Sven-Erik Bucht har entledigats, Landsbygdsminister

-

Innehållet publicerades under perioden

-
Artikel från Näringsdepartementet

EU:s gemensamma jordbruks- och landsbygdspolitik efter 2020

Publicerad

Hur ska framtidens livsmedelsproduktion och landsbygderna se ut i Sverige och EU? Det är en fråga som är central i arbetet med att forma den gemensamma jordbrukspolitiken, GJP inom EU för nästa programperiod. Den nuvarande programperioden för GJP, närmar sig sitt slut och nu tas viktiga steg mot att få en ny jordbrukspolitik på plats som ska gälla från år 2021 och sju år framåt. Den svenska regeringen förväntar sig intensiva förhandlingar i EU:s ministerråd.

Foto: Maria Nilsson/Regeringskansliet

Just nu pågår ett omfattande arbete runt om i EU för att förbereda inför en ny programperiod för den gemensamma jordbrukspolitiken. Den 2 maj 2018 presenterade EU-kommissionen sitt budgetförslag för perioden efter 2020 och den 1 juni förväntas kommissionens lagstiftningsförslag att presenteras. Budgetförslaget innebär en minskning av budgeten med cirka 5 procent jämfört med nuvarande period. Kommissionen betonar vikten av att satsa på miljö och klimat men även vikten av ett konkurrenskraftigt jordbruk.

Tydlig inriktning på förenkling av jordbrukspolitiken

Den stora förändringen under nästa programperiod är den tydliga inriktningen på att förenkla jordbrukspolitiken. Länderna ska få en större handlingsfrihet att utforma åtgärder och detaljregler och den nya inriktningen är ett steg bort ifrån den uppföljning av jordbrukspolitiken som kommissionen gör idag som är på gårdsnivå. Utgångspunkten är att länderna själva får större ansvar för uppföljning och att kommissionen istället godkänner ländernas uppföljningssystem. De åtgärder som regeringen väljer för att nå de EU-gemensamma målen kommer att presenteras i en nationell strategisk plan som ska skickas till kommissionen under 2020.

Regeringen har förberett reformförhandlingarna

Förhandlingarna i EU:s ministerråd och Europaparlamentet om EU-kommissionens förslag till ny politik förväntas bli intensiv. För att den nya politiken ska kunna träda i kraft enligt plan i januari 2021 krävs att en preliminär överenskommelse finns på plats tidigt 2019. Sveriges regering har förberett reformförhandlingarna genom att analysera den nuvarande politiken och ta fram grundläggande positioner. Dessa finns angivna i departementspromemorian, DS 2018:10.

EU:s framtida jordbrukspolitik, Ds 2018:10

Fakta EU:s gemensamma jordbrukspolitik

EU:s gemensamma jordbrukspolitik förändras vanligtvis då en ny budgetperiod inleds. Nästa 7-åriga budgetperiod börjar 2021. Jordbrukspolitiken är indelad i två pelare.

Pelare 1 finansieras helt av EU och utgörs av direktstöd och marknadsåtgärder och är likartade i alla medlemsländer. Pelare 2 medfinansieras av medlemsländerna och omfattar ersättningar och åtgärder riktade till jordbruket och landsbygden inom landsbygdsprogrammet och tas fram av respektive land.
För att stödja utvecklingen av Sveriges landsbygder finns det även åtgärder inom andra så kallade ESI-fonder. Det är därför viktigt med en samordning av genomförandet av till exempel sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken.

Bakgrund

Såväl konkurrensskäl som effektivitetsskäl kan förklara behovet av en gemensam politik inom EU på jordbruksområdet. En fungerande inre marknad på livsmedelsområdet behöver säkerställas och gränsöverskridande miljö- och klimatutmaningar måste hanteras gemensamt. Grunden för den gemensamma jordbrukspolitiken lades fast i Romfördraget redan 1957, men har till del utvecklats och kan idag sammanfattas i de tre målen:

  • Livskraftig livsmedelsproduktion
  • Hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder
  • Balanserad territorial utveckling med fokus på sysselsättning och tillväxt på landsbygden