Frågor och svar om skrivelsen En politik för engagemang

Civila samhället gör stora insatser varje dag, för demokratin, i välfärden, mot ensamhet och utsatthet. Nu lägger regeringen fram skrivelsen ”En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället” till riksdagen med målet att stärka långsiktigheten och oberoendet för civila samhället. Här är det du behöver veta om skrivelsen och regeringens politik för civilsamhället.

Varför är det viktigt med ett starkt civilsamhälle? 

Ett självständigt, starkt och mångfacetterat civilsamhälle är en central del i en levande demokrati. Människors frivilliga engagemang och organisering behövs i ett Sverige som håller ihop och där vi känner gemenskap och tillit till varandra. Det är därför viktigt att det civila samhället har goda och långsiktiga förutsättningar för att verka och att dess oberoende värnas.

Vad gör regeringen för att stärka civilsamhället?

Regeringen har under mandatperioden utformat en rad åtgärder som stärker dialogen med det civila samhället, ökar kunskapen hos offentliga aktörer och skapar bättre förutsättningar för det civila samhällets verksamheter. I skrivelsen redogör regeringen för de åtgärder som gjorts för att stärka långsiktighet, stabilitet och oberoendet för det civila samhället. 

Vad bör man veta om skrivelsen?

  1. Att regeringen beskriver sina insatser under mandatperioden och inriktningen för politiken som är att stärka långsiktighet och oberoende för civilsamhället.
  2. Att skrivelsen i stora delar utgår från utredningen Palett för ett stärkt civilsamhälle från 2016.
  3. Att skrivelsen även rymmer nya initiativ och åtgärder som bidrar till:
  • ändamålsenliga former för dialog och samråd med civilsamhället för att gemensamt kunna lösa aktuella samhällsproblem,
  • ökad kunskap bland offentliga aktörer om det civila samhällets betydelse och särart,
  • långsiktig, förutsebar och rättssäker hantering av statsbidrag,
  • bättre villkor för civilsamhällets egna verksamheter.

Åtgärder inom de fyra områdena: dialog, kunskap, bidrag och verksamhet

Ökad kvalitet och långsiktighet i dialogen med det civila samhället 

Exempel på åtgärder:

  • Regeringen har infört sakråd som arbetsmetod i Regeringskansliet för att förbättra regeringens beslutsunderlag och för att stärka departementens samordning i dialogen med det civila samhället.
  • Regeringen har tillsammans med organisationer i det civila samhället gjort en överenskommelse om dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhällets organisationer på nationell nivå. 

Mer kunskap om det civila samhället

Exempel på åtgärder:

  • Regeringen förstärker arbetet med kunskapsutveckling och kunskapsspridning som syftar till att förbättra villkoren för det civila samhället. Förstärkningen syftar bl.a. till kompetensutveckling bland offentliga aktörer, ökad myndighetssamverkan och kunskapsstöd för det civila samhället. Regeringen tillför sju miljoner kronor från 2018 för detta arbete, huvudsakligen till det arbete som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor bedriver.

Långsiktiga bidrag som stärker det civila samhällets självständighet

För att säkra existensen av ett självständigt civilsamhälle stödjer den svenska staten ideella organisationer genom bl.a. statsbidrag i olika former. För att värna bidragssystemens legitimitet är det viktigt att offentliga medel inte hamnar hos organisationer som bedriver verksamhet som står i strid med samhällets grundläggande värderingar. Det är också viktigt att statsbidragen så långt som möjligt präglas av stabilitet och förutsebarhet.

Exempel på åtgärder:

  • Under mandatperioden har regeringen ökat statsbidragen via förordningar riktade enbart till civilsamhällesorganisationer från 7,5 miljarder till 9 miljarder kronor. Räknar man in de förordningar som avser statligt stöd till både civilsamhällesorganisationer och andra målgrupper ökade beloppet under samma period från 11,5 miljarder till 13,7 miljarder kronor.

  • Regeringen strävar efter en mer ändamålsenlig tillämpning av befintliga regler och rutiner för statlig bidragsgivning till det civila samhällets organisationer. Avsikten är att stödet ska bli mer långsiktigt, förutsebart och enhetligt. En departementspromemoria har tagits fram av Kulturdepartementet och skickats ut på remiss.

  • Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar och tillämpningen av dessa villkor. Utredningen ska föreslå ett förtydligat, rättssäkert och enhetligt demokrativillkor som beaktar föreningsfriheten.

Långsiktigt stärkta förutsättningar för det civila samhällets verksamheter

Utredningen Palett för ett stärkt civilsamhälle identifierade åtgärder som dels kan förbättra det civila samhällets möjligheter att bedriva sin verksamhet, dels minska organisationernas administrativa börda.

Exempel på åtgärder som regeringen vidtagit bl.a. mot bakgrund av utredningen: 

  • Regeringen har under 2015–2018 förstärkt stödet till organisationer i det civila samhället för verksamhet riktad till asylsökande och nyanlända.

  • Regeringen har förstärkt bidragen till allmänna samlingslokaler med 20 miljoner kronor per år 2017–2018 och beräknar att tillföra ytterligare 10 miljoner kronor per år 2019–2020.

  • Regeringen har initierat ett långsiktigt reformprogram för att minska och motverka segregation. I detta arbete är det civila samhället en prioriterad del.

  • Regeringen har förstärkt det civila samhällets arbete mot hot och hat i det offentliga samtalet samt beslutat om en stödförordning för säkerhetshöjande åtgärder för organisationer i det civila samhället.
  • Regeringen har under perioden arbetat med inriktningen att underlätta för de organisationer som vill erbjuda välfärdstjänster. Utifrån Välfärdsutredningens förslag har regeringen bedömt att idéburna aktörer inte bör omfattas av alla de krav som ställs på andra för att få tillstånd att ta emot offentlig finansiering. Regeringen har därtill initierat eller vidtagit ett antal åtgärder för att underlätta för det civila samhället att erbjuda välfärdstjänster, t.ex. förenklingar vid upphandling av välfärdstjänster som understiger tillämpligt EU-tröskelvärde, reserverat deltagande i upphandlingar, strategi för sociala företag och vägledning för myndigheter om bl.a. socialt företagande, inklusive idéburet företagande.

Det här vill regeringen med politiken

Målet för politiken för det civila samhället är att villkoren för det civila samhället som en central del av demokratin ska förbättras. Detta ska ske i dialog med det civila samhällets organisationer genom att:

  • utveckla det civila samhällets möjligheter att göra människor delaktiga utifrån engagemanget och viljan att påverka den egna livssituationen eller samhället i stort,
  • stärka förutsättningarna för det civila samhället att bidra till samhällsutvecklingen och välfärden både som röstbärare och opinionsbildare och med en mångfald verksamheter, och
  • fördjupa och sprida kunskapen om det civila samhället.

En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället

Regeringens åtgärder ska stärka det civila samhället genom: dialog, dess egna verksamheter, samt det offentligas kunskaper som nyckel för bättre villkor.
Ta del av skrivelsen En politik för engagemang – långsiktighet och oberoende för civilsamhället här.