EU-beslut om digitala plattformar, inre marknaden och en strategi för industrin

När EU-ländernas ministrar för konkurrensfrågor mötte i Bryssel 29 november fattade de beslut om bättre villkor för företag som använder digitala plattformar. De antog också slutsatser om programmet för EU:s inre marknad och om bättre fordonssäkerhet.

Rättvisa villkor och transparens för tjänsteförmedling online

I april 2018 presenterade EU-kommissionen ett förslag till förordning som ska främja rättvisa villkor och transparens av onlinebaserade förmedlingstjänster. Ministrarna beslutade om en allmän inriktning på förordningen.

Förslaget syftar till att förbättra digitala plattformars relation till företag som använder deras tjänster genom att förbättra förutsägbarhet, transparens, tillit samt att jämna ut styrkeförhållanden.

Programmet för EU:s inre marknad 2021 – 2027

Ministrarna fattade beslut om en del av inriktningen på programmet för EU:s inre marknad för 2021-2027. Förslaget ingår i det pågående arbetet med att förhandla fram en budgetram för EU för samma period.

I beslutet sammanförs flera verksamheter som tidigare har finansierats genom fem olika program under åtskilda rubriker i budgeten. De handlar om konkurrenskraft, konsumentskydd, europeisk statistik, kunder och slutanvändare i finanssektorn, finansiella tjänster samt växt-, djur-, livsmedels- och foderområdet.

I det beslutade programmet finns också nya initiativ som syftar till att förbättra den inre marknadens funktion, exempelvis bättre tillsyn.

Beslut om bättre fordonsäkerhet

Ministrarna ställde sig bakom ett förslag till allmän inriktning för en förordning om krav på säkerhetsfunktioner i fordon i syfte att minska antalet förolyckade och skadade i trafiken speciellt vad gäller oskyddade trafikanter.

Det handlar till exempel om intelligent stöd för anpassning av hastighet, system som varnar för förartrötthet och övervakar ouppmärksamhet. Det handlar också om att underlätta montering av alkolås och att bilar och lätta lastbilar ska vara utrustade med en anordning som används för att utreda olyckor. Här finns också krav på att lastbilar och bussar har varningssystem som avser oskyddade trafikanter i närheten av fordonet.

En strategi för industripolitik i EU

Ministrarna antog rådslutsatser som uppmanar EU-kommissionen att ta fram en långsiktig industristrategi med en tillhörande handlingsplan.
Både konkurrenskraftsrådet och Europeiska rådet har understrukit behovet av en omfattande och långsiktig EU-strategi för industripolitik som tidsmässigt är i fas med EU:s långtidsbudget, det vill säga perioden 2021-2027.

Enligt slutsatserna ska strategin överensstämma med FN:s hållbarhetsmål och klimatavtalet som skrevs på i Paris 2015. Strategin ska bygga på den inre marknaden, digitalisering, kompetensförsörjning, industrins gröna omställning och cirkulär ekonomi, investeringar samt innovation.

EU:s konkurrenskraft och framtidens inre marknad

Konkurrenskraftsrådet har vid varje möte en tematisk diskussion som anknyter till utvecklingen av EU:s konkurrenskraft. Den 29 november handlade diskussionen om behovet av modernare koncept och mål för EU:s framtida inre marknad. EU-kommissionen presenterade ett meddelande om den framtida inre marknaden som publicerades tidigare i november. Medlemsstaterna fick är möjlighet att lämna sina preliminära kommentarer kring vad man vill se för typ av framtida inre marknad.

Ytterligare frågor på rådsmötet

Det österrikiska ordförandeskapet informerade om det nyligen antagna förslaget som ger EU-kommissionen rätt att undanta vissa typer av finansiellt stöd från den generella anmälningsplikten.

Ordförandeskapet presenterade också en översyn av Reach-förordningen utifrån ett konkurrensperspektiv.

Ministrarna fick därtill en lägesrapport om förhandlingarna om ett tillverkningsundantag i förordningen om tilläggsskydd av för läkemedel.

EU-kommissionen presenterade en årligen återkommande rapport om små- och mellanstora företag och en studie om fördjupning av den inre marknaden för tjänster i EU.

Rumänien presenterade programmet för sitt inkommande ordförandeskap för första halvåret 2019.

EU- och handelsminister Ann Linde företrädde Sverige på mötet.

Ministerrådet för konkurrenskraftsfrågor träffades också 30 november. Den delen av mötet handlade om rymdfrågor och forskning. Helene Hellmark-Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, företrädde då Sverige.

Ann Linde
EU- och handelsminister Ann Linde företrädde Sverige när EU:s ministerråd för konkurrenskraftsfrågor möttes i Bryssel 29-30 november. Ministrarna fattade beslut om digitala plattformar, inre marknaden och EU:s industristrategi. Foto: EU-representationen

Producerat av EU-representationen

Österrikiska ordförandeskapet

Mer om mötet i EU:s ministerråd för konkurrenskraftsfrågor 29 november

Mer om arbetet i EU:s råd för konkurrenskraftsfrågor (COMPET)

Fakta: Ministerrådet

  • Stiftar EU:s lagar tillsammans med Europaparlamentet.
  • Består av ministrar från medlemsländernas regeringar.
  • Vilka ministrar som träffas beror på vilka frågor som ska förhandlas.
  • Håller oftast möten i Bryssel, ibland i Luxemburg.
  • Ministern stämmer inför mötena av frågorna med riksdagen.

Så fungerar EU

Läs mer om EU:s institutioner, lagstiftningskedjan och Sveriges roll. Nedan finns även en länk till riksdagens webbplats med EU-information.

Sverige i EU

På sidan Sverige i EU här på regeringens webbplats hittar du bland annat artiklar från toppmöten i Europeiska rådet och möten i ministerrådet. Du kan också läsa mer om regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet och om gemensamma strategier. Här finns också länkar till mer information om EU:s institutioner och en kalender över kommande EU-möten.