Artikel från Statsrådsberedningen

Klimat och framtidsfrågor på EU-toppmöte

Publicerad

Klimat, EU:s långtidsbudget och EU:s strategiska dagordning för den kommande mandatperioden var frågor på agendan när Stefan Löfven och övriga stats- och regeringschefer från EU-länderna möttes i Bryssel den 20–21 juni. EU-ledarna diskuterade också EU:s externa relationer och utnämning av flera topposter inom EU.

– Jag är glad att vi har fått igenom många svenska prioriteringar när det gäller vilka frågor EU ska fokusera på de kommande fem åren. Det handlar till exempel om schyssta jobb, en ambitiös klimatpolitik och ordning och reda i migrationspolitiken, sa statsminister Stefan Löfven efter att första dagen avslutats.

EU:s klimatstrategi

Inför FN:s klimattoppmöte i september diskuterade stats- och regeringscheferna målen i EU:s långsiktiga klimatstrategi. Diskussionen handlade om vilka mål EU sätter upp. På toppmötet enades EU-ledarna om ökade klimatambitioner och att hålla temperaturökningen till 1.5 grader i linje med Parisavtalet. De flesta EU-länder stod också bakom målet om att uppnå netto noll utsläpp till år 2050.

– Jag kan också konstatera att allt fler EU-länder tar klimatfrågan på allvar. Även om vi inte kom ända fram i går så är det viktigt att komma ihåg att för ett par månader sedan var vi bara ett par länder som stod bakom målet om klimatneutralitet till 2050. Nu gör 24 av 28 länder det. Så det går i rätt riktning och vi kommer att fortsätta driva frågan.

EU:s strategiska dagordning för 2019–2024

Stats- och regeringscheferna antog en strategisk dagordning för 2019–2024 till den nya EU-kommissionen som tillträder i höst. Den strategiska dagordningen pekar ut fyra huvudområden för EU den kommande mandatperioden:

  • Skydda och värna medborgarnas frihet.
  • Utveckla en stark och kraftfull ekonomisk grund.
  • Bygga ett klimatneutralt, grönt, rättvist och socialt EU.
  • Främja Europas intressen och värden i ett globalt sammanhang.
     

EU:s långtidsbudget

Diskussioner om EU:s långtidsbudget har pågått på flera nivåer sedan i höstas. Stats- och regeringscheferna hade en diskussion om hur den fortsatta processen ska gå till.

Externa relationer

Som vanligt tog EU-ledarna upp situationen i EU:s omvärld, till exempel relationen mellan Turkiet och Cypern, situationen i Ryssland och relationen med Ukraina. Desinformation och hybridhot var också på dagordningen. Stats- och regeringscheferna beslutade att förlänga sanktionerna mot Ryssland med ytterligare sex månader.

Topposter i EU

Som sista punkt på torsdagen diskuterade EU-ledarna fördelningen av topposter i EU.

– Vi kommer att diskutera namn till ledande poster i veckan och 30 juni träffas vi igen för ett nytt möte, sade statsminister Stefan Löfven.

De poster som ska fördelas är ordförande för EU-kommissionen, ordförande för Europeiska rådet och EU:s höga representant för utrikesfrågor. Senare i höst ska även chef för Europeiska centralbanken tillsättas. Europaparlamentet utser sin talman, sannolikt den 2 juli.

Europeiska ska rådet föreslå ordförande för EU-kommissionen, med hänsyn till valresultatet. Den blivande ordföranden ska sedan godkännas av Europaparlamentet. Europeiska rådet utser sin egen ordförande.

Eurotoppmöte

På fredagen hölls ett eurotoppmöte i så kallat inkluderande format då även EU-länder utan euro som valuta deltog. Stats- och regeringscheferna behandlade eurobudgeten, reformer av räddningsfonden ESM och bankunionen.

Mer om Europeiska rådets möte 20-21 juni

Fakta: Europeiska rådet

  • Bestämmer den övergripande inriktningen på EU:s politik.
  • Består av EU-ländernas stats- och regeringschefer.
  • Har toppmöten i Bryssel fyra gånger per år.
  • Har ingen lagstiftande funktion.
  • Leds av ordförande Donald Tusk.