Sverige i FN:s säkerhetsråd – den humanitära rätten och skydd av sjukvården

Den 1 februari 2018 arrangerades UD:s folkrättsdag, som samlade runt 100 gäster från akademin, civilsamhället, rättsväsendet, ambassader och myndigheter. Temat för dagen var ”Sverige, säkerhetsrådet och folkrätten”. En särskild vinkel var hur Sverige i FN:s säkerhetsråd verkar för att förbättra skyddet av sjukvården i väpnade konflikter. Paneldeltagare var bland andra utrikesminister Margot Wallström och doktor Helen Durham, chef för folkrätt och policy vid Internationella rödakorskommittén (ICRC).

  • Folkrättsdagen Margot Wallström

    - Vi står inför många utmaningar, men Sverige inleder sitt andra år i säkerhetsrådet med beslutsamhet och med målet att uppnå konkreta resultat, sade utrikesminister Margot Wallström i sitt anförande vid Folkrättsdagen 2018.

    Foto: Moa Haeggblom/Regeringskansliet

  • Folkrättsdagen Helen Durham

    Doktor Helen Durham från Internationella rödakorskommittén, uppmanade Sverige att verka för att säkerhetsrådet i sina resolutionstexter inte skapar nya begrepp som kan blandas samman med etablerade begrepp inom den humanitära rätten.

    Foto: Moa Haeggblom/Regeringskansliet

  • Folkrättsdagen Marie Jacobsson

    - För att folkrätten ska ha genomslag krävs att den stöds av en politisk vilja, aktiv diplomati, politiskt och diplomatiskt mod samt en evig kamp, sade UD:s folkrättsrådgivare Marie Jacobsson.

    Foto: Moa Haeggblom/Regeringskansliet

  • Folkrättsdagen publik

    Folkrättsdagen ägde rum i Bankhallen på UD.

    Foto: Moa Haeggblom/Regeringskansliet

Folkrätten och säkerhetsrådet

Utrikesministern fastställde att folkrätten utgör kärnan i svensk utrikespolitik och Sveriges engagemang i FN:s säkerhetsråd. Under det första året i säkerhetsrådet har Sverige jobbat för att förbättra informationsutbytet mellan säkerhetsrådet och FN:s olika organ, ICRC och andra aktörer från civilsamhället.

- Vi står inför många utmaningar, men Sverige inleder sitt andra år i säkerhetsrådet med beslutsamhet och med målet att uppnå konkreta resultat. Sverige har i säkerhetsrådet arbetat för att stärka skyddet för civila och sjukvården. Det är två områden där vi ser kränkningar av grundläggande humanitära regler, sade Margot Wallström i sitt anförande.

Doktor Helen Durham, som deltog i den första panelen, uppmanade Sverige att verka för att säkerhetsrådet i sina resolutionstexter inte skapar nya begrepp som kan blandas samman med etablerade begrepp inom den humanitära rätten.

- Vi måste komma ihåg att vårt engagemang för humanitet utgör själva grunden i den humanitära rätten. I nuvarande klimat är principen om opartiskhet viktigare än någonsin för att ICRC ska kunna verka som humanitär aktör, sade Helen Durham.

I panelen ingick också UD:s folkrättsrådgivare Marie Jacobsson.
- För att folkrätten ska ha genomslag krävs att den stöds av en politisk vilja, aktiv diplomati, politiskt och diplomatiskt mod samt en evig kamp, sade Marie Jacobsson.

Sjukvården i skottlinjen

Den andra panelen handlade om skydd av sjukvård i väpnade konflikter. I panelen deltog UD:s rättschef Elinor Hammarskjöld, professor Jann Kleffner från Försvarshögskolan och chefen för Högkvarterets försvarsmedicinavdelning Claes Ivgren. Elinor Hammarskjöld upp-märksammade det faktum att den humanitära rätten kränks dagligen runt om i världen och tog upp situationen i Syrien och Jemen som exempel.

- Sjukvården har alltför ofta varit föremål för attacker, inklusive i Syrien och Jemen. Över 160 direkt avsiktliga eller oavsiktliga anfall mot sjukvård i Jemen har rapporterats till ICRC sedan början av konflikten. Den internationella humanitära rätten ska skydda tillgången till sjukvård i väpnade konflikter. Reglerna är bindande för stater och organiserade icke-statliga väpnade grupper. Det är behovet av vård som ska styra, den som är i störst behov av vård ska få vård först, oavsett vem personen är, sade Elinor Hammarskjöld.

Jann Kleffner påtalade de komplexa folkrättsliga frågor som uppstår när sjukvårdstransporter och sjukhus används för militära syften och hur detta leder till svåra avgöranden.

Claes Ivgren förklarade hur utformningen av resolutionstexter är avgörande för den praktiska implementeringen av FN-mandat vid internationella fredsinsatser. Arbetet i fält kan bli mer fokuserat och effektivt om specifika formuleringar inkluderas i mandatskrivningarna. Generella skrivningar om skyddet av mänskliga rättigheter bör exemplifieras med mer detaljerade förklaringar om vad personalen i fält faktiskt ska skydda. Insatserna skulle kunna stötta och bistå sjukvården i konfliktområden om det nämns i FN-mandaten.