Självkörande bussar - är det framtidens kollektivtrafik?

Nu testas projektet Autopiloten i Kista, i västra Stockholm i allmän trafik. En försöksverksamhet med helautomatiska och elektrifierade minibussar. Självkörande bussar kan bli ett viktigt komplement för en bättre framkomlighet och för att underlätta vardagsresor.

  • En buss kör fram mot en hållplats där passagerare väntar.

    Den 23 januari invigdes Skandinaviens första självkörande bussar. Under 6 månader pågår test längs en 1,5 km lång sträcka i Kista centrum, utanför Stockholm. Detta ska senare övergå i reguljär linjetrafik i den nya stadsdelen Barkarbystaden.

    Foto: Cecilia Tollefeldt/Regeringskansliet

  • Foto på Anna Pernestål Brenden

    – Det finns fortfarande många frågetecken kring hur tekniken och tjänsterna fungerar i verkliga miljöer och med vanliga människor omkring. Därför är det viktigt att vi tillåter oss att testa nu! Och att samtidigt testa och experimentera med olika typer av mobilitets-tjänster. Det är intressant om självkörande fordon kan komplettera dagens kollektivtrafik med mindre bussar som går oftare eller som matartrafik, säger Anna Pernestål Brenden.

    Foto: Cecilia Tollefeldt/Regeringskansliet

Nobina Technology är först ut att testa självkörande busar på allmän väg i Sverige och i Skandinavien. Bussturen är öppen för allmänheten och genomförs under ett halvår.

Anna Pernestål Brenden är forskare på KTH och involverad i demonstrationen. Hon säger att frågan är inte om utan när självkörande bilar och bussar kommer att vara en vanlig syn på våra vägar.

- Det är många forskare eniga om, liksom att de självkörande bilarna har potentialen att förändra samhället från grunden, både vad gäller transporter och rörlighet, säger Anna Pernestål Brenden.

– Självkörande fordon är hajp just nu och de kommer att komma. En sak är extra intressant, och det är att det går mycket snabbt. Hade någon frågat en forskare för fem år sedan när de självkörande bilarna skulle finns på våra gator skulle svaret vara år 2040. För två år sedan hade svaret blivit 2030 och idag säger tillverkarna "runt 2020". Vanligtvis brukar teknikutveckling ta längre tid än man tänkt sig, säger Anna.

– Det är svårt att avgöra vilka effekterna blir av självkörande fordon. Å ena sidan blir de säkrare och de kan öka tillgängligheten för många, till exempel skulle de som inte har körkort kunna "köra bil". Å andra sidan visar flera forskningsstudier att självkörande bilar sannolikt leder till att det blir fler bilar som kör på gatorna, och därmed ökar energiåtgången och risken för trängsel. Hur vi kommar att använda självkörande fordon - delat och som en del i kollektivtrafiken, eller för privat bruk – kommer att avgöra vilka konsekvenserna blir för samhälle och miljö, säger Anna avslutningsvis.

Fakta om projektet

Projektet Autopiloten ingår regeringens samverkansprogram Nästa generations resor och transporter. Inom samverkansprogrammet ingår Autopiloten i initiativet Självkörande, delade, elektrifierade fordon i systemlösningar. Syftet är att koordinera, samordna, skapa erfarenhetsutbyten samt snabba på igångsättningen samt utvecklingen för självkörande, delade och elektrifierade fordon. Inom intiativet ingår det att driftsätta helautomatiska och elektrifierade minibussar, med hållbara affärsmodeller, i Stockholm respektive Göteborg.
Autopiloten genomförs av Nobina Technology i samarbete med Ericsson, SJ, KTH, Klövern, Urban ICT Arena och Stockholms stad med finansiering från bland annat Vinnova via Drive Sweden.