Regeringens långsiktiga insatser mot segregation
Regeringen presenterar en långsiktig strategi för arbetet att minska och motverka segregation – den första i sitt slag någonsin. Strategin syftar till att ange den långsiktiga inriktningen för regeringens arbete med att minska och motverka segregation under perioden 2018–2028.
Strategin syftar till att långsiktigt minska klyftor i samhället och skapa ett tryggt Sverige som håller ihop. I regeringens arbete mot segregation lyfts fem prioriterade områden: boende, utbildning, arbetsmarknad, demokrati och civilsamhälle, samt brottslighet.
Det finns inte någon enskild insats som i sig kan bryta segregationen - det krävs ett långsiktigt sektorsövergripande arbete av aktörer på nationell, som regional och lokal nivå. Segregationen kan bara minskas om staten, kommunen, landstinget, civilsamhället, näringslivet och forskare arbetar såväl enskilt, som tillsammans.
Statens roll förtydligas
Med strategin förtydligar regeringen statens roll i arbetet för att minska och motverka segregation. Staten ska bidra till goda förutsättningar för kommuner, landsting samt andra relevanta aktörer att arbeta mot segregation och uppmuntra dem att använda strategin som en utgångspunkt för arbetet på kommunal och regional nivå.
Regeringen använder tillgängliga styrmedel för att skapa goda förutsättningar. Det handlar bl.a. om styrning av myndigheter, översyn av gällande regelverk, att stödja arbetet i kommuner, landsting och civilsamhälle samt uppföljning och utvärdering. Vidare kommer genomförandet att innebära kunskapsstöd från, och samarbete med, Delegationen mot segregation. Kunskap- och metodutveckling lyfts som viktiga frågor.
Miljardsatsning till kommuner med socioekonomiska utmaningar
Tillväxtverket meddelar i dag fördelningen av det långsiktiga miljardstödet till kommuner med områden med socioekonomiska utmaningar. 2,2 miljarder kronor avsätts årligen 2020–2027 av regeringen.
För 2018 har 425 miljoner kronor avsatts och för 2019 1,35 miljarder kronor. Det nya statsbidraget ska bidra till att stärka kommunernas eget långsiktiga arbete för att förbättra förutsättningarna i områden som i dag kännetecknas av stora utmaningar när det gäller exempelvis lågt valdeltagande, hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och låg sysselsättningsgrad.
Regeringen har redan gjort betydande insatser för att motverka segregationen, bland annat följande:
- Polismyndigheten får totalt 7,1 miljarder kronor i ökade anslag under åren 2018–2020.
- Snabbspår för att underlätta för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen förstärkte i budgetpropositionen 2018 medlen för särskilda främjande- och utvecklingsinsatser med 20 miljoner kronor under 2018, och för 2019 tilldelades ytterligare 35 miljoner kronor.
- 500 miljoner kronor har avsatts för stöttning av extratjänster i kommuner och landsting.
- Flera satsningar på skola och för att öka likvärdigheten inom utbildningen, bland annat statsbidrag för läxhjälp och lovskola.
- En miljard kronor per år till renovering och upprustning av hyresbostäder samt upprustning av utemiljöer kring hyresbostäder.
- Investeringsstöd till anordnande av hyresbostäder för att öka byggandet av hyresrätter.
- Regeringen avsätter totalt 85,1 miljoner kronor under 2018–2019 för att öka intresset och deltagandet i de allmänna valen 2018 och Europaparlamentsvalet 2019.
- Statsbidrag till civilsamhällesorganisationer i deras arbete mot segregation på lokal nivå.
Fördelning av medel
I tabellen nedan presenteras de indikativa belopp som Tillväxtverket i dag meddelar att kommunerna kan ansöka om för 2018. Vidare presenteras översiktliga räkneexempel på hur medelsfördelningen kan se ut även för 2019 och 2020 och framåt. Räkneexemplen utgår från de kommuner som 2018 har möjlighet att söka bidraget, samt den fördelning av medel som Tillväxtverket indikativt redovisat för dem i år. Vilka kommuner som kan söka om bidraget och den urvalsmodell som används för att välja ut kommunerna kommer att ses över och kan komma att revideras.
|
Kommun |
Belopp 2018* |
Belopp 2019** |
Belopp per år 2020–2027*** |
|
Järfälla |
9 979 000 |
32 000 000 |
53 000 000 |
|
Huddinge |
11 545 000 |
37 000 000 |
61 000 000 |
|
Botkyrka |
10 701 000 |
35 000 000 |
57 000 000 |
|
Stockholm |
50 725 000 |
164 000 00 |
269 000 000 |
|
Södertälje |
10 893 000 |
35 000 000 |
58 000 000 |
|
Uppsala |
16 673 000 |
54 000 000 |
88 000 000 |
|
Nyköping |
9 000 000 |
29 000 000 |
48 000 000 |
|
Katrineholm |
8 005 000 |
26 000 000 |
42 000 000 |
|
Eskilstuna |
11 298 000 |
36 000 000 |
60 000 000 |
|
Linköping |
13 808 000 |
45 000 000 |
73 000 000 |
|
Norrköping |
12 988 000 |
42 000 000 |
69 000 000 |
|
Motala |
8 444 000 |
27 000 000 |
45 000 000 |
|
Jönköping |
12 827 000 |
41 000 000 |
68 000 000 |
|
Växjö |
10 661 000 |
34 000 000 |
57 000 000 |
|
Karlskrona |
9 523 000 |
31 000 000 |
50 000 000 |
|
Perstorp |
6 755 000 |
22 000 000 |
36 000 000 |
|
Åstorp |
7 151 000 |
23 000 000 |
38 000 000 |
|
Malmö |
21 979 000 |
71 000 000 |
116 000 000 |
|
Landskrona |
8 525 000 |
28 000 000 |
45 000 000 |
|
Helsingborg |
13 099 000 |
42 000 000 |
69 000 000 |
|
Kristianstad |
10 339 000 |
33 000 000 |
55 000 000 |
|
Halmstad |
11 067 000 |
36 000 000 |
59 000 000 |
|
Göteborg |
32 729 000 |
106 000 00 |
173 000 000 |
|
Uddevalla |
9 014 000 |
29 000 000 |
48 000 000 |
|
Trollhättan |
9 130 000 |
29 000 000 |
48 000 000 |
|
Borås |
11 593 000 |
37 000 000 |
61 000 000 |
|
Filipstad |
6 916 000 |
22 000 000 |
37 000 000 |
|
Örebro |
13 425 000 |
43 000 000 |
71 000 000 |
|
Västerås |
13 417 000 |
43 000 000 |
71 000 000 |
|
Borlänge |
8 837 000 |
29 000 000 |
47 000 000 |
|
Gävle |
11 106 000 |
36 000 000 |
59 000 000 |
|
Sandviken |
8 244 000 |
27 000 000 |
44 000 000 |
* Totalt 425 miljoner kr (i beloppet ingår också administrativa kostnader). Fördelningen är indikativ. För mer information se vidare tillväxtverket.se
** Totalt 1,35 miljarder kr (i beloppet ingår också administrativa kostnader). Endast räkneexempel, baseras på de kommuner som 2018 har möjlighet att söka bidraget samt den fördelning av medel som Tillväxtverket indikativt redovisat för 2018.
*** Totalt 2,2 miljarder kr (i beloppet ingår också administrativa kostnader). Endast räkneexempel, baseras på de kommuner som 2018 har möjlighet att söka bidraget samt den fördelning av medel som Tillväxtverket indikativt redovisat för 2018.
Strategins övergripande mål
Strategins övergripande mål är minskad segregation, jämlika uppväxt- och levnadsvillkor och goda livschanser för alla.
Regeringen arbetar på bred front
Statsråd i regeringen som ingår i statsrådsgruppen för regeringens arbete för att minska och motverka segregation:
- Ibrahim Baylan, samordnings- och energiminister
- Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister
- Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister
- Gustav Fridolin, utbildningsminister
- Heléne Fritzon, migrationsminister och biträdande justitieminister
- Karolina Skog, miljöminister
- Lena Hallengren, barn-, äldre- och jämställdhetsminister
- Morgan Johansson, justitie- och inrikesminister
- Peter Eriksson, bostads- och digitaliseringsminister
- Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister