Både incitament och motivation behövs för att lärandet ska bli verklighet på arbetsplatser

Kompetensförsörjning av arbetsmarknaden liksom av hela samhället har varit en återkommande fråga när regeringens nationella innovationsråd har mötts sedan starten 2015. När rådet träffades den 28 maj på Harpsund inleddes mötet med frågan om arbetsplatser för livslångt lärande.

  • Ylva Johansson och Helene Hellmark Knutsson

    Statsråden Ylva Johansson och Helene Hellmark Knutsson.

    Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

  • Stefan Löfven

    Statsminister Stefan Löfven.

    Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

  • Några av ledamöterna i Innovationsrådet

    Några av ledamöterna i Innovationsrådet tillsammans med statsministern på Harpsund.

    Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister, sammanfattar diskussionen från mötet:
– Sverige har ett bra utgångsläge, den svenska modellen innebär att vi bejakar och underlättar omställning på arbetsmarknaden. Både staten och arbetsmarknadens parter tar ett stort ansvar. Men digitalisering och globalisering ställer stora krav på kompetensutveckling och lärande på arbetsplatserna.

Vad är viktigt att ta med i det fortsatta arbetet? 

– I diskussionen betonades vikten av att kompetensfrågorna får ökad tyngd i företagsledningarna och att samarbete mellan arbetslivet och utbildningsanordnarna stärks. Det behövs både incitament och motivation för att lärandet ska bli verklighet ute på arbetsplatserna, säger Ylva Johansson.

Hur ser framtidens arbetsplatser ut?

– Nya möjligheter att skaffa sig ny kompetens måste bli tillgängligt för fler, till exempel genom att använda online-kurser eller andra flexibla sätt att göra utbildning skräddarsydd och tillgänglig för de konkreta behoven. Men för att den nya kompetensen ska komma till nytta för både individen och verksamheten är det viktigt att det finns en bra, stödjande lärmiljö, säger Ylva Johansson.

I den offentliga samhällsdebatten finns idag ett stort engagemang och intresse för frågan om lärande och livslångt lärande och kompetensförsörjning. Idag ställs allt högre krav på kontinuerligt lärande genom hela yrkeslivet men hur hanteras detta behov på arbetsmarknaden och på de enskilda arbetsplatserna? Vad utmärker en lärande arbetsplats?

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning samt en av regeringens ledamöter i Innovationsrådet och berättar mer utifrån mötet.

En kort sammanfattning av vad ni kom fram till just på denna punkt? Konkret exempel att ta med sig i det fortsatta arbetet?

– En spännande diskussion med många initierade inlägg och bra konkreta förslag. Den tekniska utvecklingen med digitalisering och automatisering leder till nya krav på kunskaper och kompetenser i arbetslivet. Tiden då det räckte att utbilda sig en gång i början av karriären är förbi, säger Helene Hellmark Knutsson. 

– Det är tydligt att det behövs en helhetssyn på utbildning och lärande där alla delar behövs för att helheten ska bli bra. Det kontinuerliga lärandet på arbetsplatsen behöver utvecklas och i högre grad ses som den strategiska fråga som det faktiskt är.

Vad är viktigast för att lyckas med det livslånga lärandet?

– Utifrån ett högskoleperspektiv, ser jag att samverkan mellan lärosätena och företag måste bli bättre. Ett nära samarbete är en förutsättning för att utveckla de kurser som näringslivet behöver och för att bidra till att tillgängliggöra de kurser som finns. En utveckling av kurser för yrkesverksamma, liksom digitalt lärande och möjligheter till validering av kompetens är viktiga delar av helheten. Fler kommer att behöva byta bana eller bygga på med nya kunskaper under hela arbetslivet. Därför behöver möjligheterna att kunna läsa på högskolan senare i livet öka. Vi arbetar nu samlat med en rad reformer under temat utbildning i hela landet och under hela livet. Där en stor reform är att bygga ut högskolan i hela landet med resurser motsvarande nära 25 000 nya utbildningsplatser till 2021.