Den svenska demokratin hundra år

Publicerad

I dag, den 24 maj 2019, är det hundra år sedan riksdagen tog det första beslutet på vägen för att införa allmän och lika rösträtt i riksdagsval. Genom beslut av 1919 och 1921 års riksdagar infördes allmän och lika rösträtt. Den 12 september 1921 var första gången kvinnor fick gå till valurnorna och utöva sin rösträtt i riksdagsval. Att demokratin fyller hundra år i Sverige utgör ett unikt tillfälle att uppmärksamma demokratin.

Porträttfoton av Stefan Löfven, Amanda Lind och Åsa Lindhagen
Statsminister Stefan Löfven, demokratiminister Amanda Lind och jämställdhetsminister Åsa Lindhagen. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Regeringen antog sommaren 2018 ”Strategi för en stark demokrati – främja, förankra, försvara”. I strategin identifieras att demokratin står inför tre utmaningar: ett demokratiskt utanförskap, ett hotat demokratiskt samtal och antidemokratiska aktörer som utmanar. Att den svenska demokratin fyller hundra år innebär ett unikt tillfälle att uppmärksamma att demokratin ständigt måste främjas, förankras och försvaras.

Regeringen genomför en nationell demokratisatsning 2019-2021 för att samla en bredd av aktörer i hela landet kring demokratifrågor, till exempel skolor, det civila samhället, myndigheter och kommuner. En särskild genomförandekommitté, ledd av Peter Örn, ansvarar för att planera, samordna och genomföra insatser och aktiviteter för en stark demokrati.

Amanda Lind, demokratiminister:
”Samtidigt som demokratin i Sverige firar hundra år ser vi hur demokratier försvagas i många länder. Vi får aldrig ta demokratin för given, utan måste outtröttligt försvara våra demokratiska fri- och rättigheter, tillgången till oberoende och fria medier, jämställdhet, jämlikhet och allas rätt att delta i det demokratiska samtalet. Kvinnlig rösträtt infördes inte i ett vakuum. Det var resultatet av många års kamp för demokrati. Nu inleder vi nästa sekel med att stå upp för det som så många före oss har kämpat så hårt för.”

Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister:
”I dag hedrar vi de kvinnor som i början av förra seklet kämpade för allmän och lika rösträtt. Vi har kvinnor som Stéenhoff, Whitlock och Wägner att tacka för att kvinnor till slut, genom beslut av 1919 och 1921 års riksdagar, fick rösträtt och blev valbara till riksdagen. Kvinnokampen har fortsatt under hela seklet och behöver fortsätta med kraft in i framtiden. Vi lever i tider när kvinnors rättigheter är under hot. Hundra år efter den allmänna rösträttens införande har vi fortfarande krafter som tycker att jämställdheten har gått för långt, att feminism är extremt och att kvinnors rätt att bestämma över sina egna liv och egna kroppar ska begränsas. Kampen för jämställdhet måste fortsätta. Detta är inte tider att vara passiv, att stillatigande stå bredvid när starka krafter hotar kvinnors rättigheter. För jämställdheten ska framåt, inte bakåt.”

Stefan Löfven, statsminister:
”När riksdagen fattade beslut om allmän och lika rösträtt sa Nils Edén, statsminister i den dåvarande regeringen i riksdagsdebatten att ”kammaren aldrig gjort en viktigare gärning i landet”. Historien har gett honom rätt. Under det sekel som gått har Sverige lyft sig ur fattigdom, till att bli ett av världens rikaste och mest jämlika och jämställda länder. Det hade inte varit möjligt utan demokratin. Den är en förutsättning för politiska reformer som håller ihop landet, för att allas talanger tas tillvara och för att alla ska få ta del av landets framgångar.”