Innehållet publicerades under perioden

-

Uppföljning av flygstrategin

I mitten av mars träffade infrastrukturminister Tomas Eneroth berörda aktörer i ett uppföljande möte av den första nationella flygstrategin, En svensk flygstrategi – för flygets roll i transportsystemet. Myndigheter, representanter från flygbranschen, turism, miljörörelser och näringsliv fick återkoppling och uppföljning av arbetet med genomförandet av strategin sedan lanseringen i januari 2017.

Infrastrukturministern ståendes med deltagare på mötet
Under mötet genomfördes panelsamtal om ”Flygets roll i framtidens transportsystem – hur förena konkurrenskraft och hållbarhet? Här samtalar infrastrukturminister Tomas Eneroth med Ingrid Cherfils tf. generaldirektör Transportstyrelsen, Maria Fiskerud, projektledare (RISE) och Henrik Littorin, tf. generalsekreterare Svenskt Flyg. Foto: Maria Nilsson/Regeringskansliet.

Flyget har stor betydelse för Sveriges ekonomi och konkurrenskraft. Som trafikslag erbjuder flyget snabba kommunikationer och binder ihop såväl Sverige som avlångt land som med omvärlden. Flygplatserna tillgodoser människors och näringslivets behov av långväga transporter.

Sverige är ett exportberoende land och behöver flyget samt fler direktförbindelser till och från Sverige. Goda kommunikationer är avgörande för attraktionskraften och utbytet mellan länder och regioner. Fler direktförbindelser reducerar restid och miljöbelastning. Förutsättningar skapas för ett ökat näringslivsutbyte och utvecklad konkurrenskraft.

Samtidigt är flygets miljö- och klimatpåverkan ett problem. Flygets utsläpp innebär en stor utmaning för regeringens höga ambitioner för miljön, särskilt med beaktande av att klimatfrågan är en av regeringens tre huvudprioriteringar.

Flygstrategin - en vision för flygets roll i framtidens transportsystem

Flygstrategin innehåller sju fokusområden och flera olika initiativ som adresserar de möjligheter och utmaningar som flyget står inför inte minst på miljö- och klimatområdet. Bland annat tar flygstrategin upp betydelsen av att stärka Arlanda flygplats som nav och storflygplats samt ökad export av svenska varor och tjänster. Samtidigt ska flygstrategin ses i bredare perspektiv eftersom ambitionen är att den ska ge synergier tillsammans med strategier och initiativ på andra politikområden däribland exportstrategin och strategin för nyindustrialisering, Smart industri.

Arlandarådet utvecklar Sveriges tillgänglighet

Ett av initiativen i flygstrategin är bildandet av Arlandarådet som regeringen beslutade om maj 2017. Syftet med Arlandarådet är att bidra till regeringens arbete med att långsiktigt utveckla Arlanda flygplats ur ett trafikslagsövergripande helhetsperspektiv. I det arbetet ingår att ta fram en färdplan för Arlandas långsiktiga utveckling som nationellt och internationellt nav. Arlanda måste utvecklas för att klara den hårdnande konkurrensen med de stora navflygplatserna i grannländerna.

I färdplanen ingår inte bara flygplatsen utan även järnvägar, vägar och kollektivtrafik till och från Arlanda men också luftrumsfrågorna. Det är en helhetssyn för att klara Arlandas framtida utmaningar. Det bygger på samverkan med många aktörer som alla måste vara beredda att bidra i arbetet.

I arbetet med färdplanen spelar Arlandarådet en viktig roll för att diskutera strategiska frågor och för att ge regeringen råd i arbetet med att utveckla Arlanda.

Parallellt med Arlandarådet arbetar regeringen även med att främja etableringen av nya direktförbindelser till Sverige. Regeringen har bland annat gett Business Sweden i uppdrag att rapportera om arbetet med att attrahera fler direkta flyglinjer till Sverige.

Flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska

Klimatet är en ödesfråga och klimatpolitiken är därför en mycket högt prioriterad fråga för regeringen. Sverige ska vara ett av världens första fossilfria välfärdsländer och därmed ett föregångsland för minskade klimatutsläpp. Regeringen driver på internationellt inom EU och Icao för ambitiösa regelverk för att minska flygets klimatpåverkan. Regeringen har också tagit ett flertal olika initiativ för att minska utsläppen och för att flyget i högre grad ska bära sina klimatkostnader.

Regeringen vill uppmuntra användandet av biobränslen inom flyget och har därför nyligen beslutat om en utredning för att analysera om det behövs styrmedel för att främja flygets användning av förnybara bränslen. Utredningens uppdrag är att analysera behovet av styrmedel för att främja användningen av biobränslen för flyget och ta fram förslag till sådana styrmedel. Maria Wetterstrand är särskild utredare och utredningen ska redovisa sitt förslag 1 mars 2019.

Regeringen gör även en satsning med 100 miljoner kronor för åren 2018-2020 för forskning och utveckling av biobränsle för flyg. Den 1 april i år införs flygskatten som också är en del i arbetet för omställningen av flyget.

Fakta

"En svensk flygstrategi – för flygets roll i framtidens transportsystem" tydliggör regeringens samlade syn på flyget i bred mening. En vision för flygets roll i transportsystemet både på kort och på lång sikt. Utgångspunkten är de transportpolitiska målen och regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Flygstrategin ska bidra till att göra Sverige till ett mer hållbart samhälle – både socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Regeringens flygstrategi har tagits fram i dialog med myndigheter, flygbranschen och andra aktörer som berörs av flygstrategin.

Fokusområden

Tillgänglighet inom Sverige och internationellt
Stärk Arlanda flygplats som nav och storflygplats
Flygets miljö- och klimatpåverkan ska minska
Hög flygsäkerhet med målbaserade regelverk
Rättvisa villkor och sund konkurrens
En forskningsstark och innovativ flygindustrination
Ökad export av svenska varor och tjänster