Sverige i FN:s säkerhetsråd - vecka 11

Veckan som gick i säkerhetsrådet: Syrien, sanktionskommittén för Somalia/Eritrea, G5 Sahel-styrkan, nervgasattacken i Salisbury, UNAMID, förlängt mandat för UNMISS i Sydsudan, ordförandeskapsuttalande om Jemen, Krim/Ukraina.

Karel van Oosterom, Nederländernas FN-ambassadör
Karel van Oosterom, Nederländernas FN-ambassadör och även ordförande för FN:s säkerhetsråd under mars månad, leder rådets möte om situationen i Syrien. Foto: UN Photo/Loey Felipe

På initiativ av Sverige och Kuwait briefades säkerhetsrådet på måndagen av FN:s generalsekreterare António Guterres om genomförandet av resolution 2401 om ett humanitärt eldupphör i Syrien. Generalsekreteraren konstaterade att utbrett eldupphör inte kommit till stånd, och inte heller medicinska evakueringar. Ett begränsat antal humanitära konvojer har dock genomförts, bland annat till östra Ghouta. Han redogjorde också för FN:s ansträngningar för att främja eldupphör.

Generalsekretarens redogörelse kan läsas här och mötet kan ses här (Kuwaits och Sveriges gemensamma anförande börjar 0:22:34 in i anslaget). FN:s egen sammanfattning från mötet kan läsas här.

Under tisdagen hölls konsultationer avseende sanktionerna mot Somalia och Eritrea. Sanktionskommitténs ordförande Kazakstan gav en uppdatering för rådets medlemmar.

Under rubriken "övriga frågor" fick rådet en uppdatering om genomförandet av resolution 2391 (december 2017) avseende stöd från FN-insatsen MINUSMA i Mali till den gemensamma så kallade G5 Sahel-styrkan.

Under onsdagen avhandlades FN:s och AU:s gemensamma insats UNAMID i Darfur (Sudan). Insatsens chef Jeremiah Mamabolo redogjorde för en säkerhetssituation som förbättrats avsevärt sedan konflikten 2003, och betonade vikten av att beväpnade grupper i området undertecknade fredsavtalet från 2011. Sverige underströk bland annat vikten av att möte konfliktens grundorsaker, säkerställa att FN:s landteam hade tillräckliga resurser samt att insatsens kapacitetsbyggande arbete behövde värnas. På svenskt initiativ briefade dessutom generalsekreterarens särskilda sändebud för barn och väpnad konflikt Virginia Gamba rådet om sitt nyligen genomförda besök i Sudan.

FN:s egen sammanfattning av mötet finns att läsa här.

Under onsdagen hölls ett extrainsatt möte på begäran av Storbritannien angående mordförsöken genom användning av nervgift i Salisbury den 4 mars. Storbritannien redogjorde för den pågående utredningen. UK avsåg hålla rådet informerat allteftersom utredning fortskred. Sverige, liksom flera andra rådsmedlemmar, fördömde användningen av kemiska vapen och uttryckte solidaritet med UK. Ryssland framhöll att Ryssland inte hade något med incidenten att göra och att Ryssland var redo att samarbeta i utredningen på basis av konventionen om förbud mot kemiska vapen (CWC).

Mötet kan ses här (Sveriges anförande vid 30:35) och FN:s sammanfattning läsas här. UM Wallströms tweet i samband med mötet och uttalande med anledning av situationen.

Under torsdagen antogs resolution 2406 (2018) genom vilken mandatet för FN:s insats UNMISS i Sydsudan förlängs med ett år. Insatsens övergripande inriktning samt storlek förändras inte. På svenskt initiativ innehåller det uppdaterade mandatet stärka skrivningar om vikten av skydd av barn i väpnad konflikt, kvinnors deltagande i fredsprocessen samt skydd av medicinsk personal och sjukvård.

Sverige och Nederländerna har sedan en tid tillbaka arbetat intensivt tillsammans med UK för att säkerhetsrådet ska gå vidare i Jemen-portföljen. I torsdags antog således rådet ett ordförandeuttalande (PRST) om den humanitära krisen i Jemen. Uttalandet ger ett enat stöd till det nya sändebudet Griffiths i hans ansträngningar att nå en hållbar lösning. Djup oro över våldsnivåerna uttrycks liksom att alla parter är skyldiga att följa internationell humanitär rätt. Säkerhetsrådet framhåller även vikten av ansvarsutkrävande för de övergrepp och kränkningar som sker i Jemen.

FN:s egna sammanfattning om mötet, och uttalandet går att läsa här. Artikel om processen och förhandlingarna kan läsas här.

I torsdags välkomnade rådet Kabulprocessen i form av ett pressuttalande.

På fredagen genomfördes det månatliga mötet om det politiska spåret i Syrien. Det särskilda sändebudet Staffan de Mistura redogjorde i sin briefing för den bristande efterlevnaden av resolution 2401, och de fortsatta stridigheterna på marken i strid mot vapenvilan för humanitärt tillträde. Han rapporterade dessutom föga framsteg i Geneveprocessen. Den sköra vapenvilan i Douma en av få goda nyheter som togs upp i diskussionen, som även kom att handla om evakuering av civila. Som förmedlades av månadens ordförande till media efter mötet var säkerhetsrådet enigt om vikten att genomföra resolutionerna 2254 och 2401 liksom i sitt stöd till de Mistura att utan dröjsmål etablera den konstitutionella kommittén.

Mötet går att se här och står att läsa om här.

I fredags hölls också ett s k Arria-möte (ett informellt möte utanför rådskammaren för rådsmedlemmar och inbjudna deltagare) om Krim. Mötet genomfördes på initiativ av Sverige, Nederländerna, Polen, Storbritannien, USA samt Ukraina med anledning av att fyra år passerat sedan Rysslands olagliga annektering av den ukrainska halvön. Ukrainas vice utrikesminister Zerkal och Ayla Bakkali, som representerade minoritetsgruppen Krimtatarerna, redogjorde för läget och FN:s roll. Sverige framhävde vikten av att det internationella samfundet, inklusive säkerhetsrådet, fortsatte att uppmärksamma den ryska ockupationen. Det utgjorde det allvarligaste brottet mot den europeiska säkerhetsordningen sedan det kalla kriget och hade implikationer på global nivå.