Artikel från Justitiedepartementet

Åtgärder mot terrorism sedan slutet av 2014

Publicerad

Strategi mot terrorism och två blocköverskridande politiska överenskommelser. I augusti 2015 antog regeringen en skrivelse med en ny nationell strategi mot terrorism och har genomfört eller arbetar med genomförandet av samtliga av de 56 specifika inriktningarna i strategin. Dessutom har regeringen genomfört eller påbörjat arbetet med alla de 29 punkter som slagits fast i de två blocköverskridande politiska överenskommelserna från december 2015 och juni 2017. Nedan listas ett urval av genomförda och planerade insatser mot terrorism.

Genomförda åtgärder

  1. Resursförstärkning av Säkerhetspolisen och Polismyndigheten – För att öka slagkraften i bekämpningen av terrorism och annan grov brottslighet har regeringen genomfört omfattande ekonomiska satsningar på rättsväsendet och särskilt Säkerhetspolisen och Polismyndigheten.
  2. Säkerställande av polisens insatskapacitet – Polismyndigheten har ökat förmågan att med korta responstider kunna hantera flera terrorattentat samtidigt och under en längre period. Poliser har genom övning fått bättre kunskap i att avbryta pågående dödligt våld och regeringen har tillfört medel för att förbättra utrustningen för poliser i yttre tjänst.
  3. Övningar – Försvarsmakten, Polismyndigheten och Säkerhetspolisen har återkommande haft gemensamma övningar av åtgärder vid terroristattentat i Sverige.
  4. Utökat internationellt polissamarbete – Ny lagstiftning möjliggör operativt polissamarbete med EU-staters insatsstyrkor för att bekämpa terrorism, om behov skulle uppstå. Dessutom har Sverige och Norge undertecknat en överenskommelse som kommer att innebära att svensk polis kan samarbeta med norska insatsstyrkor på samma sätt som med EU-staters insatsstyrkor.
  5. Utvecklat arbete vid Säkerhetspolisen och Polismyndigheten – Regeringen har beslutat om ett flertal olika uppdrag för att utveckla arbetet inom myndigheterna och dess samverkan. Bland annat har Polismyndigheten numera en särskild funktion med ett processansvar för att säkerställa att målen i strategin mot terrorism nås – Nationella Taktiska Rådet (NTR).
  6. Stärkt samarbete mellan Säkerhetspolisen och Migrationsverket – Myndigheterna har sedan 2015 utvecklat och fördjupat sin samverkan för att öka förmågan att upptäcka potentiella hot. Ett system med automatiserad säkerhetsscreening infördes under 2017 och Säkerhetspolisen har även fått en utökad direktåtkomst till Migrationsverkets utlänningsdatabas. Direktåtkomsten får användas i säkerhetsärenden och potentiella säkerhetsärenden.
  7. Stärkt åklagarverksamhet – Åklagarmyndigheten har stärkt sin beredskap för att ta hand om utredningar av terroristbrottslighet och sedan 2015 har riksenheten för säkerhetsmål som handlägger dessa ärenden utökats från tre till fem åklagare. Under 2017 tillsattes också en särskild beredskapsfunktion som aktiveras i händelse av ett attentat.
  8. Möjlighet att dela information digitalt för FRA, Must och Säpo vid Nationellt centrum för terrorhotbedömning – Regeringen har bidragit till att stärka samarbetet vid Nationellt centrum för terrorhotbedömning genom lagändringar som innebär att Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt och Försvarsmakten får möjlighet lämna uppgifter till varandra elektroniskt och genom direktåtkomst.
  9. Kriminalisering av terrorismresor – Införande av straffansvar för den som reser eller påbörjar en resa till ett annat land i syfte att begå eller förbereda terroristbrott, eller för att ge eller ta emot utbildning avseende terroristbrott. Straffbestämmelsen omfattar även resor till det egna medborgarskapslandet (det enda undantaget är svenska medborgares resor till  Sverige). Det är även straffbart att finansiera en sådan terrorismresa.
  10. Kriminalisering av utbildning avseende terroristbrott – Införande av straffansvar för den som tar emot utbildning avseende terroristbrott genom att t.ex. delta i träning eller annan undervisning i syfte att använda kunskaperna för att begå terroristbrott.
  11. Kriminalisering av att finansiera en person eller grupp som begår terroristbrott – Bestämmelsen innebär att det är straffbart att samla in, tillhandahålla eller ta emot pengar eller annan egendom i syfte att egendomen ska användas eller med vetskap om att den är avsedd att använ­das av en person eller en samman­slutning av personer som begår särskilt allvarlig brottslighet, t.ex. terroristbrott. Det krävs däremot inte att den som finansierar vet exakt vad peng­arna ska användas till.
  12. Terroristbrottet har uppdaterats så att bl.a. grovt dataintrång lades till bland de brott som kan utgöra terroristbrott
  13. Straffansvaret för att utbilda sig för terrorism utvidgades 2018 till att även omfatta självstudier i exempelvis vapen- och sprängämnestekniker.
  14. Flera åtgärder mot finansiering av terrorism – Regeringen har genomfört omfattande åtgärder för att försvåra möjligheterna till att finansiera terrorism. Åtgärderna innefattar bl.a. en ny lag om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism och en ny lag om registrering av verkliga huvudmän. En förnyad samordningsfunktion för åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism inrättades vid Polismyndigheten i januari 2018.
  15. Höjda straff för illegala vapen, handgranater och andra explosiva varor – Regeringen har skärpt straffen för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor och  vapenbrott.
  16. Ny säkerhetsskyddslag – Säkerhetsskydd innebär förebyggande åtgärder för att skydda Sveriges säkerhet mot spioneri, sabotage, terroristbrott och andra brott. Regeringen har antagit en ny säkerhetsskyddslag som träder i kraft den 1 april 2019. Den nya lagstiftningen tydliggör skyldigheterna för den som bedriver säkerhetskänslig verksamhet och innebär en ambitionshöjning på området.
  17. Skärpt säkerhet i den offentliga miljön – I november 2017 gav regeringen MSB i uppdrag att verka för samordning av berörda aktörers risk- och sårbarhetsarbete. MSB redovisade i maj 2018 flera förslag för att öka tryggheten och säkerheten i offentliga miljöer där många människor samlas eller rör sig.
  18. Åtgärder mot missbruk av svenska pass – I april 2016 genomfördes ändringar i passlagen för att motverka missbruk av svenska pass. Det har bl.a. införts en begränsning av hur många pass som kan utfärdas.
  19. PNR – analys av flygpassageraruppgifter – I somras genomfördes PNR-direktivet i svensk rätt, vilket innebär utökade möjligheter för vissa brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till och analysera flygpassageraruppgifter som lufttrafikföretag samlar in. Uppgifterna får användas i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet.
  20. Stärkt förebyggande arbete – Det förebyggande arbetet omfattar insatser mot våldsbejakande högerextremism, vänsterextremism och islamistisk extremism. Regeringens åtgärder sedan 2014, framförallt av det arbete som utfördes av nationella samordnaren (dir. 2014:18), har bidragit till att samhällets motståndskraft har ökat, t.ex. genom ökad medvetenhet och bättre samverkan hos kommuner, vilket framkommer av Statskontorets utvärdering som redovisades i december 2018.
  21. Center mot våldsbejakande extremism – Det förebyggande arbetet har från den 1 januari 2018 fått en permanent struktur genom inrättandet av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) vid Brottsförebyggande rådet (Brå). Det nationella centret kommer ha fyra huvuduppgifter i det förebyggande arbetet: främja utvecklingen av förebyggande arbete på nationell, regional och lokal nivå, verka för en högre grad av samordning och effektivitet i det förebyggande arbetet, ge behovsanpassat stöd till kommuner, myndigheter och andra aktörer som i sin verksamhet hanterar frågor om förebyggande av våldsbejakande extremism, och samla och sprida kunskap om förebyggande av våldsbejakande extremism baserad på forskning och beprövad erfarenhet samt verka för en kunskapsbaserad praktik.
  22. Regeringsuppdrag om ökade förebyggande kunskaper och metoder – Regeringen har sedan 2015 beslutat sammanlagt 19 särskilda regeringsuppdrag i syfte att öka myndigheternas kunskap och möjlighet att erbjuda utbildning, stöd och vägledning för olika yrkesgrupper i arbetet mot våldsbejakande extremism. Exempelvis: Kunskapsstöd för socialtjänstens insatser. Socialstyrelsen har tagit fram ett stöd för socialtjänsten i ärenden som rör barn och unga som riskerar att involveras i eller redan är involverade i våldsbejakande extremism. Myndigheten har också tagit fram kunskapsstöd för socialtjänstens insatser till återvändare, deras familjer och andra vuxna personer som är involverade i våldsbejakande extremism. Kriminalvården har utvecklat stöd för personal inom fängelser och frivården. Även Statens institutionsstyrelse har utvecklat stöd för sina personalgrupper. Kartläggningar av våldsbejakande extremistisk propaganda. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har sedan 2016 ett uppdrag att kartlägga våldsbejakande extremistisk propaganda i digitala miljöer. FOI har hittills redovisat sex kartläggningar: Hatbudskap och våldsbejakande extremism i digitala miljöer (2016), Det digitala kalifatet – en studie av islamiska statens propaganda (2017), Det vita hatet – om radikal nationalism i digitala miljöer (2017), Den digitala kampen – autonoma rörelser på nätet (2017), Digital Jihad – propaganda from the Islamic State (2018). Ensamagerande våldsverkare – profiler, riskbedömningar och digitala spår. FOI har analyserat befintlig forskning om ensamagerande gärningspersoner samt olika riskbedömningsinstrument. Som ett komplement till dessa har FOI utvecklat ett nytt textanalysverktyg – PRAT – Profile Risk Assesment Tool – som kan användas som komplement i riskbedömningar av potentiella ensamagerande gärningspersoner.
  23. Åtgärder mot rekrytering och propaganda på internet – Det bästa sättet att bemöta våldsbejakande extremistisk propaganda är med kunskap, och regeringen har beslutat om flera utredningar för att stärka samhällets motståndskraft mot desinformation och informationspåverkan. Två exempel: Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har sedan 2016 uppdraget att göra kartläggningar om propagandan på Internet. Forum för levande historia har under 2018 tagit fram ett digitalt klassrumsmaterial ”Propaganda – risk för påverkan” som förklarar propagandans mekanismer och stimulerar kritiskt tänkande och källkritik.
  24. Effektivare alarmering – Regeringen initierade en ny lagstiftning som innebär att personer som befinner sig i områden som drabbats av t.ex. allvarliga olyckor eller terroristattentat kan varnas via mobiltelefoner. Lagstiftningen trädde i kraft den 1 juli 2017.
  25. Internationellt engagemang utanför EU – Sverige har som medlem i FN:s säkerhetsråd 2017-2018 kunnat påverka FN:s anti-terrorismsamarbete. Flera av de internationella insatser som Sverige deltar i har som uttalat syfte att förebygga terrorism och våldsbejakande extremism, exempelvis insatserna i Libyen och Irak.

Planerade och aktuella åtgärder

  1. Skärpta straff – En särskild utredare har fått i uppdrag att genomföra en systematisk översyn av den straffrättsliga lagstiftningen på terrorismområdet. I uppdraget ingår att föreslå skärpta straff för terrorismrelaterad brottslighet. Utredaren lämnar sina förslag i slutet av mars 2019.
  2. Kriminalisering av deltagande eller samröre med en terroristorganisation – Regeringen har beslutat en lagrådsremiss som innehåller förslag om att införa ett särskilt straffansvar för den som deltar i verksamheten i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja terrorist­organisa­tionen. Det föreslås också att det ska införas ett särskilt straff­ansvar för den som, utan att delta i en terroristorganisation, har samröre med en sådan organisation. Även försök till de nya brotten föreslås kriminaliseras. Att offentligt uppmana någon att delta i en terroristorganisa­tions verksamhet, rekrytera någon till sådan verksamhet och att resa för att delta i en terroristorganisations verksamhet föreslås också bli straffbart.
  3. Polisens tillgång till uppgifter från signalspaning – Regeringen har beslutat en lagrådsremiss som innebär att polisens tillgång till uppgifter från signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet utökas, vilket kan stärka förmågan att förhindra terroristattentat.  Säkerhetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten föreslås få möjlighet att inrikta signalspaning och ta emot underrättelser med inhämtade uppgifter även om det pågår en förundersökning.
  4. Arbete för att säkra möjligheterna avseende datalagring – Regeringen har beslutat en lagrådsremiss om nya regler om datalagring för brottsbekämpande ändamål. Förslagen innebär att lagringsreglerna i vissa delar blir mer verkningsfulla för brottsbekämpningen, där digitala spår ofta är de viktigaste och ibland enda spåren för att förhindra och utreda exempelvis terroristbrott.
  5. Hemlig dataavläsning – I ett betänkande som nu bereds inom Regeringskansliet föreslås att en tidsbegränsad lag införs som tillåter hemlig dataavläsning i förundersökning och underrättelseverksamhet. Detta kan till viss del ge brottsbekämpande myndigheter nya verktyg att komma åt uppgifter som redan i dag får hämtas in med andra tvångsmedel men inte går att komma åt på grund av att information exempelvis är krypterad.
  6. Sekretessbrytande bestämmelse för polis och kommun – I juni 2017 beslutade regeringen ett kommittédirektiv om ett effektivt och rättssäkert informationsutbyte vid samverkan mot terrorism. Bland förslagen som nu bereds inom Regeringskansliet finns förändringar av de regler om sekretess och informationsutbyte som gäller för Polismyndigheten, socialtjänsten och Transportstyrelsen i arbetet mot terrorism.
  7. Underlätta polisens kamerabevakning – I december 2017 tillsatte regeringen en utredning om kamerabevakning. Utredningen har föreslagit att dagens tillståndsplikt för kamerabevakning ska tas bort för Polismyndigheten, Kustbevakningen, Säkerhetspolisen och Tullverket. Detta förväntas medföra ökade möjligheter för myndigheterna att bekämpa terrorism och annan brottslighet.
  8. Skärpt kontroll av personer som bedöms utgöra säkerhetshot – Regeringen tillsatte i augusti 2018 en utredning med uppdrag att se över lagen om särskild utlänningskontroll och utreda hur kontrollen av personer som bedöms utgöra säkerhetshot på ett rättssäkert sätt kan förstärkas. Utredningen redovisas i mars 2020.
  9. Inga offentliga medel till extremistiska organisationer – Regeringen har tillsatt flera utredningar i syfte att se över reglerna för statlig bidragsgivning och tydliggöra förutsättningarna. Ett exempel är utredningen Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning som redovisas i juni 2019, bl.a. med fokus på frågan om ett förtydligat, rättssäkert och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen.
  10. Omfattande arbete på EU-nivå – En särskild styrgrupp om det förebyggande arbetet har inrättats med medlemsstaternas representanter. Sverige kommer under 2019 att genomföra tre internationella projekt om; radikalisering i fängelser, nationella stödstrukturer för det förebyggande arbetet samt högerextremism. Sommaren 2018 presenterade kommissionen ett förslag till förordning om förbyggande av terrorisminnehåll online, som bl.a. innehåller bestämmelser om s.k. avlägsnandeorder utfärdade av en myndighet i en medlemsstat. En värdtjänstleverantör ska vara förpliktigad att på grundval av en sådan order avlägsna terrorisminnehåll. Nu fortsätter arbetet med det förslaget inom EU.