En närmare vård ska möta framtidens behov

Ökad delaktighet för patienter, tillgång till en fast läkarkontakt och bättre tillgänglighet till primärvården. Det var några av de förslag som regeringens särskilde utredare Anna Nergårdh presenterade den 1 juni när socialminister Annika Strandhäll tog emot det andra delbetänkandet "God och nära vård – En primärvårdsreform", SOU 2018:39.

Två kvinnor står bakom ett bord på en scen.
Socialminister Annika Strandhäll och regeringens särskilde utredare Anna Nergårdh under presentationen av det andra delbetänkandet från utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. Foto: André Vifot Haas/Regeringskansliet

Dagens utmaningar med långvariga sjukdomstillstånd, kronisk sjukdom och diagnoser som psykisk ohälsa och cancer var tidigare inte lika vanliga eller beskrevs på annat sätt. När det svenska hälso- och sjukvårdssystemet kom till var utmaningarna i stor utsträckning olycksfall och infektioner av en akut karaktär. För att möta framtidens utmaningar behövs en omställning av systemet.

– Vi menar allvar med omställningen av svensk hälso- och sjukvård och vi behöver se till att den svenska sjukvården kommer närmare dem som verkligen behöver den, sa socialminister Annika Strandhäll.

Modernisering behövs

Svensk hälso- och sjukvård har goda resultat när det gäller medicinsk kvalitet, men sämre utfall när det gäller kontinuitet, patienters delaktighet och tillgänglighet i vården. Regeringen har därför gett utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:1) uppdraget att stödja landsting, myndigheter och organisationer i arbetet med att utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård i primärvården.

Sedan mars 2017 arbetar regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh med moderniseringen av svensk hälso- och sjukvård. Det handlar om att stärka svensk primärvård och den nära vården på lång sikt.

Primärvården - navet i vården och omsorgen

Regeringen menar att primärvården är den del av hälso- och sjukvården som har bäst förutsättningar att se till personers hela vårdbehov. Därför ska patienterna i första hand kunna vända sig dit för att få en bedömning och hjälp. Forskning visar att en stärkt primärvård har goda förutsättningar att bidra till en jämlik hälsa i befolkningen.

Utredningen föreslår bland annat följande:

- Ett nationellt utformat uppdrag för primärvården

En modernisering av primärvårdens uppdrag i hälso- och sjukvårdslagen föreslås, där det ska framgå att primärvården ska vara platsen dit befolkningen i första hand ska vända sig.

- Målbild och färdplan

Utredningen vill att patientens delaktighet stärks och att det görs tydligare att primärvården är navet i vård och omsorg. De föreslår också nationella samråd om genomförandet, som samlar representanter för såväl lokal som regional och statlig nivå för att följa resultaten. Primärvårdens uppdrag ska bli tydligare, och det som erbjuds ska vara mer lika var man än bor i landet.

- Behovet av ökade möjligheter till uppföljning på aggregerad nivå

Utredningen föreslår att landsting/regioner ska rapportera in uppgifter från utförare inom primärvården till en nationell databas. Detta behövs för statistik och forskning på området och för att följa omställningen av hälso- och sjukvården.

- Kontinuitet i primärvården

Utredningen föreslår ett förtydligande av patientens möjlighet att få tillgång till och välja en fast läkarkontakt i primärvården. En hög patientsäkerhet förutsätter en god arbetsmiljö, den som är fast läkarkontakt i primärvården ska ha möjlighet att utföra uppdraget på ett säkert sätt. För att minska bristen på allmänläkare inom primärvården föreslår utredningen fler specialiseringstjänster (ST).

- Ändamålsenlig administration – intyg och signering

Utredningen bedömer att det kan finnas anledning att se över om förutsättningarna för en mer professionsneutral reglering av intygsskrivande i vissa fall. Utredningen föreslår att regeringen ger berörda myndigheter i uppdrag att se över sina krav på intyg. Det vill säga möjlighet för fler yrkesgrupper än läkare att skriva intyg.

- Ökad tillgänglighet

Utredningen anser att vårdcentraler/primärvården i större utsträckning ska kunna ta hand om det som är primärvårdens uppdrag snabbare. Det gör att öppettiderna kan behöva ökas jämfört med idag på vissa håll. Man ska inte behöva vända sig till en akutmottagning med sådant som är primärvårdens uppdrag och som kan tas omhand där.

Utredningen föreslår att samtliga föreslagna lagändringar ska träda i kraft den 1 juli 2020.

Bakgrund om utredningens uppdrag

Regeringen gav i mars 2017 Anna Nergårdh i uppdrag att utifrån förslagen i betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen, berörda myndigheter och organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården. Utredaren har även fört dialog med företrädare för samtliga landsting, myndigheter, professioner och patientrepresentanter för att utarbeta en nationell plan där primärvården är utgångpunkten för en ökad närhet till patienten. Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande i mars 2019.