Åtgärder mot välfärdsbrottslighet

Grunden för en modern välfärdsstat är ett samhälle som lägger stor vikt vid att välfärden ska komma alla till del. Rätt bidrag eller förmån ska komma rätt person eller rätt företag till del. Regeringens mål är att öka samhällets förmåga att stoppa och lagföra personer som ägnar sig åt brottslighet riktad mot välfärdsystemen.

Regeringen beslutade i september 2015 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av välfärdsstatens förmåga att stå emot organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet (dir. 2015:96). I maj 2017 lämnade utredningen ett trettiotal förslag på åtgärder för att förebygga, förhindra, upptäcka och bekämpa organiserad och systematisk ekonomisk brottslighet som riktas mot välfärdssystemen (SOU 2017:37).

Nedan följer en kort beskrivning av några av de åtgärder som regeringen genomfört med anledning av utredningens förslag, men även andra åtgärder.

Samordnad statlig utbetalningsfunktion
En särskild utredare har fått i uppdrag (dir. 2018:50) att undersöka hur en samordnande funktion för statliga utbetalningar från välfärdssystemen kan bidra till att öka möjligheterna att förhindra felaktiga utbetalningar, effektivisera utbetalningsprocesser och förbättra servicen till medborgarna. Utredaren ska föreslå hur en sådan funktion kan utformas och organiseras. Uppdraget ska redovisas senast den 29 maj 2020.

Skärpta krav och rutiner för svenska id-handlingar
En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar av de krav och rutiner som gäller för svenska identitetshandlingar (dir 2017:90). Syftet är att minska det ökande antalet bedrägerier som begås med hjälp av förfalskade identitetshandlingar. Uppdraget ska redovisas senast den 29 mars 2019.

Ett folkbokföringsbrott införs
För att stärka folkbokföringen återinförs ett folkbokföringsbrott (prop. 2017/18:145). Straffansvar inträder när någon uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till grund för beslut om folkbokföring eller inte fullgör sin anmälningsskyldighet och åtgärden innebär fara i bevishänseende. I straffskalan för folkbokföringsbrott av normalgraden ingår böter eller fängelse i högst 6 månader och för grovt folkbokföringsbrott fängelse i högst 2 år Lagen träder i kraft den 1 juli 2018.

Kontroll av bosättning
Skatteverket får möjlighet att besluta om kontrollbesök för att kontrollera en persons bosättning, om det är nödvändigt för bedömningen av frågan om folkbokföring (prop. 2017/18:145). Lagen träder i kraft den 1 juli 2018.

Avregistrera falska identiteter från folkbokföringen
Den som i folkbokföringen har registrerats under en falsk identitet ska avregistreras från folkbokföringen när det gäller den identiteten. Det blir därmed möjligt för Skatteverket att avregistrera uppgifter som är kopplade till ett personnummer som tilldelats en person som är påhittad eller överhuvudtaget inte skulle folkbokförts i landet under den identiteten. (prop. 2017/18:145). Lagen träder i kraft den 1 juli 2018.

Motverka registrering av falska identiteter
Skatteverket har i regleringsbrevet för 2018 fått i uppdrag att utveckla funktioner som gör det möjligt att upptäcka om samma pass eller annan id-handling används för olika personer i samband med folkbokföring och tilldelning av samordningsnummer. Uppdraget ska redovisas senast den 21 december 2018.

Intyg om redovisad utbetald ersättning för arbete
Skatteverket har fått i uppdrag att utreda och föreslå en ändamålsenlig lösning för hur redovisad utbetald ersättning för arbete kan intygas. Förutsättningarna för intyget är uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå som enligt nya regler ska lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration till Skatteverket och som vissa andra myndigheter kommer att få ta del av. Ett sådant intyg skulle kunna vara en del i att intyga anställningsförhållanden. Uppdraget ska redovisas den 1 december 2018.

Utökade möjligheter att hämta in information om företag och från banker
Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har fått i uppdrag att titta vidare på förslag till bättre information om bland annat företag och från banker för att upptäcka brott och fel i socialförsäkringssystemen. Uppdragen redovisades den 3 april 2018.

Förebyggande åtgärder mot ekonomisk brottslighet
Bolagsverket har fått i uppdrag att redovisa hur myndigheten arbetar för att förebygga ekonomisk brottslighet. Myndigheten ska lämna förslag på åtgärder för att i ökad utsträckning förebygga penningtvätt, finansiering av terrorism eller annan ekonomisk brottslighet. Uppdraget redovisades den 28 mars 2018.

Utvecklade metoder och arbetssätt för ökade kontroller vid registrering av olika företagsuppgifter
Bolagsverket har fått i uppdrag att i dialog med Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten utveckla metoder och arbetssätt vid Bolagsverket för att utöka kontrollfunktioner vid registrering av olika företagsuppgifter såsom t.ex. nyregistrering av företag, ändring av företrädare av företag eller vid inlämnande av årsredovisning. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 december 2018.

CSN får tydligare uppdrag kring kontroller
Kraven i instruktionen för CSN har skärpts så till vida att myndigheten från och med den 1 jan 2018 ska motverka bidragsbrott och säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs.

Krav på elektronisk betalning för rätt till rut- och rotavdrag
Regeringen föreslår att det för rätt till skattereduktion när arbetet har utförts av en näringsidkare som är godkänd för F-skatt eller, om arbetet utförts utomlands, motsvarande kontroll i utlandet införs ett krav på att det utförda hushållsarbetet har betalats elektroniskt. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Spårbara löneutbetalningar för vissa arbetsmarknadspolitiska stöd
Det har införts krav på att arbetsgivare som anställer med ekonomiskt stöd för anställning från Arbetsförmedlingen, t.ex. introduktionsjobb, extratjänst, nystartsjobb eller lönebidrag, ska intyga att löneutbetalningarna görs elektroniskt under hela den tid som stödet betalas ut. Rör förordning 2018:42, 20 §; 2018:43, 21 § och 2017:462, 18 §. Förordningsändringarna trädde i kraft den 1 maj 2018.

Förbättrad hantering av bidragsbrott
Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten har fått i uppdrag att kartlägga hur utredningar av bidragsbrott bedrivs idag, analysera hur handläggningen kan förbättras och effektiviseras samt vidta lämpliga åtgärder i syfte att uppnå en ökad uppklaring. En slutredovisning ska ske senast den 19 oktober 2020.

Övriga åtgärder


Utvärdering av bidragsbrottslagen
Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att utvärdera tillämpningen av bidragsbrottslagen och de effekter som lagen har fått (Dir. 2016:61 Utvärdering av bidragsbrottslagen). Utredningen föreslår att bidragsbrottslagens tillämpningsområde utvidgas, att maximistraffet för grovt bidragsbrott ska skärpas till fängelse i sex år, att brott enligt bidragsbrottslagen ska bara anmälas till Polismyndigheten, att den som i väsentlig mån är oaktsam ska kunna dömas för vårdslöst bidragsbrott, att preskriptionstiden för bidragsbrott som är ringa och för vårdslöst bidragsbrott ska förlängas till fem år och att underrättelseskyldigheten vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen utvidgas. Förslagen har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.

Delegationen för korrekta utbetalningar
Regeringen har tillsatt en delegation för korrekta utbetalningar (dir. 2016:60). Delegationen ska utgöra ett samlande organ som ska ta fram faktaunderlag till regeringen och lämna förslag på mål och resultatindikatorer i syfte att möjliggöra en samlad uppföljning för regeringen av de insatser som genomförs av myndigheterna och resultaten av dessa. Utredningen ska redovisa en slutrapport den 1 december 2019.

Öka kvaliteten i folkbokföringen
Skatteverket har fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att öka registerkvaliteten i folkbokföringen. Skatteverket ska även utveckla en metod för att systematiskt kunna följa upp kvaliteten i folkbokföringsregistret. Syftet är att öka kunskapen om fel, i vilken omfattning de förekommer och dess konsekvenser. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2018.

Utöka Skatteverkets möjligheter att arbeta brottsbekämpande
Falska eller manipulerade handlingar är ofta starten på en lång kedja av brottslighet såsom förfalskningsbrott, bedrägerier och penningtvättsbrott för att finansiera organiserad brottslighet. Skatteverket har tagit fram en promemoria med förslag om att Skatteverket ges rätt att på eget initiativ arbeta mot ett stort antal brott som är kopplade till användandet av falska eller manipulerade intyg om brotten har samband med Skatteverkets verksamhet samt penningtvättsbrott. Promemorian har varit ute på remiss. Remisstiden gick ut den 12 mars 2018.

Finansiering av terrorism
Säkerhetspolisen, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Skatteverket, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden och Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att redogöra för tillämpningen av den nuvarande lagstiftningen kring finansiering av terrorism, i den del det rör myndigheternas arbete för att säkerställa att skattemedel inte används för finansiering av terrorism, samt analysera behovet av ytterligare åtgärder för att säkerställa hög effektivitet. Uppdraget redovisades den 30 maj 2018.

Myndighetssamverkan mot fusk och brottslighet i arbetslivet
Åtta myndigheter har fått i uppdrag att utveckla metoderna för myndighetsgemensam kontroll för att bekämpa fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Arbetsmiljöverket ska samordna metodutvecklingen och samråda med arbetsmarknadens parter.

Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter
Regeringen har lämnat förslag att de uppgifter som finansiella företag enligt rörelselagstiftningen lämnar till brottsutredande myndigheter ska lämnas utan dröjsmål och i elektronisk form. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 september 2019.

Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen
Uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, dvs. per betalningsmottagare, ska lämnas månadsvis till Skatteverket istället för årligen i en kontrolluppgift. Syftet med förslaget är att minska fusk och skatteundandragande. Det nya systemet införs stegvis fram till och med den 1 januari 2019. Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen ska även medges direktåtkomst till uppgifterna per betalningsmottagare. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.