Ny strategi ska öka ambitionen för det globala arbetet med klimat, miljö och hav

Mindre utsläpp, bättre motståndskraft mot klimatförändringar, och en mer hållbar förvaltning av vatten, ekosystem och naturresurser. Det är några av målen man tar sikte på i utvecklingsarbetet. Regeringen fattade i mars 2018 beslut om den nya strategin för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttjande av naturresurser, som gäller för de fem åren 2018-2022.

Fiskare
Några av målen är minskade utsläpp, hållbar förvaltning av ekosystem och naturresurser, samt hållbar förvaltning av vatten och hav. UN Photo/Milton Grant

– Klimatförändringarna är vår tids ödesfråga. Vår blåa planet har feber. De som drabbas värst är de med minst resurser, och därför är utvecklingssamarbetet på detta område oerhört betydelsefullt, säger Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat.

Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck, och utvecklingssamarbetet ska bidra till genomförandet av bland annat Agenda 2030 och klimatavtalet från Paris. Den nya strategin syftar dessutom till att – inom svenskt utvecklingssamarbete med inriktning mot hållbar miljö, klimat och hav, samt hållbart nyttjande av naturresurser – bidra till normativ utveckling, global policy- och metodutveckling, och en stärkt kapacitet hos bland annat organisationer och institutioner.

Strategin kommer att vara styrande för Sidas globala arbete på tre områden: klimatmässigt hållbar utveckling, miljömässigt hållbar utveckling och hållbart nyttjande av naturresurser, samt hållbara hav och vattenresurser. Bland de tio mål för verksamheten som regeringen ställer upp finns bland annat minskade utsläpp och ökad motståndskraft mot klimatförändringar, ökad tillgång till förnybar energi, stärkt skydd och hållbar förvaltning av ekosystem och naturresurser, samt hållbar förvaltning av vatten och hav, med minskade utsläpp och minskad nedskräpning.

Klimatmässigt hållbar utveckling

Det här området handlar bland annat om att förebygga klimatförändringar och att minska utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Det handlar också om hållbara energisystem, och om att bidra till en minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom, och till en ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer. Ett nytt område i denna strategi, jämfört med tidigare år, är fokus även på havet.

– Jag är glad att Sverige genom denna strategi också fortsätter lyfta havsfrågornas betydelse, säger Isabella Lövin. För många små ö-nationer är klimatförändringarna ett direkt existentiellt hot.

Det finns ett stort behov av anpassning till pågående och kommande klimatförändringar, och särskilt viktigt är det för att bygga resiliens i de minst utvecklade länderna, i små önationer och för de mest sårbara befolkningsgrupperna.

Miljömässigt hållbar utveckling och hållbart nyttjande av naturresurser

Det här området handlar bland annat om hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, biologisk mångfald och arter, naturresurser, inklusive jord- och skogsbruk, samt ekosystemtjänster. Det omfattar också en strävan efter bland annat miljömässigt hållbara städer, hållbara produktions- och konsumtionsmönster, förebyggande kemikaliekontroller och att fler människor som lever i fattigdom kan få tillgång till hållbar förnybar energi till en överkomlig kostnad.

En ökad tillgång till hållbara och moderna energitjänster är en nyckel till fattigdomsbekämpning. Och det är nödvändigt att ställa om till en hållbar konsumtion och produktion av varor och tjänster för att minska den negativa påverkan på klimatet och miljö samt människors hälsa.

Hållbara hav och vattenresurser

Det här området handlar om renare vatten och hav, minskade utsläpp av föroreningar och minskad nedskräpning. Det omfattar även bland annat om biologisk mångfald och hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av marina, kustnära och sötvatten-ekosystem.

– Vatten är en grundförutsättning för allt levande på jorden, och därmed också en förutsättning för människors hälsa och välbefinnande. Havsbaserade näringar behöver därför utgå från ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet, säger Isabella Lövin.

En långsiktig hållbar vattenanvändning, med fungerande ekosystem och ekosystemtjänster som kan rena och buffra tillgången till vatten, kräver en integrerad och transparent vattenförvaltning både inom och mellan stater. Ett gränsöverskridande vattensamarbete kan också bidra till att förebygga konflikter.

Sveriges utvecklingssamarbete ska alltid ta sin utgångspunkt i och präglas av ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv på utveckling, så även med denna strategi. Genom att bidra till strategins mål kan verksamheten stödja låg- och medelinkomstländers anslutning till och genomförande av åtaganden inom ramen för internationella miljökonventioner och miljöavtal. Ökad kunskap, tillgång till information, dialog och deltagande som främjar jämlikhet och jämställdhet är genomgående teman som bidrar till global policy- och metodutveckling och kapacitetsuppbyggnad. Även ökat deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning och transparens främjar en miljömässigt hållbar utveckling och bidrar dessutom till att förebygga konflikter.

Faktaruta – strategi för hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttjande av naturresurser

  • Strategin omfattar sammantaget 6,5 miljarder kronor
  • Strategin gäller under fem år: 2018-2022.
  • Strategin ska särskilt utgå ifrån en rad av de globala målen i Agenda 2030 och inom ramen för verksamheten bidra till att uppnå dessa. De globala målen i fråga är:
    • rent vatten och sanitet (mål 6)
    • hållbar energi för alla (mål 7)
    • hållbara städer och samhällen (mål 11)
    • hållbar konsumtion och produktion (mål 12)
    • bekämpa klimatförändringen (mål 13)
    • hav och marina resurser (mål 14)
    • ekosystem och biologisk mångfald (mål 15)
  • Synergier mellan strategins olika områden ska tillvaratas.
  • Strategin ska följas upp enligt de principer och processer som anges i regeringens riktlinjer för strategier inom svenskt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.
  • Rapportering ska ske med referenser till hur verksamheten bidrar till genomförandet av Agenda 2030.