Rättvisare avdrag i sjukförsäkringen

Regeringen vill åstadkomma en mer rättvis självrisk i samband med sjukfrånvaro. I propositionen föreslås därför ett karensavdrag ersätta den nuvarande karensdagen. I lagen om sjuklön föreslås avdraget uppgå till 20 procent av en genomsnittlig veckoersättning i form av sjuklön.

Foto: Folio

Syftet med ett införande av ett karensavdrag är i första hand att uppnå en mer rättvis självrisk i samband med sjukfrånvaro. Vidare är syftet med ett karensavdrag att avdraget blir detsamma för den sjukskrivne oavsett när sjukfrånvaron inträffar.

För majoriteten arbetstagare innebär de nuvarande reglerna om karensdag att en arbetstagare vid sjukfrånvaro från arbetet får sjuklön som motsvarar 80 procent av de förlorade anställningsförmånerna från arbetsgivaren med undantag för frånvaron den första dagen i sjuklöneperioden. Avdraget blir storleksmässigt detsamma oavsett vilken arbetsdag som utgör första sjukfrånvarodagen.

– Det är välfärdsyrken såsom undersköterskor och personliga assistenter som drabbas hårdast av karensdagen i och med att det är vanligt med kvällsjobb och jobb över jul och nyår i välfärden. Det tycker vi är orättvist och något vi vill ändra på, säger socialminister Annika Strandhäll.

De nuvarande reglerna slår olika för olika grupper på arbetsmarknaden
De nuvarande reglerna om en karensdag kan i vissa avseenden få mindre önskvärda effekter. Karensdagens utformning slår olika för olika grupper på arbetsmarknaden. För arbetstagare med koncentrerad arbetstid kan reglerna medföra att arbetstagaren förlorar en relativt stor del av inkomsten om karensdagen infaller under en dag med ett långt arbetspass. Likaså för en arbetstagare med koncentrerat deltidsarbete.
Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek och karensavdragets storlek kan arbetsmarknadens parter avtala om.

Förslaget om ett karensavdrag grundar sig på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.