Frågor och svar om förslaget om Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister

Publicerad

Här finns frågor och svar om förslaget om Utökad fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister.

Varför inför regeringen förändringar i stridsåtgärdsrätten?

Syftet är stärka kollektivavtalets fredspliktsskapande funktion i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Genom regeringens förslag genomförs överenskommelsen från 2018 mellan LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv om förändrade konfliktregler på svensk arbetsmarknad. Förslaget innebär att de regler som de etablerade parterna på arbetsmarknaden sedan länge följer enligt huvudavtal och praxis förs in i medbestämmandelagen och att samma spelregler ska gälla för samtliga arbetstagar-organisationer.

Vad innebär förslaget?

Förslaget innebär att en arbetstagares rätt att vidta eller delta i en stridsåtgärd mot en kollektivavtalsbunden arbetsgivare endast ska få utövas under vissa villkor. De villkor som ställs är att strids­åtgärden ska ha beslutats i behörig ordning, att stridsåtgärden ska syfta till att uppnå kollektivavtalsbundenhet i förhållande till arbetsgivaren, att parterna först ska ha förhandlat om de krav som ställs och att det inte ska få ställas krav om att det koll­ektiv­­avtal som arbetstagar­organisationen vill uppnå tränger undan arbets­givarens befintliga koll­ektiv­avtal.

Regeringen föreslår också att det inte ska vara tillåtet för en arbetsgivare eller en arbetstagare att vidta eller delta i en stridsåtgärd som har till ändamål att utöva påtryckning i en rättstvist.

Vad motiverar ingrepp i stridsåtgärdsrätten?

Möjligheten att vidta stridsåtgärder är en grundläggande del av den svenska arbets­marknadsmodellen som enligt regeringens uppfattning är viktig att värna. Samtidigt är det viktigt att strids­åtgärder används som ett yttersta påtrycknings­medel i avtalsför­handlingar. Detta främjar den svenska arbets­marknads­­modellen. Stridsåtgärder som används i andra syften än som påtryckningsmedel riskerar att i stället ge incitament för arbetstagar­organisationer att inte sluta kollektiv­avtal med arbetsgivaren, och i stället tillvarata medlemmarnas intressen i olika frågor genom att ställa krav med stöd av hot om eller vidtagna stridsåtgärder. Detta skapar en stor osäkerhet för de arbetsgivare som utsätts och riskerar i sin tur att under­minera förtroendet för den svenska arbets­marknads­modellen.

Finns det risker för att förslaget öppnar upp för att det bildas arbetsgivarkontrollerade arbetstagar­organisa­tioner (s.k. gula fackföreningar)?

Regeringen ser inte någon ökad risk för att arbetsgivarkontrollerade arbetstagarorganisationer etablerar sig på svensk arbetsmarknad. När det gäller riskerna för att arbetsgivarkontrollerade arbetstagar­organisa­tioner etablerar sig på svensk arbetsmarknad bör det särskilt uppmärksammas om att det ställs lagkrav i medbestämmandelagen att en arbetstagarorganisation ska tillvarata arbetstagarnas intressen i förhållandet till arbetsgivaren. Förslaget ändrar inte på den grundläggande förutsättningen.

Finns det risker för att förslaget kan leda till att en arbetsgivare väljer att teckna ett billigare eller mer förmånligt kollektivavtal, s.k. avtalsshopping?

Regeringens bedömning är att förslaget inte innebär någon ökad risk för avtalsshopping då det även fortsättningsvis kommer att finnas ett stort utrymme för en arbetstagarorganisation att strida för ett eget kollektivavtal.

Påverkar förslagen rätten att delta eller vidta politiska stridsåtgärder?

Nej, förslagen påverkar inte rätten att vidta eller delta i politiska stridsåtgärder. Inte heller påverkas rätten att vidta eller delta i sympatiåtgärder eller indrivningsblockader.

Är lagändringarna förenliga med internationell rätt?

Ja, regeringen bedömer att lagändringarna inte strider mot regeringsformen, EU-rätten eller Sveriges internationella åtaganden.

Kommer samordningen mellan olika kollektivavtal påverkas av lagändringen?

Nej, frågan om samordningen av och gränsdragningen mellan kollektivavtal kommer även fortsättningsvis att hanteras av arbets­marknad­ens parter och i yttersta undantags­fall genom en prövning i dom­stol.

När kommer lagändringarna att träda ikraft?

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019.