Regeringens långsiktiga insatser mot segregation

Regeringen presenterar en långsiktig strategi för arbetet att minska och motverka segregation – den första i sitt slag någonsin. Strategin syftar till att ange den långsiktiga inriktningen för regeringens arbete med att minska och motverka segregation under perioden 2018–2028.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Strategin syftar till att långsiktigt minska klyftor i samhället och skapa ett tryggt Sverige som håller ihop. I regeringens arbete mot segregation lyfts fem prioriterade områden: boende, utbildning, arbetsmarknad, demokrati och civilsamhälle, samt brottslighet.

Det finns inte någon enskild insats som i sig kan bryta segregationen - det krävs ett långsiktigt sektorsövergripande arbete av aktörer på nationell, som regional och lokal nivå. Segregationen kan bara minskas om staten, kommunen, landstinget, civilsamhället, näringslivet och forskare arbetar såväl enskilt, som tillsammans.

Statens roll förtydligas

Med strategin förtydligar regeringen statens roll i arbetet för att minska och motverka segregation. Staten ska bidra till goda förutsättningar för kommuner, landsting samt andra relevanta aktörer att arbeta mot segregation och uppmuntra dem att använda strategin som en utgångspunkt för arbetet på kommunal och regional nivå.

Regeringen använder tillgängliga styrmedel för att skapa goda förutsättningar. Det handlar bl.a. om styrning av myndigheter, översyn av gällande regelverk, att stödja arbetet i kommuner, landsting och civilsamhälle samt uppföljning och utvärdering. Vidare kommer genomförandet att innebära kunskapsstöd från, och samarbete med, Delegationen mot segregation. Kunskap- och metodutveckling lyfts som viktiga frågor.

Miljardsatsning till kommuner med socioekonomiska utmaningar

Tillväxtverket meddelar i dag fördelningen av det långsiktiga miljardstödet till kommuner med områden med socioekonomiska utmaningar. 2,2 miljarder kronor avsätts årligen 2020–2027 av regeringen.

För 2018 har 425 miljoner kronor avsatts och för 2019 1,35 miljarder kronor. Det nya statsbidraget ska bidra till att stärka kommunernas eget långsiktiga arbete för att förbättra förutsättningarna i områden som i dag kännetecknas av stora utmaningar när det gäller exempelvis lågt valdeltagande, hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och låg sysselsättningsgrad.

Regeringen har redan gjort betydande insatser för att motverka segregationen, bland annat följande:

  • Polismyndigheten får totalt 7,1 miljarder kronor i ökade anslag under åren 2018–2020.
  • Snabbspår för att underlätta för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Regeringen förstärkte i budgetpropositionen 2018 medlen för särskilda främjande- och utvecklingsinsatser med 20 miljoner kronor under 2018, och för 2019 tilldelades ytterligare 35 miljoner kronor.
  • 500 miljoner kronor har avsatts för stöttning av extratjänster i kommuner och landsting.
  • Flera satsningar på skola och för att öka likvärdigheten inom utbildningen, bland annat statsbidrag för läxhjälp och lovskola.
  • En miljard kronor per år till renovering och upprustning av hyresbostäder samt upprustning av utemiljöer kring hyresbostäder.
  • Investeringsstöd till anordnande av hyresbostäder för att öka byggandet av hyresrätter.
  • Regeringen avsätter totalt 85,1 miljoner kronor under 2018–2019 för att öka intresset och deltagandet i de allmänna valen 2018 och Europaparlamentsvalet 2019.
  • Statsbidrag till civilsamhällesorganisationer i deras arbete mot segregation på lokal nivå.

Fördelning av medel

I tabellen nedan presenteras de indikativa belopp som Tillväxtverket i dag meddelar att kommunerna kan ansöka om för 2018. Vidare presenteras översiktliga räkneexempel på hur medelsfördelningen kan se ut även för 2019 och 2020 och framåt. Räkneexemplen utgår från de kommuner som 2018 har möjlighet att söka bidraget, samt den fördelning av medel som Tillväxtverket indikativt redovisat för dem i år. Vilka kommuner som kan söka om bidraget och den urvalsmodell som används för att välja ut kommunerna kommer att ses över och kan komma att revideras.

Kommun

Belopp 2018*

Belopp 2019**

Belopp per år 2020–2027***

Järfälla

9 979 000

32 000 000

53 000 000

Huddinge

11 545 000

37 000 000

61 000 000

Botkyrka

10 701 000

35 000 000

57 000 000

Stockholm

50 725 000

164 000 00

269 000 000

Södertälje

10 893 000

35 000 000

58 000 000

Uppsala

16 673 000

54 000 000

88 000 000

Nyköping

9 000 000

29 000 000

48 000 000

Katrineholm

8 005 000

26 000 000

42 000 000

Eskilstuna

11 298 000

36 000 000

60 000 000

Linköping

13 808 000

45 000 000

73 000 000

Norrköping

12 988 000

42 000 000

69 000 000

Motala

8 444 000

27 000 000

45 000 000

Jönköping

12 827 000

41 000 000

68 000 000

Växjö

10 661 000

34 000 000

57 000 000

Karlskrona

9 523 000

31 000 000

50 000 000

Perstorp

6 755 000

22 000 000

36 000 000

Åstorp

7 151 000

23 000 000

38 000 000

Malmö

21 979 000

71 000 000

116 000 000

Landskrona

8 525 000

28 000 000

45 000 000

Helsingborg

13 099 000

42 000 000

69 000 000

Kristianstad

10 339 000

33 000 000

55 000 000

Halmstad

11 067 000

36 000 000

59 000 000

Göteborg

32 729 000

106 000 00

173 000 000

Uddevalla

9 014 000

29 000 000

48 000 000

Trollhättan

9 130 000

29 000 000

48 000 000

Borås

11 593 000

37 000 000

61 000 000

Filipstad

6 916 000

22 000 000

37 000 000

Örebro

13 425 000

43 000 000

71 000 000

Västerås

13 417 000

43 000 000

71 000 000

Borlänge

8 837 000

29 000 000

47 000 000

Gävle

11 106 000

36 000 000

59 000 000

Sandviken

8 244 000

27 000 000

44 000 000

* Totalt 425 miljoner kr (i beloppet ingår också administrativa kostnader). Fördelningen är indikativ. För mer information se vidare tillväxtverket.se

** Totalt 1,35 miljarder kr (i beloppet ingår också administrativa kostnader). Endast räkneexempel, baseras på de kommuner som 2018 har möjlighet att söka bidraget samt den fördelning av medel som Tillväxtverket indikativt redovisat för 2018.

*** Totalt 2,2 miljarder kr (i beloppet ingår också administrativa kostnader). Endast räkneexempel, baseras på de kommuner som 2018 har möjlighet att söka bidraget samt den fördelning av medel som Tillväxtverket indikativt redovisat för 2018.

Strategins övergripande mål

Strategins övergripande mål är minskad segregation, jämlika uppväxt- och levnadsvillkor och goda livschanser för alla.

Regeringen arbetar på bred front

Statsråd i regeringen som ingår i statsrådsgruppen för regeringens arbete för att minska och motverka segregation:

  • Ibrahim Baylan, samordnings- och energiminister
  • Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister
  • Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister
  • Gustav Fridolin, utbildningsminister
  • Heléne Fritzon, migrationsminister och biträdande justitieminister
  • Karolina Skog, miljöminister
  • Lena Hallengren, barn-, äldre- och jämställdhetsminister
  • Morgan Johansson, justitie- och inrikesminister
  • Peter Eriksson, bostads- och digitaliseringsminister
  • Ylva Johansson, arbetsmarknads- och etableringsminister