Ett socialt Europa för jobb och inkluderande tillväxt

Trots att det ekonomiska läget inom EU har förbättrats ser vi hög långtidsarbetslöshet, växande klyftor och en oacceptabelt hög ungdomsarbetslöshet i många delar av Europa. Ordning och reda i de offentliga finanserna på såväl nationell som EU-nivå lägger grunden för ett ökat förtroende för den förda politiken och en stabil ekonomisk utveckling som ska komma alla till del.

En kvinna och en man pekar på en digital skärm
Ett Europa för jobb och inkluderande tillväxt bygger på en samverkan mellan tillväxt, konkurrenskraft och sociala framsteg. Foto: Folio/Florian Küttler

En modern långtidsbudget

Under våren 2018 ska kommissionen föreslå en ny långtidsbudget för perioden efter 2020. Regeringen arbetar intensivt för att påverka förslaget i så stor utsträckning som möjligt, främst med andra likasinnade medlemsstater. Förhandlingarna om det nya förslaget förväntas starta i mitten av 2018.

När Storbritannien lämnar unionen försvinner ett stort bidrag till EU-budgeten och en viktig allierad i budgetförhandlingarna för Sverige. Regeringen kommer att verka för:

  • Att de totala utgifterna i EU:s fleråriga budgetram inte överstiger 1 procent av EU:s BNI, att den svenska avgiften hålls nere och att användningen av EU-medel kontrolleras mer effektivt.
  • Att EU får en modern budget med omprioriteringar till fördel för säkerhet, migration, konkurrenskraft, forskning och klimatomställning. Det innebär minskade anslag för jordbruksstöd och strukturfonder. Samtidigt värnar regeringen det relativa svenska återflödet.
  • Att alla medlemsstater står upp för våra gemensamma värderingar och fattade beslut. EU- medlemskap medför både rättigheter och skyldigheter. Det måste kosta att inte ta ansvar. 

Inkluderande tillväxt genom öppen handel och en konkurrenskraftig inre marknad

Över 70 procent av svensk export går till den inre marknaden och vår exportindustri sysselsätter över 1,4 miljoner personer i Sverige. Över 80 procent av alla nya jobb har skapats inom tjänstesektorn de senaste tjugo åren. För att underlätta för tjänstesektorns utveckling måste oproportionerliga handelshinder avlägsnas. Marknadskontrollen för varor på den inre marknaden behöver också moderniseras för att konsumenter ska kunna känna trygghet i att produkter är säkra och miljömässigt hållbara och företag ska kunna konkurrera på lika villkor.

EU behöver öka sin förmåga att generera och attrahera högkvalificerad verksamhet i de globala värdekedjorna. Innovationskraften hos den europeiska industrin behöver stärkas.

Regeringen kommer att verka för:

  • Att oproportionerliga hinder för rörlighet av varor och tjänster försvinner, särskilt genom att Inremarknadsstrategin för varor och tjänster genomförs. 
  • En ambitiös frihandelsagenda med fler frihandelsavtal mellan EU och omvärlden.
  • Att satsningar inom EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation i ökad utsträckning bidrar till ökad konkurrenskraft och fler jobb.

Ett digitaliserat Europa

Digitaliseringen driver samhällsutvecklingen, främjar konkurrenskraften och skapar nya jobb. För att EU ska kunna behålla en ledande position inom den digitala ekonomin behövs satsningar på infrastruktur, utbildning och kompetensutveckling.

Ett viktigt steg på vägen är att fullborda strategin för den digitala inre marknaden. Eftersom de flesta företag är beroende av fria, gränsöverskridande dataflöden i sin verksamhet måste utvecklingen av den digitala inre marknaden stödja fri rörlighet för data över nationsgränser både inom EU och gentemot omvärlden.

Regeringen kommer att verka för:

  • Att förslagen inom strategin för EU:s digitala inre marknad genomförs under 2018.
  • Ett snabbt antagande av förslaget kring fria dataflöden samt att dataflöden till och från tredje land underlättas, exempelvis genom internationella avtal.

Rättvisa jobb och arbetsvillkor

Det ska vara ordning och reda på den europeiska arbetsmarknaden. För att värna arbetstagarnas villkor, företagens konkurrenskraft och den fria rörlighetens legitimitet måste gränsöverskridande arbete förenas med principen om lika lön för lika arbete, och utövas i samklang med goda arbetsvillkor och god arbetsmiljö. Regeringens utgångspunkt förblir att medlemsstaternas kompetens, de nationella arbetsmarknadsmodellerna och arbetsmarknadens parters autonomi och kollektivavtalens ställning ska respekteras.

Regeringen kommer att verka för:

  • Att revideringen av utstationeringsdirektivet slutförs så att principen om lika lön för lika arbete i utstationeringssituationer bekräftas.
  • Att samordningen av de sociala trygghetssystemen utvecklas och främjar dialogen mellan medlemsstaterna och rörligheten för personer inom EU, i synnerhet för arbetstagare.
  • Att tydliga regler och rättvis konkurrens för en väl fungerande inre marknad är styrande för lagstiftningen på transportområdet och leder till förbättrade arbetsvillkor i hela EU samt att skyddet för sociala rättigheter förstärks.

Stärkt jämställdhet och omställningsförmåga

Ett Europa för jobb och inkluderande tillväxt bygger på en samverkan mellan tillväxt, konkurrenskraft och sociala framsteg. Genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter ska bidra positivt till kvinnors och mäns livskvalitet samtidigt som kompetensfördelningen mellan EU och dess medlemsstater bibehålls.

Stärkt jämställdhet är både en rättighetsfråga och en förutsättning för att öka Europas tillväxt och globala konkurrenskraft. När kvinnor står utanför arbetsmarknaden går tillväxtpotential till spillo.

Tillgång till utbildning under hela livet bidrar till en flexibel arbetsmarknad. Behovet av vidareutbildning genom hela livet ökar, inte minst som en följd av samhällets digitalisering och robotisering. Människors kompetens behöver utvecklas i takt med teknikutvecklingen och matchas mot nya typer av jobb.

Regeringen kommer att verka för:

  • Att principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter följs upp på ett strukturerat sätt inom den europeiska terminen.
  • Att direktivet om balans mellan arbete och privatliv utformas för att bidra till ett mer jämställt arbetsliv och för att möjliggöra ett högt arbetskraftsdeltagande bland kvinnor och män oavsett familjesituation.