EU-sakråd om EU:s utveckling och framtid

Den 9 mars träffade Oscar Stenström, statssekreterare hos EU- och handelsminister Ann Linde, representanter från bland annat intresseorganisationer, myndigheter, akademin och tankesmedjor i ett EU-sakråd för att diskutera EU:s framtida utveckling.

  • Foto: Regeringskansliet/Ninni Andersson

  • Foto: Regeringskansliet/Ninni Andersson.

  • Foto: Regeringskansliet/Ninni Andersson

Vid EU-sakrådet tog diskussionen sin utgångspunkt i den vitbok som EU-kommissionen presenterade i mars 2017 och som utgör dess bidrag i debatten om EU:s framtid. Viktiga frågor som diskuterades under EU-sakrådet var formerna för EU-samarbetets utveckling, vilka sakfrågor Sverige bör driva och hur dialogen med det omgivande samhället kan stärkas i EU-arbetet.

För regeringen är det viktigt att ta del av synpunkter och perspektiv från civilsamhället och andra relevanta aktörer. Det bidrar till att bredda kunskapen och perspektiven i framtidsdebatten och ökar kvaliteten i regeringens underlag. Regeringen vill stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget i Sverige för EU-relaterade frågor och EU-sakråden är ett viktigt led i detta arbete.

Debatten om EU:s framtid har tagit fart efter en omvälvande tid då kriserna avlöst varandra. Detta väcker frågor om EU-samarbetes funktionssätt och om unionens framtid. EU:s stats- och regeringschefer är överens om att EU måste bli bättre på att leverera i för medborgarna viktiga frågor som fred och demokrati, medborgarnas säkerhet samt ekonomisk och social utveckling.

I och med EU-sakråden får alltså även civilsamhället och andra relevanta aktörer möjlighet att bidra med synpunkter och perspektiv. Regeringen välkomnar EU-kommissionens framtidsinitiativ och ser ett behov av att det förs en bred och inkluderande diskussion om EU:s framtidsfrågor och unionens utveckling i dialog med medborgarna.

Vitboken om EU:s framtid
Den 1 mars 2017 presenterade EU-kommissionen en vitbok som innehåller olika vägval för det framtida EU-samarbetet. Diskussionsunderlag följde i fem centrala frågor: den sociala dimensionen, hur vi ska hantera globaliseringen, den ekonomiska och monetära unionen, EU:s framtida finanser och det framtida försvarssamarbetet.