Sverige i FN:s säkerhetsråd - vecka 22

Veckan som gick: Syrien - humanitära frågor, Ukraina, UNAMI (Irak), Libyen, Gaza, Sydsudan och Nordkorea. Omröstning om två Gazaresolutioner. Ryssland tog över ordförandeskapet i säkerhetsrådet.

Nickolay Mladenov syns på en stor skärm bakom säkerhetsrådet
FN-sändebudet Nickolay Mladenov briefade rådet via videolänk från Jerusalem med anledning av raketbeskjutningen från Gaza mot Israel. Foto: UN Photo / Cia Pak

Arbetsveckan inleddes på tisdagen med den månadsvisa briefingen om Syrien i det humanitära spåret, vilken följdes av slutna konsultationer. I sin redogörelse påtalade chefen för FN:s humanitära kontor (OCHA), undergeneralsekreterare Mark Lowcock, framför allt behovet av tillträde för humanitära förnödenheter till bland annat östra Ghouta och Yarmouk. Särskilt utsatta var civila i Douma, delar av Homs samt södra Damaskus – enbart sex konvojer hade nått dem under 2018. Under de slutna konsultationerna uttalade rådsmedlemmarna sitt stöd till Lowcock och diskuterade konkreta sätt för att säkerställa humanitärt tillträde.

FN:s egen sammanfattning kan läsas här. Mötet går att se här.

På eftermiddagen genomfördes en öppen briefing under ledning av Polens utrikesminister med fokus på situationen i Ukraina. Även utrikesministrarna för Nederländerna och Polen deltog. Briefade gjorde också undergeneralsekreterare Rosemary DiCarlo tillika chef för FN:s politiska kontor (DPA), ambassadör Ertugrul Apakan tillika chef för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas (OSSE) särskilda monitoreringsmission i Ukraina och Ursula Mueller, biträdande chef för OCHA. Den svåra humanitära situationen belystes och mer politisk vilja efterlystes för att kunna nå en lösning. Flera rådsmedlemmar fokuserade på den ryska aggression mot Ukraina, Rysslands olagliga annektering av Krim och utvecklingen kring MH17. Sverige framhöll också att det ryska agerandet i Ukraina utgjorde ett hot inte enkom för Europa utan hade vidare implikationer.

FN:s egen sammanfattning kan läsas här. Mötet går att se här (Sveriges anförande 01:05:07 in i inslaget) och Sveriges anförande kan läsas här.

På onsdagen genomfördes briefing och konsultationer om Irak, med FN:s Iraksändebud Jan Kubis som huvudsaklig briefer. FN-systemets två huvudpersoner i arbetet mot terrorism, undergeneralsekreterare Vladimir Voronkov och exekutivdirektör Michele Coninsx, briefade också rådet om sitt gemensamma besök till Irak. De irakiska parlamentsvalen den 12 maj och dess efterföljder stod i förgrunden för Kubis' redogörelse och rådsmedlemmarnas inlägg. Genomförandet av valen välkomnades brett. Samtidigt betonades att de oegentligheter som upptäckts behövde undersökas.

FN:s egen sammanfattning kan läsas här. Mötet går att se här.

Därefter diskuterades under rubriken "Övriga frågor" Libyenmötet i Paris den 29 maj i slutna överläggningar. Mötet och deklarationen som antagits välkomnades av i princip alla rådsmedlemmar.

Säkerhetsrådet höll under onsdagen ett extrainsatt öppet möte, på begäran av USA, med anledning av raketbeskjutningen från Gaza mot Israel. FN-sändebudet Nickolay Mladenov briefade rådet via videolänk från Jerusalem. Även Palestina och Israel deltog i mötet. Ett relativt samstämmigt budskap om fördömande av raketbeskjutningen mot Israel från Gaza hördes från rådsmedlemmarna. Flera rådsmedlemmar lyfte också fram att raketbeskjutningen behövde sättas i en bredare kontext med de senaste veckornas utveckling och dödsskjutningar.

FN:s egen sammanfattning kan läsas här. Mötet går att se här (Sveriges anförande 00:47:55 in i inslaget).

Under torsdagen antogs en resolution som förlänger den sanktionsregim för Sydsudan som infördes år 2015 med 45 dagar. Anledningen till den korta tekniska förlängningen är att möjliggöra för framsteg i den politiska process som leds av den regionala organisationen IGAD, men som konfliktens parter behöver engagera sig i fullt ut för att framsteg ska kunna nås. Genom resolutionen uppdras generalsekreteraren att inkomma med en särskild rapport om situationen i Sydsudan senast den 30 juni. Denna rapport ska ligga till grund för säkerhetsrådets fortsatta diskussioner och om utformning av sanktionerna. Resolutionen antogs med minsta möjliga marginal då nio medlemmar röstade för texten (inklusive Sverige). Övriga sex rådsmedlemmar lade ner sina.

FN:s egen sammanfattning kan läsas här. Mötet går att se här (Sveriges röstförklaring 0:24:22 in i inslaget).

På torsdagen ägde även slutna konsultationer om arbetet i 1718-kommitten för Nordkorea rum. Nederländerna, i egenskap av ordförande i kommittén, redogjorde för kommitténs senaste 90-dagars rapport. Flera rådsmedlemmar uttryckte förhoppning om att det planerade toppmötet mellan Nordkorea och USA i juni skulle bli av. Vikten av rådsenighet och att sanktionerna implementerades fullt ut betonades. Sverige framhöll även vikten av att humanitära konsekvenser av sanktionerna måste beaktas.

Fredagens omröstning i rådet om ett resolutionsutkast, framtaget av Kuwait, om skydd av civila i Palestina präglades av viss dramatik. Utkastet som förhandlats i två veckor (se bland annat veckobrev v 21) mötte konkurrens av ett amerikanskt resolutionsutkast som lades fram kvällen innan omröstningen. Det kuwaitiska utkastet, som hade lagts fram som en reaktion på händelserna i Gaza bland annat den 14 maj, erhöll i slutändan tio ja-röster och en nej-röst. Fyra rådsmedlemmar lade ner sin röst. I och med att fler än nio rådsmedlemmar röstade för utkastet och att den rådsmedlem som avlade nej-rösten var den permanenta medlemmen USA blev resultatet att resolutionsutkastet veterades. Sverige och Frankrike tillhörde rådsmedlemmarna som röstade för den kuwaitiska texten. Det amerikanska resolutionsutkastet erhöll ingen ja-röst utöver den egna amerikanska. Elva rådsmedlemmar lade ner sin röst, däribland samtliga EU-medlemmar i rådet, och tre röstade emot texten (Bolivia, Kuwait och Ryssland).

FN:s egen sammanfattning kan läsas här. Sveriges röstförklaring kan läsas här.

På fredagen den 1 juni övertog Ryssland ordförandeskapet för säkerhetsrådet från Polen. Månadsprogrammet finns här.