Sverige ska vara säkert

  • En polis står bland människor ute på stan.

    Polisen ska finnas närmare medborgarna i hela landet och bli bättre på att förebygga och bekämpa brott. Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2018 den största satsningen på Polismyndigheten under 2000-talet.

    Foto: Matton Collection/Johnér

  • I förgrunden syns en lagbok och i bakgrunden en person som arbetar.

    Förebyggande insatser mot mäns våld mot kvinnor prioriteras. Regeringen beslutade 2017 om en tioårig nationell strategi med konkreta insatser för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

    Foto: Folio Bildbyrå/Astrakan

  • Målade soldater springer över en väg.

    Det försämrade säkerhetspolitiska läget innebär ett fortsatt behov av att stärka totalförsvarets samlade förmåga. Regeringen har i tre överenskommelser med oppositionen bestämt inriktning och resurser för försvaret fram till 2020. De sammantagna förstärkningarna av totalförsvaret uppgår till cirka 25 miljarder kronor under perioden 2016-2020, vilket är de största tillskotten sedan 1960-talet.

    Foto: Carolina L Nilsson/Försvarsmakten

  • Utrikesminister Margot Wallström talar i FN:s säkerhetsråd.

    Sveriges röst i världen: Sedan regeringen tillträdde 2014 har Sverige röstats in som medlem i FN:s säkerhetsråd 2017-2018. I linje med den feministiska utrikespolitiken och engagemanget för flickors och kvinnors rättigheter omnämns kvinnor, fred och säkerhet i samtliga resolutioner, uttalanden och mandatförlängningar i FN.

    Foto: UN Photo

Människors trygghet och säkerhet är avgörande för att samhället ska hålla ihop. Hög sysselsättning, bra skolor och en generell välfärd lägger grunden för ett tryggt samhälle. Men det krävs också en kraftsamling för att upprätthålla säkerhet och demokrati. Stora satsningar genomförs för att de polisanställda ska bli fler och bättre rustade i kampen mot brott, för att terrorism ska bekämpas samt för att stärka försvaret. Arbetet har inletts, men mer behöver göras.

Några av regeringens insatser under mandatperioden

Säkerheten ska öka i hela landet

Tryggheten ska öka i bostadsområden, på busstationer, på sjukhus och i skolor. Brottsligheten ska förebyggas och förhindras, och fler brott klaras upp. Kampen mot organiserad brottslighet, terrorism och hatbrott ska fortsätta.

Sveriges strategi mot terrorism och arbete mot våldsbejakande extremism

Skr. 2016/17:213 Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet

Skr. 2016/17:126 Tillsammans mot brott – kortversion av regeringens skrivelse

Färre brott

Polisen ska finnas närmare medborgarna i hela landet och bli bättre på att förebygga och bekämpa brott. Regeringen gjorde i budgetpropositionen för 2018 den största satsningen på Polismyndigheten under 2000-talet, vilket innebär att två miljarder kronor tillförs permanent i år och därefter sker ytterligare höjningar 2019 och 2020. Målet är att det ska bli 10 000 fler anställda inom polisen fram till 2024. Antalet polisstudenter har fördubblats under mandatperioden.

Pressmeddelande: Historisk satsning på polisen

I vårändringsbudgeten föreslogs ytterligare tillskott för att förbättra förmågan att ingripa mot organiserad brottslighet och terrorism samt stärka kompetensen avseende sexualbrott.

Straffen för olaglig hantering av vapen och handgranater har skärpts och regeringen föreslår strängare straff för angrepp på blåljuspersonal.

Prop. 2016/17:92 skärpta straff för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor

Prop. 2017/18:26 Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brotten

Pressmeddelande: Regeringen vidtar åtgärder för att bekämpa hot mot demokratin

Förebyggande insatser mot mäns våld mot kvinnor prioriteras

Regeringen beslutade 2017 om en tioårig nationell strategi med konkreta insatser för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Informationsmaterial: Nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor

Sexuella trakasserier och sexualbrott ska motverkas

De många initiativen inom ramen för #metoo har riktat uppmärksamhet mot förekomsten av sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling inom flera sektorer och branscher i samhället.

Pressmeddelande: Metoo ger avtryck i vårbudgeten

Ny samtyckeslagstiftning

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om en ny samtyckeslagstiftning som slår fast det självklara: att sex ska vara frivilligt. Från och med den 1 juli 2018 ska det inte längre krävas att gärningsmannen har använt sig av våld eller hot, eller utnyttjat ett offers särskilt utsatta situation, för att kunna dömas för till exempel våldtäkt.

Prop. 2017/18:177 En ny sexualbrottslagstiftning byggd på frivillighet

Regeringen ger också Polismyndigheten mer pengar för att de ska kunna utveckla sina arbetsmetoder för hur de hanterar sexualbrott.

Bättre stöd till brottsoffer

Under mandatperioden har regeringen genomfört flera reformer som ökar stödet till brottsoffer.

  • skyldighet att informera brottsoffer om den misstänkte försätts på fri fot,
  • stärkt rätt till målsägandebiträde till offer för sexualbrott,
  • extra satsning på brottsofferjourer och tjej- och kvinnojourer,
  • mer pengar för utbildnings- och informationsinsatser i rättsväsendet, skolan och socialtjänsten och
  • stärkta insatser mot mäns våld mot kvinnor inklusive mot hedersförtryck.

Sverige ska hålla ihop

Alla ska ha goda möjligheter att utvecklas oavsett var man bor. Regeringen vill därför motverka segregationen och öka jämlikheten genom såväl generella som riktade insatser.

Regeringen presenterade 2016 ett långsiktigt reformprogram för minskad segregation för åren 2017-2025. Fokus ligger på att bekämpa brottsligheten, minska långtidsarbetslösheten, lyfta skolorna och elevernas resultat, stärka samhällsservicen och minska boendesegregationen samt stärka demokratin och stödja det civila samhället. En ny myndighet har även bildats - Delegationen mot segregation – som ska främja samverkan mellan aktörer för att bidra till kunskaps- och erfarenhetsutbyte, följa forskningen, göra analyser och uppföljningar samt fördela statsbidrag.

Regeringens samlade insatser mot segregation

Stärkt lokal ekonomisk och social utveckling

En långsiktig satsning genomförs på kommuner och områden med socioekonomiska utmaningar. För 2018 avsätts 500 miljoner kronor, för 2019 1,5 miljarder kronor och därefter 2,5 miljarder kronor årligen 2020–2027. De kommuner som under 2018 kan ansöka har områden som i dag kännetecknas av stora utmaningar när det gäller lågt valdeltagande, hög arbetslöshet, låg utbildningsnivå och låg sysselsättningsgrad. En del av medlen är avsatta för kommuner som förutom dessa utmaningar också har en stor andel boende i rurala områden eller där många har långt till stora tättbefolkade områden.

Gränserna ska vara säkra

Sverige ska vara ett öppet och välkomnande land. Samtidigt behövs ordning och reda vid Sveriges gränser för att upprätthålla säkerhet och trygghet. Arbetet vid gränserna är också en viktig väg mot en minskad organiserad brottslighet och 2018 fick Tullverket det största tillskottet på tio år.

Stopp av narkotika och vapen vid gränserna

Kontrollerna ska öka så att narkotika och vapen stoppas redan vid gränserna.

Minskad smuggling av varor

Varor som förs in utan att beskattas snedvrider inte bara konkurrensen för legitima företag den ger också den organiserade brottsligheten ekonomiska muskler. Regeringen har arbetat för att myndigheterna ska samverka mer. Tullverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten har tillsammans slagit ut de spritbussar som smugglade in alkohol. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Transportstyrelsen bidrog också i det arbetet.

Ökade satsningar på Sveriges försvar

Det försämrade säkerhetspolitiska läget innebär ett fortsatt behov av att stärka totalförsvarets samlade förmåga. Regeringen har i tre överenskommelser med oppositionen bestämt inriktning och resurser för försvaret fram till 2020. De sammantagna förstärkningarna av totalförsvaret uppgår till cirka 25 miljarder kronor under perioden 2016-2020, vilket är de största tillskotten sedan 1960-talet.

Genomförandet av försvarsbeslutet – regeringens åtgärder på försvarsområdet

Totalförsvarets förmåga ska utvecklas

Sverige behöver återupprätta ett modernt totalförsvar för att kunna hantera de utmaningar och hot som följer av det förändrade säkerhetspolitiska läget i närområdet. Det innebär bland annat en ny planering för hela totalförsvaret, det vill säga både det militära och civila försvaret.

Artikel: Regeringen beslutar om återupptagen totalförsvarsplanering

Pressmeddelande: Regeringen höjer ambitionen i arbetet med att stärka totalförsvaret

Ökad operativ förmåga i krigsförbanden

I Försvarsbeslutet från 2015 framgår att den enskilt viktigaste målsättningen i den pågående försvarsinriktningsperioden fram till 2020 är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden.

Artikel: Regeringsbeslut om Inriktning för Försvarsmaktens verksamhet för åren 2016 till och med 2020

Artikel: Regeringsbeslut om Inriktning för Försvarets materielverks verksamhet för åren 2016 till och med 2020

Artikel: Statsministern och försvarsministern återinvigde Gotlands regemente

Återaktivering av värnplikten

Som ett led i att säkerställa personalförsörjningen beslutade regeringen i december 2014 att åter ge Försvarsmakten möjlighet att kalla in krigsplacerad personal för repetitionsutbildning.

Återaktivering av värnplikten

Artikel: Regeringen återaktiverar mönstring och grundutbildning med värnplikt

Fördjupat internationellt samarbete

Mot bakgrund av det växande antalet konflikter i världen och den försämrade säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde fortsätter regeringen att stärka Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten.

Fördjupat internationellt samarbete

Artikel: De nordiska försvarsministrarna överens om stärkt försvarssamarbete

Pressmeddelande: EU:s försvars- och utrikesministrar diskuterade permanent strukturerat samarbete

Sveriges röst i världen

Sedan regeringen tillträdde 2014 har Sverige röstats in som medlem i FN:s säkerhetsråd 2017-2018. I linje med den feministiska utrikespolitiken och engagemanget för flickors och kvinnors rättigheter omnämns kvinnor, fred och säkerhet i samtliga resolutioner, uttalanden och mandatförlängningar i FN. Regeringen har presenterat den största biståndsbudgeten någonsin och ökat biståndets andel av BNI till 1 procent. Att skapa ökad delaktighet och kunskap om EU i Sverige har varit vägledande för regeringens arbete.

Sverige i FN:s säkerhetsråd

Sverige har bidragit till att FN:s säkerhetsråd har agerat i vår tids värsta kriser; Syrien, Jemen, Myanmar och Koreahalvön. I april bjöd Sverige in säkerhetsrådet till en arbetshelg i Dag Hammarskjölds hem i skånska Backåkra.

Sverige i FN:s säkerhetsråd

Sveriges arbete med barn och väpnad konflikt

Artikel: FN:s säkerhetsråd möts på Backåkra

En feministisk utrikespolitik

Den feministiska utrikespolitiken har gjort stort avtryck internationellt. Konferensen Stockholm Forum on Gender Equality i april i år samlades åttahundra personer från över hundra länder. Kampanjen WikiGap har lett till över 3000 nya artiklar på Wikipedia som nämner kvinnors insatser. Kvinnor och flickors rättigheter inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) har haft stark prioritet i regeringens arbete.

En feministisk utrikespolitik

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för global jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter 2018–2022

Artikel: Kvinnors hälsa i fokus i ny FN-rapport

Pressmeddelande: Regeringen ökar stödet till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Sverige i Norden

Som ordförande i Nordiska ministerrådet har Sverige arbetat för konkreta förbättringar som till exempel undanröjande av gränshinder för att underlätta för människor att jobba och studera i grannländerna. Det nordiska samarbetet handlar om ett gemensamt engagemang i klimatfrågan, en likartad syn jämställdhet och jämlikhet och ett stort kunnande när det gäller innovation och digitalisering.

Nordiska ministerrådet – Sveriges ordförandeskap 2018

Den största biståndsbudgeten någonsin

I en svår och exceptionell tid krävs kloka, långsiktiga insatser. Det humanitära stödet är livsviktigt men det räcker inte. Resurser behövs för att konflikter inte ska blossa upp igen, för att unga ska ha en framtid och för att kvinnor ska kunna delta i de rum där beslut fattas. För första gången någonsin har regeringen beslutat om en strategi för global jämställdhet och kvinnor och flickors rättigheter.

Pressmeddelande: Regeringen uppfyller enprocentsmålet – biståndet ökar

Strategi hållbar fred 2017–2022

Fortsatt utveckling av EU-samarbetet

Sverige gynnas av att vara med i EU. Den europeiska unionen stärker förutsättningarna för tillväxt och jobb, ger oss en starkare röst i världen och borgar för fred och säkerhet i Europa. Regeringen har initierat en nationell diskussion om EU:s framtid utifrån kommissionens vitbok. För att stärka delaktigheten i och kunskapen om EU-arbetet i Sverige har fler än 70 så kallade EU-handslag genomförts med bland annat kommuner, organisationer, studieförbund. Regeringen har också deltagit i utvecklingen av EU och givit ett stort antal uppdrag för att analysera vilka konsekvenser Brexit kan få för Sverige.

Sverige i EU

Arbete för ökad delaktighet i EU

Handel för jobb och tillväxt

Regeringen exportstrategi, som antogs 2015, har fallit väl ut och ett stort antal främjanderesor med "Team Sweden" har genomförts. För första gången sedan år 2000 har exporten ökat i Sveriges alla län. Regeringen har verkat för ökad frihandel, mot protektionism, såväl inom EU som inom World Trade Organization (WTO). EU:s frihandelsavtal med Kanada, CETA, har antagits av riksdagen. En nationell handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter har antagits och följts upp som visar regeringens ambitiösa politik för hållbart företagande.

Skr. 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Informationsmaterial: Ökad delaktighet i EU

Artikel: Företagande och mänskliga rättigheter i fokus

Prop. 2017/18:60 Proposition: Avtal om ekonomi och handel (CETA) samt strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och dess medlemsstater och Kanada