Asylreform, viseringspolitik, e-bevis och företagsrekonstruktioner på EU-möte

Dagordningen för junimötet i rådet för rättsliga och inrikes frågor är lång och ministrarna ska bland annat diskutera arbetet med EU:s asylsystem och de gemensamma reglerna för viseringar till Schengenområdet. De kommer också att behandla terrorismbekämpning, elektronisk bevisning och tvister om barn samt ta beslut om regler för företagsrekonstruktioner.

Heléne Fritzon
Migrationsminister och biträdande justitieminister Heléne Fritzon på rådet för rättsliga och inrikes frågor 8 mars 2018. Foto: EU-representaionen

EU:s gemensamma asylsystem

Inom EU pågår en reform av det gemensamma europeiska asylsystemet. EU-kommissionen föreslog under våren och sommaren 2016 att en rad direktiv och förordningar som reglerar hanteringen av asylansökningar inom EU samt regler om vidarebosättning skulle ses över. På mötet kommer ministrarna att informeras om hur arbetet med de olika förslagen fortskrider. Vid sidan av mötet kommer ministrarna även att informellt diskutera läget i förhandlingarna och den fortsatta processen.

Regeringen vill se ett ökat gemensamt ansvarstagande för asylsökande i EU. Asylsystemet ska vara effektivt, rättssäkert, långsiktigt hållbart, humant och medge beslut av hög kvalitet som värnar asylrätten.

Ändringar i EU:s viseringskodex

EU:s viseringskodex från 2009 fastställer gemensamma regler för viseringar till Schengenområdet. De ändringar i viseringskodexen som EU-kommissionen föreslagit ska förenkla viseringsprocessen för sökande med god viseringshistorik genom bland annat krav på kortare handläggningstider och gemensamma regler för långtidsviseringar som gäller för flera inresor. För att fler tredjelandsmedborgare som befinner sig olagligen i EU ska återvända föreslår kommissionen att det ska finnas en koppling mellan viseringspolitik och återtagande. EU ska kunna använda pragmatiska och gradvisa insatser mot de länder som inte samarbetar på återtagandeområdet. Regeringen stödjer förslaget om att använda viseringspolitiska åtgärder för att främja återtagandet.

Migration

Ministrarna diskuterar återkommande situationen på migrationsområdet. På mötet 4–5 juni kommer ministrarna att bedöma hur arbetet går med de åtgärder som man beslutat om för att hantera migrationssituation. Regeringen anser att EU solidariskt ska genomföra de beslut som fattats för att lösa migrationssituationen.

Terrorismbekämpning

Frågan om hur terrorismhotet mot EU bäst ska bekämpas har varit högt prioriterad de senaste åren och diskuteras både i rådet för rättsliga och inrikes frågor och i Europeiska rådet. Stärkt samarbete mellan behöriga myndigheter och ökat informationsutbyte har varit ett återkommande tema. På mötet ska ministrarna hålla en riktlinjedebatt om vilken roll de olika EU-myndigheterna (framför allt Europol, Eurojust och Frontex) bör ha och om hur de kan samarbeta bättre för att bekämpa terrorism.

EU:s kamp mot organiserad brottslighet

Ministrarna ska också utvärdera effekterna av EU:s första policycykel mot organiserad och grov internationell brottslighet som genomfördes under perioden 2014–2017. Dessutom ska ministrarna hålla en riktlinjedebatt om möjliga förbättringsområden mot bakgrund av att den nya fyraårscykeln nu startar.

Regelverk för alla konsumentvaror

På mötets första dag kommer ministrarna att diskutera ett ändrat förslag till direktiv om försäljning av varor. I oktober 2017 ändrade EU-kommissionen förslaget till att omfatta all försäljning av varor oavsett om det sker på nätet eller i butik. Ministrarna ska nu diskutera frågor om ett enda regelverk för samtliga varor.

Enklare handläggning av gränsöverskridande tvister om barn

Ministrarna kommer att hålla en riktlinjedebatt om det omarbetade förslaget till Bryssel II-förordning som EU-kommissionen lade fram 30 juni 2016. Den här gången rör diskussionen erkännande och verkställighet av interimistiska åtgärder, behovet av samtycke vid placering av barn i en annan medlemsstat och utformningen av systemet för erkännande och verkställighet.

Skuldsanering och rekonstruktion av företag

En annan punkt rör förslaget till direktiv om regler för rekonstruktion och skuldsanering för företagare och vissa åtgärder som syftar till att öka effektiviteten i nationella insolvensförfaranden. På rådsmötet förväntas ministrarna anta en partiell allmän inriktning om delarna om skuldavskrivning, effektivare förfaranden och statistik.

Regeringen stödjer den föreslagna allmänna inriktningen, det vill säga rådets position inför de fortsatta förhandlingarna med Europaparlamentet.

Bättre tillgång till elektroniska bevis

Ministrarna kommer också att diskutera förslagen till förordning respektive direktiv om e-bevisning som EU-kommissionen presenterade 17 april 2018.

De nya reglerna ska underlätta för brottsbekämpande myndigheter inom EU att få tillgång till elektroniska uppgifter som kan användas som bevisning. Förslaget innebär att en myndighet i en medlemsstat kan vända sig direkt till en tjänsteleverantör i en annan medlemsstat med en begäran om att elektroniska uppgifter ska bevaras eller lämnas ut.

Regeringen välkomnar i stort de förslag som kommissionen har lagt och stödjer initiativ för att ge de brottsbekämpande myndigheterna ändamålsenliga och effektiva verktyg för att kunna hämta in elektronisk bevisning. Som alltid i dessa sammanhang måste skyddet för enskildas rättssäkerhet och personliga integritet beaktas.

Migrationsminister och biträdande justitieminister Heléne Fritzon företräder Sverige på mötet i Luxemburg.

Producerat av EU-representationen

Bulgariska ordförandeskapet

Mer om arbetet i EU:s råd för rättsliga och inrikes frågor (RIF)

Mer om mötet 4-5 juni

Fakta: Ministerrådet

  • Stiftar EU:s lagar tillsammans med Europaparlamentet.
  • Består av ministrar från medlemsländernas regeringar.
  • Vilka ministrar som träffas beror på vilka frågor som ska förhandlas.
  • Håller oftast möten i Bryssel, ibland i Luxemburg.
  • Ministern stämmer inför mötena av frågorna med riksdagen.