visar sig inte minst genom att Norden är den region i världen som erbjuder flest fristäder till förföljda konstnärer. 

Det interkulturella Norden
Mångfalden mellan, och inom, de nordiska länderna har alltid funnits. Denna mångfald har blivit allt tydligare under senare år, med ökade influenser från övriga världen. Att mångfalden alltid har varit en integrerad del av Norden tydliggörs inte minst av regionens mångfasetterade kulturarv, som tydligt visar på samspelet mellan Norden och resten av världen. I de nordiska länderna finns flera erkända nationella minoriteter och urfolk. Det finns också samhällsbärande språk som genom sin ringa storlek ändå är sårbara. De nordiska länderna är alla parter i Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar och har därmed åtagit sig att värna och stärka förutsättningarna för att dessa kulturyttringar ska kunna bevaras och utvecklas.

Det unga Norden
Nordiska ministerrådets vision är att Norden ska vara den bästa platsen i världen för barn och unga. En stor del av denna vision kan förverkligas genom kultursamarbetet, som enligt de nordiska kulturministrarnas strategi ska prioritera konst och kultur för, av och med barn och unga. Det egna skapandet är avgörande för såväl kreativitet som självförtroende under resten av livet. Att detta synsätt präglar Norden tydliggörs bland annat av att alla de nordiska länderna har någon form av offentligt finansierade musik- eller kulturskolor öppna för alla. God tillgång till konst, kultur och det egna skapandet måste vara en självklarhet för alla barn, oavsett övriga förutsättningar. I de nordiska kulturministrarnas strategi betonas vikten av att lägga särskilt fokus på barn och unga i utsatta positioner. I detta ingår ensamkommande och nyanlända barn och unga.

Det digitala Norden
Digitaliseringen står i centrum för det övergripande svenska ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet. Strategin för kultursamarbetet slår fast att digital förmedling är en viktig del av arbetet med att demokratisera tillgången till både kulturarv och nyproducerad konst och kultur i Norden. Den snabba digitala utvecklingen har skapat både möjligheter och stora utmaningar för det demokratiska samtalet. Det finns på många sätt bättre förutsättningar för att uttrycka, sprida och ta del av olika åsikter, idéer och information och därigenom ifrågasätta andras ståndpunkter och bilda opinion. Samtidigt har digitaliseringen medfört ett förändrat informationsutbud och har åtföljts av ett hårdnat samtals- och debattklimat.

Välkomna till Sveriges ordförandeskapsår 2018!

Det nordiska samarbetet

Det nordiska samarbetet är ett av världens mest omfattande regionala samarbeten. Det omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland. Samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat och en viktig del av europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa och vill styrka nordiska och regionala intressen och värderingar i en global omvärld. Gemensamma värderingar länderna emellan bidrar till att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner.

Nordiska ministerrådet

Nordiska ministerrådet bildades 1971 och är de nordiska regeringarnas officiella samarbetsorgan. I praktiken är statsministerns övergripande ansvar delegerat till de nordiska samarbetsministrarna – för Sveriges del utrikesminister Margot Wallström – och till Nordiska samarbetskommittén som svarar för den löpande koordineringen av det officiella politiska nordiska samarbetet. Ordförandeskapet roterar mellan de fem medlemsländerna för ett år i taget. 2018 är Sverige ordförande.

Kalendarium för Program för kultur

29/1, Nordisk kulturpolitisk dag
Arrangör: Myndigheten för kulturanalys

20-21/3, Kulturskolekonferens om nyanlända och ensamkommande
Arrangör: Kulturskolerådet

4/5, Konferens om kultur och hälsa
Arrangör: Kompetenscentrum för kultur och hälsa vid Stockholms läns landsting

8-9/5, Barn och ungas nyhetskonsumtion i ett förändrat medielandskap
Arrangör: Nordicom och Statens medieråd

8-9/5, Kulturpolitiskt toppmöte
Arrangör: Sveriges Kommuner och Landsting, Region Skåne, Nordisk kulturfond och Kulturdepartmentet 

9/5, Möte ministerrådet för kultur

31/5-1/6, Arkitekturkonferens
Arrangör: Arkdes

31/5-1/6, Språkrevitaliseringsworkshop
Arrangör: Institutet för språk och folkminnen och Sametinget 

7-8 juni, Riksarkivmöte
Arrangör: Riksarkivet

1/11, Kulturministermöte och samrådsmöte med Nordiska rådet i Oslo

5-7/12, Fristadskonferens
Arrangör: Statens kulturråd och Malmö stad