Sverige ska ha en jämlik kunskapsskola

  • En kvinnlig lärare läser högt för barn i tioårsåldern. De sitter på golvet på en röd matta.

    Mer personal anställs i grundskolan och skolplikten förlängs och blir tioårig genom att förskoleklassen blir obligatorisk. Barngrupperna minskar och är i förskolan mindre än de varit på 25 år. Det har beslutats att en läsa-skriva-räkna-garanti ska införas som innebär att alla elever i förskoleklassen och lågstadiet ska få rätt stöd i rätt tid.

    Foto: Folio Bildbyrå/Maskot

  • En lärare hjälper två elever.

    Det behövs fler lärare. Vägen dit går såväl via ökade möjligheter att utbilda sig som via högre löner och ett attraktivt yrke. Lärarlönelyftet är en statlig satsning på tre miljarder kronor per år som har gett 67 000 lärare i snitt 2 600 kronor mer i lön per månad. I artikeln presenteras fler exempel på regeringens insatser under mandatperioden.

    Foto: Folio Bildbyrå/Maskot

I skolan läggs grunden för resten av våra liv. Alla elever ska ges möjligheter att rustas för vidare studier, arbetsmarknad och samhällsliv. Ingen elev ska lämnas efter och ingen ska hållas tillbaka. Regeringen har sedan början av mandatperioden gjort stora investeringar i skolan. I år uppgår satsningarna till över 13 miljarder kronor. Sedan regeringen tillträdde har 28 000 fler anställts, barngrupperna i förskolan är de minsta på 25 år och lärarlönerna är högre. Och kunskapsresultaten förbättras i internationella mätningar.

Samtidigt har ojämlikheten i skolan ökat och Sverige behöver fler lärare. För att kunskaperna ska fortsätta öka och ojämlikheten i skolsystemet brytas krävs fortsatta insatser.

Några av regeringens insatser under mandatperioden

Alla skolor ska vara bra skolor

För att regeringens mål om en jämlik kunskapsskola för alla ska nås krävs att resurserna i större utsträckning fördelas efter behov.

Nytt statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling i grundskolan införs i enlighet med Skolkommissionens förslag. Därmed fördelas resurserna till grundskolan i större utsträckning efter behov. Fördelningen baseras på socioekonomiska faktorer och sammanställs i ett index som SCB räknar fram varje år. De kommuner som får ta störst del av stödet är de med högst indexvärde, men alla får mer resurser. Under 2018 avsätts 1 miljard kronor, under 2019 3,5 miljarder kronor och för 2020 och framåt avsätts 6 miljarder kronor årligen.

Pressmeddelande: Inga nedskärningar ett villkor för extra statligt stöd till skolan

Insatser för utsatta skolor genom Samverkan för bästa skola

Skolor med låga kunskapsresultat eller där många elever inte fullföljer sina studier ska få stöd. Regeringen har därför gett i uppdrag till Skolverket att i dialog med kommunen eller den som ansvarar för dessa skolor identifiera de utvecklingsinsatser som kan stärka deras förmåga att planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Regeringsuppdrag U2015/3357/S: Uppdrag om samverkan för bästa skola

Alla elever ska få samma möjligheter

Alla barn och elever har rätt att få en bra och likvärdig grund för fortsatt lärande. För att alla elever ska få det stöd de behöver i sin utveckling och lärande är det avgörande att stödinsatser sätts in tidigt.

Tidiga insatser är avgörande 

Mer personal anställs i grundskolan och skolplikten förlängs och blir tioårig genom att förskoleklassen blir obligatorisk. Barngrupperna minskar och är i förskolan mindre än de varit på 25 år.

Det har beslutats att en läsa-skriva-räkna-garanti ska införas som innebär att alla elever i förskoleklassen och lågstadiet ska få rätt stöd i rätt tid. Fler specialpedagoger anställs och utbildas och den specialpedagogiska kompetensen stärks.

Prop. 2017/18:195 Läsa Skriva Räkna - en garanti för tidiga stödinsatser

Satsning mot sexuella övergrepp och kränkningar i skolan

Ett av regeringens jämställdhetspolitiska delmål är Jämställd utbildning. Lika möjligheter och villkor för alla elever, oberoende av könstillhörighet, är viktigt för en jämlik skola. I vårändringsbudgeten föreslog regeringen i samarbete med Vänsterpartiet att 50 miljoner kronor tillförs skolan för att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen och arbetet mot kränkande behandling i skolan genom kompetensutvecklingsinsatser. Regeringen har också beslutat om ett förtydligande av skolans jämställdhetsuppdrag i läroplanerna.

Artikel: Me too ger avtryck i vårbudgeten – 50 nya miljoner till skolan 2018

Pressmeddelande: Förtydligad läroplan ska öka jämställdheten i skolan

Jämställd utbildning – regeringens insatser

Genomströmningen ska öka i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan

Fler ska bli behöriga till gymnasieskolan; kvaliteten på gymnasieskolans introduktionsprogram ska bli bättre så att fler blir behöriga till nationella program. Nyanlända ungdomar som kommer till Sverige först i högstadiet ska få bättre förutsättningar att nå behörighet till gymnasieskolan.

Kvaliteten i gymnasieskolan ska bli bättre; målet är att alla ungdomar ska slutföra en gymnasieutbildning eftersom det är avgörande för att få jobb och läsa vidare. Idag är det bara två tredjedelar av eleverna som tar en examen inom tre år och av de som börjar på ett introduktionsprogram är det knappt en femtedel som tagit examen fem år senare.

Regeringen har därför genomfört ändringar i skollagen och i gymnasieförordningen för att förbättra kvaliteten och öka genomströmningen samt för att introduktionsprogrammen ska förbättras. Förändringarna innebär också att alla elever ska få bättre stöd, att alla elever ska ha en mentor, att viktig information överlämnas vid byte av skolenhet och att rektorer ska ha ett tydligare ansvar att utreda frånvaro.

Pressmeddelande: Två paket för att fler ska fullfölja en gymnasieutbildning

Pressmeddelande: Ytterligare satsningar för att höja yrkesprogrammens kvalitet

Läraryrket ska bli mer attraktivt

Det behövs fler lärare. Vägen dit går såväl via ökade möjligheter att utbilda sig som via högre löner och ett attraktivt yrke.

Högre löner

Lärarlönelyftet är en statlig satsning på tre miljarder kronor per år som gett 67 000 lärare i snitt 2 600 kronor mer i lön per månad.

Investeringar för fler kompetenta lärare

Nyckeln till att stärka kunskapsresultaten i skolan och skapa studiero är behöriga och kompetenta lärare. Regeringen förstärker lärarutbildningarna i hela landet – från Luleå till Malmö – med tillförda resurser för 10 000 nya utbildningsplatser till år 2021. Det är en utökning med 33 procent jämfört med 2014. Satsningar görs även för att öka antalet lärare genom att skapa fler vägar till läraryrket. Ett exempel är en försöksverksamhet med möjlighet till utbildningsbidrag för personer med forskarexamen under kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) i syfte att öka antalet ämneslärare i bristämnen. Nu genomförs även utifrån budgetpropositionen 2018 ett nytt åtgärdspaket för ytterligare vägar till läraryrket, på cirka 60 miljoner kronor 2018 och cirka 101 miljoner 2019. Paketet innehåller bland annat sommarkurser kopplade till lärarutbildningen, informationsuppdrag och mer flexibla vägar in i läraryrket.

Investering i lärarutbildningarnas kvalitet

För att också stärka kvaliteten på lärarutbildningarna genomför regeringen en kvalitetssatsning under mandatperioden på totalt 875 miljoner kronor lärar- och förskollärarutbildningar och utbildningar inom humaniora och samhällsvetenskap. Dessutom förbättrar regeringen den lärarutbildning som har flest avhopp, ämneslärarutbildningen 7-9. Lärarutbildningarna i sig behöver också bra lärare, därför genomförs en satsning för att öka antalet disputerade lärare genom forskarskolor. Regeringen har också initierat en kvalitetsgranskning av den nya lärarutbildningen.

Artikel: Investeringar för ett attraktivt läraryrke

En nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet

Regeringen har tagit fram en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet med tre fokusområden: Digital kompetens för alla, Likvärdig tillgång och användning samt Forskning och uppföljning kring digitaliseringens möjligheter.

Informationsmaterial: Regeringen beslutar om nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet