Alla som kan jobba ska jobba

  • Två kvinnor som jobbar med en ritning.

    Utbildningsplatser inom högskola, yrkeshögskola, folkhögskola samt regionalt yrkesvux har byggts ut kraftigt. Lyftet kommer att omfatta cirka 100 000 utbildningsplatser 2021. För att ytterligare förbättra möjligheterna till att studera vidare har regeringen höjt studiemedlets bidragsdel, inrättat studiestartsstöd och infört en rätt till behörighetsgivande studier inom komvux.

    Foto: Folio Bildbyrå/Maskot

  • Två personer under pågående arbete.

    Fler människor ska ges möjlighet att delta i arbetslivet. Insatser som genomförts är bland annat införande av yrkespaket, introduktionsjobb, etableringsjobb samt så kallade extratjänster som ger fler händer i välfärden. I artikeln presenteras fler exempel på regeringens insatser under mandatperioden för att alla som kan jobba ska jobba.

    Foto: Folio Bildbyrå/Maskot

Utöver att vara grunden för den gemensamma välfärden innebär ett arbete för individen både gemenskap, ekonomisk frihet och bättre möjlighet att forma sitt eget liv. Sedan regeringen tillträdde har 300 000 fler kvinnor och män ett arbete att gå till. Sysselsättningsgraden i åldrarna 20–64 år är den högsta som någonsin uppmätts i EU. Arbetslösheten har sjunkit och ungdomsarbetslösheten är den lägsta sedan 2002. Andelen personer som är beroende av bidrag och ersättningar har inte varit så låg sedan 1981.

Men det är inte tillräckligt. Fortfarande har alltför många svårt att få ett arbete, särskilt den som inte gått ut gymnasieskolan eller som är född utanför Europa. Samtidigt är bristen på arbetskraft stor i många sektorer, och behovet av arbetskraft med minst en gymnasial utbildning är stort. Investeringar i kunskap och matchning krävs för att arbetsgivare ska kunna anställa dem de behöver. Sveriges arbetsgivare står redo att anställa omkring 120 000 personer om de hittar rätt kompetens.

Den tekniska utvecklingen med digitalisering och automatisering leder till nya krav på kunskaper och kompetenser i arbetslivet. Fler kommer att behöva byta bana eller bygga på med nya kunskaper under hela arbetslivet. Därför behöver möjligheterna att kunna studera senare i livet oavsett var i landet man bor öka.

Några av regeringens insatser under mandatperioden

Kunskapslyftet

Syftet med kunskapslyftet är att fler människor ska utbilda sig. Utbildningsplatser inom högskola, yrkeshögskola, folkhögskola samt regionalt yrkesvux har byggts ut kraftigt. Lyftet kommer att omfatta cirka 100 000 utbildningsplatser 2021.

Kunskapslyftet

Bättre möjligheter att studera

För att ytterligare förbättra möjligheterna till att studera vidare har regeringen höjt studiemedlets bidragsdel, inrättat studiestartsstöd och infört en rätt till behörighetsgivande studier inom komvux. Regeringen bygger ut högskolan i hela landet med resurser motsvarande 25 000 nya utbildningsplatser för att fler ska ha möjlighet att utbilda sig och få jobb oavsett var de bor. En del av den utbyggnaden fokuserar på utbildningar med många sökande, där behovet i respektive bransch också är stort.

Regeringen har även aviserat investeringar i distansutbildning och beslutat om en satsning på lärcentrum. Därtill har riksdagen beslutat om ett nytt ramverk för antagning till högre utbildning. För att bland annat stärka forskningsanknytningen i utbildningarna investeras 1,3 miljarder kronor i ökade basanslag.

Regeringen avsätter särskilda medel för kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk utbildning för en rad yrkesgrupper, bland annat läkare, apotekare, ingenjörer och lärare. Satsningen beräknas uppgå till 470 miljoner kronor inkl. studiemedel 2020. På regeringens uppdrag samordnar Universitets- och högskolerådet (UHR) en pilotverksamhet för att stötta högskolor och universitet att skapa en varaktig struktur och ett samarbete kring bedömning av reell kompetens. Parallellt pågår en särskild valideringsinsats - en försöksverksamhet, syftet är att fler ska få sina utländska studier på eftergymnasial nivå erkända.

Artikel: Rätt till komvux

Stöd till studier

Ett studiestartsstöd har införts med ett bidrag på cirka 9 400 kronor per studiemånad för de med stora utbildningsbehov. Bidragsdelen inom studiemedlet har höjts med cirka 300 kronor per studiemånad och studiemedlets totalbelopp uppgår 2018 till 11 300 kronor per studiemånad.

Artikel: Ett nytt rekryterande studiestartsstöd

Höjning av studiemedlen med cirka 300 kronor

Körkortslån

Många lediga jobb kräver körkort och ofta är körkort också ett krav för arbeten som inte kräver längre arbetslivserfarenhet eller omfattande utbildning. För att förbättra matchningen på arbetsmarknaden vill regeringen därför att vissa arbetslösa och unga ska kunna erbjudas lån för körkortsutbildning.

Pressmeddelande: Regeringen överlämnar proposition gällande körkortslån

Fler och starkare vägar till jobb

Fler människor ska ges möjlighet att delta i arbetslivet. Vägarna till arbete stärks för fler och matchningen på arbetsmarknaden underlättas.

Yrkespaket

Skolverket har på regeringens uppdrag tagit fram så kallade yrkespaket som ska fungera som påbyggbara utbildningar som i ett, eller fler steg, kan leda till en gymnasieexamen. De består av kurser vars innehåll motsvarar kompetenskrav som arbetsmarknaden kräver för att kunna anställa. Yrkespaketen ska ge en snabbare väg ut i jobb.

Extratjänster bidrar till att höja kvaliteten i välfärden

Kommuner, landsting och vissa ideella aktörer kan anställa personer på extratjänster där långtidsarbetslösa eller nyanlända kan gå sida vid sida med de som har utbildning och samtidigt vara till hjälp vid till exempel städning och matlagning. Statliga myndigheter kan också anställa personer på extratjänster, de kallas då moderna beredskapsjobb. I slutet av maj hade drygt 17 000 personer en extratjänst varav 2 000 är moderna beredskapsjobb.

Artikel: 100 procent extratjänst

Förenklade och förstärkta lönestöd genom introduktionsjobb

Regeringen har förenklat och förstärkt anställningsstöden. Fem olika stödformer har blivit ett från och med den 1 maj 2018. Med färre, enklare och mer kraftfulla stöd blir det mer attraktivt för arbetsgivare att anställa kvinnor och män som har svag förankring på arbetsmarknaden. Jobben kan kombineras flexibelt med utbildning – för att stärka individen och för att möta kompetensbehov hos arbetsgivare.

Introduktionsjobb – ett enklare och mer kraftfullt stöd

Högre tak för lönebidrag

Taket för den högsta bidragsgrundande lönen i lönebidragen höjs stegvis för att uppgå till 20 000 kronor per månad år 2020 och harmoniseras därmed med övriga anställningsstöd.

Etableringsjobb för fler i jobb och bättre matchning

Regeringen, LO, Unionen och Svenskt Näringsliv är överens om en helt ny modell för att stimulera att nyanlända och långtidsarbetslösa får jobb. Ett etableringsjobb ska ge individen möjlighet att skaffa sig kunskaper och erfarenheter som efterfrågas på arbetsmarknaden. Den som har ett etableringsjobb ska ges möjlighet att delta i sfi och annan kortare utbildning som arbetsgivaren och arbetstagaren kommer överens om. Normalt ska ett etableringsjobb kunna leda till en tillsvidareanställning på heltid hos arbetsgivaren. Arbetsförmedlingen har också fått i uppdrag att analysera förutsättningarna för och utreda den närmare utformningen av en modell för upphandlad matchning till etableringsjobb.

Pressmeddelande: Regeringens och arbetsmarknadens parter överens om etableringsjobb

Pressmeddelande: Regeringen ger uppdrag till Arbetsförmedlingen att utveckla en modell för upphandlad matchning till etableringsjobb

90-dagarsgaranti för unga

Före regeringen tillträdde var ungdomsarbetslösheten så hög i vissa regioner att Sverige fick ekonomiskt stöd från EU. Regeringen satte upp målet att ingen ung människa skulle behöva vänta längre än 90 dagar på ett erbjudande om jobb, utbildning eller en insats som leder till jobb – nu är 90-dagarsgarantin uppnådd.

Artikel: 90-dagarsgarantin

Artikel: Regeringens 90-dagarsgaranti uppnått: Rätt insats till rätt person i rätt tid

Stärkt lokal samverkan och lokala jobbspår

Delegationen för unga och nyanlända till arbete har fått ett uppdrag att främja samverkan mellan berörda aktörer som har betydelse för nyanländas etablering och besluta om statsbidrag för att främja överenskommelser om fördjupad samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen. 340 lokala jobbspår med över 3500 deltagare är nu igång över hela landet, 500 ytterligare lokala jobbspår är planerade under 2018 och 150 jobbspår planeras starta under 2019.

Pressmeddelande: Regeringen förlänger uppdraget till Delegationen för unga och nyanlända till arbete

Pressmeddelande: Trendbrott i etableringen av nyanlända

Fler nyanlända snabbare in på arbetsmarknaden

Nyanländas etablering på arbetsmarknaden går allt snabbare. Olika sätt att mäta nyanländas etablering på arbetsmarknaden pekar alla på starka positiva resultat. Fler nyanlända lämnar Arbetsförmedlingen för arbete. Fler kommer snabbare i kontakt med arbetsmarknaden och tiden till arbetsmarknadsetablering kortas. Det har tidigare tagit upp till tio år innan hälften av de nyanlända har etablerat sig på arbetsmarknaden. Nu ser vi att nästan hälften, 48,5 procent, av dem som mottogs 2011 hade jobb redan efter fem år. Men nyanländas etablering behöver gå ännu snabbare än idag, inte minst kvinnornas. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder.

Nyanländas etablering

Alla kommuner tar emot nyanlända

Mottagandet av nyanlända har tidigare varit väldigt ojämnt fördelat. Vissa kommuner tog ett mycket stort ansvar medan andra kommuner avstod från att bidra. För att förbättra nyanländas etablering i samhälls- och arbetslivet har riksdagen, efter ett förslag från regeringen, infört en bosättningslag som innebär att alla kommuner är skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning.

Pressmeddelande: Alla kommuner ska ta ansvar för mottagandet av nyanlända

Skärpta krav på att ta del av insatser som leder till jobb

Ett nytt regelverk för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet trädde i kraft den 1 januari 2018 och innebär att kraven på individen har tydliggjorts. Regeringen har också infört en utbildningsplikt för nyanlända.

Frågor och svar om införandet av det nya regelverket för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare

Tidigare samhällsinformation och svenska från dag ett

Mer insatser under asyltiden har införts, bland annat genom ökad tillgång till samhällsinformation och insatser i svenska.

Pressmeddelande: Förstärkta resurser för samhällsinformation under asyltiden

Snabbspår till bristyrken

Branscher där det råder brist på arbetskraft får nu hjälp med kompetensförsörjningen genom att Arbetsförmedlingen och branscherna tillsammans skapar snabbspår för att underlätta för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden.

Snabbspår - snabbare etablering av nyanlända

Pressmeddelande: Regeringen lanserar snabbspår för företagare

Uppdrag att underlätta för nyanlända att starta företag

Tillväxtverket har regeringens uppdrag att underlätta för nyanlända att snabbt starta företag i Sverige.

Regeringsuppdrag N2016/07794/FF: Uppdrag att främja nyanländas företagande i Sverige

Jobbsprånget

Jobbsprånget syftar till att, genom praktikplatser, skapa kontaktytor mellan nyanlända och arbetsgivare. Genom praktik på den egna yrkesnivån, nya kontakter och arbetslivserfarenhet från en svensk arbetsplats möjliggörs en snabbare etablering på arbetsmarknaden.

Regeringsuppdrag: N2018/01431/FÖF Uppdrag att genomföra Jobbsprånget

Gröna jobb

Regeringens satsning på gröna jobb gör det möjligt att erbjuda praktik, moderna beredskapsjobb eller andra subventionerade anställningsformer till långtidsarbetslösa och nyanlända.

Pressmeddelande: Drygt 5 000 gröna jobb till nyanlända och långtidsarbetslösa

Särskilda insatser för utrikes födda kvinnor

Vårdnadsbidraget har avskaffats och föräldrapenningen begränsats för de föräldrar som kommer till Sverige med barn äldre än ett år. Möjligheter att lära sig svenska under föräldraledigheten, studieförbundens uppsökande och studiemotiverande insatser och bättre förutsättningar att kunna starta eget företag kan också bidra till att öka sysselsättningen bland utrikes födda kvinnor.

Regeringsuppdrag N2018/01430/KSR Uppdrag att förbättra nätverk och kontakter på arbetsmarknaden för utrikes födda kvinnor

Pressmeddelande: Fler utrikes födda kvinnor i arbete – regeringens satsningar på etablering i vårbudgeten

Ordning och reda på arbetsmarknaden

Lex Laval har rivits upp

Nya regler från 1 juni 2017 innebär att svenska fackförbund alltid ska kunna kräva ett svenskt kollektivavtal av utländska företag. Reglerna syftar till att stärka kollektivavtalens ställning för att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska fungera bättre när det gäller skydd för utstationerade arbetstagare (anställda vid utländska företag på tillfälliga jobb i Sverige).

Ordning och reda vid utstationering

Ett entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen

Bygg- och anläggningsbranschen brottas med stora utmaningar när det gäller fusk och rent kriminell verksamhet. Regeringen har överlämnat propositionen Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen till riksdagen. Lagförslaget innebär att en arbetstagare i bygg- och anläggningsbranschen som inte får lön ska kunna få betalt av det företag som anlitat arbetstagarens arbetsgivare. I andra hand ska huvudentreprenören ansvara.

Riksdagen har beslutat och regeringen har fattat beslut om att utfärda lagar. Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2019.

Beslutad proposition: Entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen

Förstärkning av arbetsmiljöpolitiken

Under mandatperioden har regeringen förstärkt resurserna inom arbetsmiljöpolitiken med över 125 miljoner kronor årligen. Det har inneburit att omkring hundra nya arbetsmiljöinspektörer har kunnat anställas. En nationell arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet gäller 2016–2020 och innehåller åtgärder inom tre prioriterade områden: 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor, 2. Ett hållbart arbetsliv och 3. Psykosocial arbetsmiljö. En ny myndighet för arbetsmiljökunskap inledde sin verksamhet den 1 juni 2018.

En arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet

Pressmeddelande: Ny arbetsmiljömyndighet placeras i Gävle

Pressmeddelande: Arbetsmiljöverket får medel för att anställa fler inspektörer

Uppdrag om myndighetssamverkan mot osund konkurrens

Arbetsmiljöverket har tillsammans med sju andra myndigheter fått i uppdrag att utveckla metoder för gemensam kontroll för att motverka fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.

Pressmeddelande: Myndigheter får uppdrag att stärka arbetet mot fusk och brottslighet i arbetslivet

Stopp för eviga visstidsanställningar

Sedan den 1 maj 2016 har anställningsskyddslagen kompletterats med nya regler. Reglerna syftar till att förbättra situationen för arbetstagare som riskerar att fastna i tidsbegränsade anställningar under lång tid och att säkerställa att den svenska lagstiftningen lever upp till EU-rättens krav.

Pressmeddelande: Regeringen föreslår skärpta åtgärder mot missbruk av visstidsanställningar

Personalliggare i fler verksamheter för att minska skattefusk

Ett krav på att föra personalliggare innebär möjligheter till förbättrad skattekontroll och bedöms vara ett effektivt sätt att förebygga svartarbete. Systemet med personalliggare har därför införts även för fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossister samt kropps- och skönhetsvård. För att ytterligare främja en sundare konkurrens har regeringen infört ett krav på månadsuppgifter på individnivå i arbetsgivardeklaration, som börjar gälla den 1 juli 2018.

Pressmeddelande: Personalliggare i fler verksamheter ska minska svartarbete

Sociala villkor vid offentlig upphandling för att motverka lönedumpning

Sociala villkor vid offentlig upphandling; målet är att göra den offentliga delen av samhällsekonomin fri från lönedumpning och oschysta villkor. Under 2017 trädde nya lagar i kraft på området. Enligt de nya reglerna är upphandlande myndigheter och enheter skyldiga att ställa arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid i nivå med kollektivavtal om det är behövligt.

Sociala villkor vid offentlig upphandling

Höjt tak i a-kassan och skattelättnad för fackföreningsavgift

Regeringen har stärkt a-kassan under mandatperioden och höjt den högsta dagpenningen från och med september 2015, vilket gör att den som har en månadsinkomst på upp till 25 000 kronor får 80 procent av sin inkomst de första 100 dagarna. Det är den första höjningen sedan 2002. Regeringen har från och med den 1 juli 2018 infört att den som är med i facket får en skattereduktion med 25 procent av medlemsavgiften. Regeringen har även infört bättre möjlighet till ersättning för deltidsarbetslösa, ändrat reglerna för de med förtroendeuppdrag och minskat antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen.

Pressmeddelande: Regeringen stärker a-kassan ytterligare

Pressmeddelande: Skattelättnad för fackföreningsavgift

Pressmeddelande: Färre karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen

Stärkt skydd för visselblåsare

Sedan 1 januari 2017 gäller en helt ny lag som ger skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden i arbetsgivarens verksamhet.

Pressmeddelande: Regeringen föreslår starkare skydd för visselblåsare