Styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del
Publicerad
-
Familjer med barn ska ha bättre villkor. Under mandatperioden har regeringen höjt barnbidraget med 200 kronor i månaden från och med mars 2018. Det hade inte höjts på tolv år. Även flerbarnstillägget för tredje barnet och underhållsstödet har höjts med 150 kronor i månaden för barn som har fyllt 15 år.
Foto: Folio Bildbyrå/Maskot
-
Alla över 65 år som har inkomster på upp till 35 000 kronor i månaden har fått sänkt skatt. 290 000 pensionärer, 75 procent kvinnor, har fått ett höjt bostadstillägg med upp till 470 kronor i månaden. I artikeln presenteras fler exempel på insatser under mandatperioden för att styrkan i svensk ekonomi ska komma alla till del.
Foto: Folio Bildbyrå/Maskot
När Sverige står starkt ska det märkas i vardagen också för pensionärer, barnfamiljer och studenter. Den ekonomiska ojämlikheten ska bekämpas med en aktiv fördelningspolitik. Inkomstskillnaderna – mätt som både löne- och kapitalinkomst – har ökat såväl i Sverige som i omvärlden de senaste 20 åren. Gemensamt finansierad välfärd bidrar till ökad jämlikhet, varför regeringen gjort historiskt stora satsningar på vård, skola och omsorg. Men regeringen har också gjort riktade satsningar på hushåll med låga inkomster.
Mycket har gjorts, varav några exempel nämns nedan, men regeringen anser att mer behövs.
Några av regeringens insatser under mandatperioden
Familjer med barn ska ha bättre villkor
Den ekonomiska familjepolitiken är en grundläggande del av den svenska modellen.
Höjt barnbidrag med 200 kronor i månaden från och med mars 2018. Det hade inte höjts på tolv år.
Höjt flerbarnstillägg för tredje barnet från 454 till 580 kronor från den 1 januari 2017.
Höjt studiebidrag respektive bidragsdel i studiemedlen med 200 kronor i månaden för bland annat gymnasieelever från och med mars 2018, men med utbetalningar från juli. Samtidigt höjs bidragsdelen i studiemedlen med cirka 300 kronor per månad från och med juli 2018 och totalbeloppet 2018 är 11 300 kronor per studiemånad.
Höjt underhållsstöd med 150 kronor i månaden för barn som har fyllt 15 år. Höjningen trädde i kraft januari 2018. Regeringen har också föreslagit ytterligare höjningar med 350 kronor i månaden för barn över 15 år som ska träda i kraft 1 augusti 2018 och 150 kronor i månaden för barn 11-14 år som ska träda i kraft den 1 januari 2019.
Tredje reserverad månad i föräldrapenningen sedan 2016 för ett mer jämställt uttag av föräldrapenning, vilket stärker barns rätt till båda sina föräldrar.
Pensionärer ska ha större ekonomisk trygghet
Pensionärer med ett långt yrkesliv bakom sig har bidragit till att bygga vår välfärd. Jobbskatteavdragen som den förra regeringen införde innebar att pension beskattades hårdare än lön. Regeringen har tagit flera steg för att sluta skatteklyftan och har då börjat med de som har lägst inkomst. Skatteklyftan ska vara borta till 2020.
Minskad skatteklyfta och sänkt skatt för alla över 65; de över 65 år med inkomster upp till cirka 17 000 kronor i månaden har nu samma skattesats som de som arbetar. Regeringen avser att sluta hälften av den återstående klyftan 2019 och resten 2020. Men alla över 65 år som har inkomster på upp till 35 000 kronor i månaden har fått sänkt skatt. Det motsvarar ungefär 85 procent av alla personer över 65 år.
Pressmeddelande: Sänkt skatt för pensionärer
Höjt bostadstillägg; bostadstillägget har höjts i flera steg. 290 000 pensionärer, 75 procent kvinnor, har fått ett höjt bostadstillägg med upp till 470 kronor i månaden.
Handlingsplan för jämställda pensioner utgår ifrån den samlade analysen av de skillnader i pension som finns mellan kvinnor och män och inbegriper då även områden utanför pensionssystemet i den mån det är sådant som driver på pensionsgapet har det tagits fram en handlingsplan för det fortsatta arbetet.
Handlingsplan för jämställda livsinkomster innehåller åtgärder inom flera politikområden för att minska skillnader i livsinkomster mellan kvinnor och män. Det skiljer i genomsnitt flera miljoner kronor under livstiden.
Pressmeddelande: Handlingsplan för jämställda livsinkomster
Artikel: Insatser för pensionärer 2015 – 2018
Den som blir arbetslös ska ha bättre skydd
Ny och effektivare arbetslöshetsförsäkring; regeringen tillsätter en utredning som ska ge ett förslag senast 31 januari 2020.
Höjt tak i a-kassan; den högsta dagpenningen höjdes från 680 till 910 kronor från och med september 2015, vilket gör att den som har en månadsinkomst på upp till 25 000 kronor får 80 procent av sin inkomst de första 100 dagarna. Det är den första höjningen sedan 2002.
Höjt grundbelopp; grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen höjdes från 320 kronor till 365 kronor per dag från och med september 2015.
Bättre möjlighet till ersättning för deltidsarbetslösa; från och med den 15 maj 2017 går det att vara deltidsarbetslös och få ersättning under 60 veckor istället för 75 dagar. Detta för att den som söker jobb inte ska känna sig tvingad att tacka nej till deltidsarbete under tiden.
Pressmeddelande: Översyn av arbetslöshetsförsäkringen ska ge trygghet för fler
Färre karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen; antalet karensdagar i arbetslöshetsförsäkringen minskas från sju till sex. Detta bedöms medföra en förbättring av enskildas ekonomiska trygghet utan att incitamenten för omställning till nytt arbete försvagas.
Större trygghet för förtroendevalda; tid med förtroendeuppdrag som enligt lag ger rätt till ledighet från anställning ska jämställas med förvärvsarbete.
Sjukförsäkringen ska fungera som skydd
Sjukförsäkringen ska skydda mot inkomstbortfall när arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom och samtidigt ge drivkrafter till omställning och arbete.
Höjt tak i sjukförsäkringen; från 7,5 till 8 prisbasbelopp från och med den 1 juli 2018.
Avskaffande av den bortre tidsgränsen från och med den 1 februari 2016.
Nytt åtgärdsprogram för bättre stöd; regeringen har under mandatperioden presenterat totalt tre åtgärdsprogram, varav det senaste i januari 2018, för att den som är sjukskriven ska kunna få bättre stöd i vägen mot bättre hälsa och arbetsförmåga.
Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad frånvaro
De med sjuk- och aktivitetsersättning ska ha större ekonomisk trygghet
Personer som har sin försörjning från sjuk- eller aktivitetsersättning får varken jobbskatteavdrag eller det förhöjda grundavdraget för äldre.
En skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning har införts från och med 2018.
Pressmeddelande: Sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning
Höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen från och med den 1 juli 2018.
Höjt bostadstillägg; ersättningsgraden har höjts i flera steg precis som för pensionärer och är från och med den 1 januari 2018 96 procent för kostnader upp till 5000 och 70 procent för kostnader på upp till 5 600 kronor.
Lika möjlighet till ekonomisk självständighet och trygghet oavsett kön
Ett av regeringens jämställdhetspolitiska delmål är Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Regeringen har föreslagit en tredje reserverad månad i föräldrapenningen. Syftet är att åstadkomma ett mer jämställt uttag av föräldrapenning, vilket stärker barns rätt till båda sina föräldrar. Förslaget trädde i kraft den 1 januari 2016.
