Beskattning av digitala tjänster och EU:s finansiella stabilitet på ministermöte

När EU-ländernas ekonomi- och finansministrar möts 4 december inom ramen för Ekofin-rådet är skatt på digitala tjänster en viktig fråga. På dagordningen finns också viktiga delar i det så kallade bankpaketet.

Statssekreterare Karolina Ekholm
Statssekreterare Karolina Ekholm företräder Sverige när EU-ländernas finans- och ekonomiministrar möts i Bryssel 4 december. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Beskattning av digitala tjänster

Ministrarna ska komma överens om en allmän inriktning på förslaget om skatt på intäkter från vissa digitala tjänster. Enligt förslaget som presenterades i mars i år ska företag över en viss storlek betala skatt för intäkter från vissa digitala tjänster. Skattskyldigheten ska enligt förslaget gälla oberoende av om företaget går med vinst eller förlust, det vill säga en omsättningsbaserad skatt. Sedan flera år tillbaka pågår ett internationellt arbete inom ramen för OECD med att motverka så kallad skattebaserosion och förflyttning av vinster. Syftet är att säkerställa att vinster beskattas där de uppkommer. En fråga som diskuterats är var värde skapas i de digitala företagen. I dag saknas en global samsyn i frågan. OECD ska lägga fram en rapport under 2020 som tar sig an frågan.

Regeringen anser att det är oacceptabelt om företag med hjälp av skatteplanering betalar låg eller ingen skatt alls. EU-kommissionens förslag om beskattning av digitala ekonomin handlar emellertid inte om skatteplanering utan om beskattning som ett resultat av de nya affärsmodeller som har växt fram genom digitaliseringen av ekonomin.

EU-kommissionens analys som ligger till grund för förslaget utgår från att det finns en skillnad mellan var värdet skapas och var företagen beskattas. Regeringen anser att EU-kommissionens analys inte stöder den utgångspunkten. Regeringen håller inte med om att omsättningsbaserad skatt ska användas för att lösa eventuella problem som handlar om var företag ska beskattas.

Regeringen anser att eventuella övergångsåtgärder bör vara snävare än vad som nu föreslås och med en mer traditionell skattebas som grund. Det är också viktigt att åtgärden verkligen blir en övergångsåtgärd.

Förstärkning av bankunionen

Bankpaketet

Ministrarna förväntas ställa sig bakom en överenskommelse med Europaparlamentet om de viktiga politiska frågorna i det så kallade bankpaketet. Bankpaketet omfattar ändringar av tillsynsförordningen, kapitaltäckningsdirektivet, krishanteringsdirektivet och förordningen för bankunionens resolutionsmyndighet.

Hösten 2016 presenterade EU-kommissionen ett förslagspaket för att stärka regelverket som hjälper bankernas förmåga att stå emot kriser. Förslagen omfattar hela EU men ingår samtidigt i arbetet med att fullborda bankunionen.

En del av förslaget handlar om kapitaltäckning och stärker regelverket med reviderade globala standarder med bland annat krav på stabil finansiering och soliditet.

En annan del av förslaget handlar om krishantering och handlar i huvudsak om minimikrav på nedskrivningsbara skulder. Kraven syftar till att säkerställa att förluster i en bank som fallerar bärs av aktieägare och långivare.

Regeringen är positiv till arbetet med att stärka EU:s finansiella system och stabilitet. Regeringen anser att förslaget som begränsar den administrativa bördan för små finansiella institut är bra. Regeringen anser också att det är viktigt att EU-ländernas tillsynsmyndigheter klarar tillsynen av kapitalkraven och att länderna har rätt att vidta ytterligare åtgärder vid behov.

Regeringen bedömer att kompromissen mellan Europaparlamentet och ministerrådet i de viktiga politiska delarna ligger tillräckligt nära de egna ståndpunkterna för att kunna ställa sig bakom den.

Den europeiska insättningsgarantiförsäkringen

Det österrikiska ordförandeskapet förväntas informera ministrarna om läget i de pågående förhandlingarna om en gemensam insättningsgarantiförsäkring i bankunionen, Edis.

Edis innebär att en gemensam försäkringslösning för de nationella insättningsgarantierna i bankunionens medlemsstater införs. Förslaget är det tredje och sista steget i att fullborda bankunionen. Tre modeller för försäkringen har diskuterats men det finns i dagsläget ingen samsyn om vilken av dem som är lämpligast.

Regeringen anser att ordförandeskapets rapport ger en korrekt bild av diskussionerna under förhandlingarna.

Arbetet med att motverka dåliga lån

I juli 2017 fattade Ekofinrådet beslut om en handlingsplan för att minska den höga andelen dåliga lån i EU. Ekofinrådet följer regelbundet arbetet med att genomföra handlingsplanen och ska nu få en lägesrapport.

Regeringen är positiv till att det finansiella systemet och den finansiella stabiliteten i EU stärks. Regeringen anser att det är viktigt att de dåliga lånen som tynger vissa banker i Europa hanteras och är positiv till åtgärder som stärker banksektorn. Fokus bör vara på att förebygga nya dåliga lån och att kreditinstitut avsätter kapital för framtida förluster i tid.

I samband med Ekofin-mötet är Sverige tillsammans med EU-länder som inte infört euron inbjudet att delta i Eurogruppens möte 3 december. Statssekreterare Karolina Ekholm företräder Sverige i mötena som båda äger rum i Bryssel.

Producerat av EU-representationen

Österrikiska ordförandeskapet

Kommenterad dagordning för Ekofin-mötet 4 december

Mer om Ekofin-mötet 4 december

Mer om arbetet i rådet för ekonomiska och finansiella frågor, Ekofin

Fakta: Ministerrådet

  • Stiftar EU:s lagar tillsammans med Europaparlamentet.
  • Består av ministrar från medlemsländernas regeringar.
  • Vilka ministrar som träffas beror på vilka frågor som ska förhandlas.
  • Håller oftast möten i Bryssel, ibland i Luxemburg.
  • Ministern stämmer inför mötena av frågorna med riksdagen.

Så fungerar EU

Läs mer om EU:s institutioner, lagstiftningskedjan och Sveriges roll. Nedan finns även en länk till riksdagens webbplats med EU-information.

Sverige i EU

På sidan Sverige i EU här på regeringens webbplats hittar du bland annat artiklar från toppmöten i Europeiska rådet och möten i ministerrådet. Du kan också läsa mer om regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet och om gemensamma strategier. Här finns också länkar till mer information om EU:s institutioner och en kalender över kommande EU-möten.