Artikel från Justitiedepartementet

Justitiedepartementet höll hearing om avhopparverksamhet

Publicerad

Tisdagen den 4 juni höll Justitiedepartementet en hearing med inbjudna myndigheter, kommuner och organisationer från civila samhället med syftet att diskutera vad regeringen kan göra på nationell nivå för att bättre stödja de verksamheter som arbetar med personer som vill lämna kriminella grupperingar. Ett nationellt exitprogram var en av punkterna i statsministerns regeringsförklaring den 21 januari i år. Hearingen inleddes av justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

Justitie- och migrationsminister tillsammans med tre personer från olika länsstyrelser, inomhus, alla fyra tittar in i kameran.
Ida Rosengren, länsstyrelsesamordnare vid Länsstyrelsen Skåne, justitie- och migrationsminister Morgan Johansson, Fredrik Granhag, länsstyrelsesamordnare vid Länsstyrelsen Västra Götaland samt Michael Frejd, länsstyrelsesamordnare vid Länsstyrelsen Stockholm Foto: Bill Nilsson/Regeringskansliet

En viktig åtgärd för att förebygga gängkriminalitet och organiserad brottslighet är att erbjuda personer som är kopplade till kriminella eller extremistiska grupperingar stöd och hjälp med att lämna grupperingen och sin kriminella livsstil. Det som utmärker denna grupp av personer är att de ofta har stora behov av att få stöd och hjälp med t.ex. behandling, utbildning, arbete och andra insatser för att förändra sin identitet som gäng- eller gruppmedlem. Det kan också finnas behov av skydd eftersom många av dem riskerar att utsättas för hot eller våld i samband med avhoppet.

Av regeringens brottsförebyggande program Tillsammans mot brott som presenterades 2017 framgår att regeringen ska verka för att det utvecklas insatser för att individer ska kunna lämna kriminella eller extremistiska grupperingar. Enligt regeringsförklaringen den 21 januari 2019 avser regeringen att införa ett nationellt exitprogram. För att kunna konkretisera dessa målsättningar inhämtar Justitiedepartementet kunskap och förslag från de aktörer som på olika sätt arbetar med personer som vill lämna kriminella miljöer.

Närvarande på hearingen var representanter för Polismyndigheten, Kriminalvården, Socialstyrelsen, Brottsförebyggande rådet, länsstyrelser, kommuner från Stockholm, Göteborg och Malmö, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), samt organisationerna Fryshuset och En annan sida av Sverige.

Deltagarna hade stor kunskap och lång erfarenhet av att arbeta med frågorna. Det blev intressanta diskussioner om vikten av ökat nationellt stöd och samordning i dessa frågor. Exempel på vad deltagarna nämnde som angeläget var förtydligandet av nationellt stöd i frågor om definition av målgrupp, ansvarsfördelning mellan olika aktörer, kunskaps- och metodutveckling samt vikten av uppföljning och långsiktighet. Arbetet kommer nu att fortsätta inom Regeringskansliet.