Artikel från Utrikesdepartementet

Dialog och samverkan med näringslivet i fokus för årets Civilsamhällesforum

Publicerad

Regeringens årliga Civilsamhällesforum 2019 hölls den 7 maj med över 150 deltagare från civilsamhället, regeringen, svenska utlandsmyndigheter och näringslivet. Dialog och samverkan med näringslivet samt stärkt dialog och samarbete mellan svenska utlandsmyndigheter och civilsamhällesorganisationer då utvecklingen vänder utgjorde fokus för forumet.

  • Regeringens årliga Civilsamhällesforum 2019 hölls den 7 maj med över 150 deltagare från civilsamhället, regeringen, svenska utlandsmyndigheter och näringslivet.

    Ministern för internationellt utvecklingssamarbete, Peter Eriksson, inledde dagen med ett anförande.

    Foto: Sofia Nahringbauer/Regeringskansliet

  • Under ett panelsamtal fördes en diskussion kring genomförande av de gemensamma åtagandena i en kontext av krympande demokratiskt utrymme.

    Per Olsson Fridh deltog i paneldiskussionen som tog avstamp i de rekommendationer för dialog och samverkan som togs fram vid förra årets civilsamhällesforum.

    Foto: Sofia Nahringbauer/Regeringskansliet

Syftet med forumet är att följa upp Regeringen och civilsamhällets gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet. Forumet möjliggöra för civilsamhället och regeringen att diskutera bistånds- och utvecklingspolitiska frågor, i syfte att tillvarata civilsamhällesorganisationernas roll och mervärde och tillsammans skapa bättre förutsättningar för att möta globala utmaningar.

Ministern för internationellt utvecklingssamarbete, Peter Eriksson, inledde dagen med ett anförande om vikten av hela den svenska resursbasen och dess bredd av kompetenser för att nå en hållbar utveckling. Statsrådet lyfte regeringens arbete med demokratioffensiven och betonade civilsamhällesorganisationernas centrala roll i detta arbete. Han poängterade även att alla aktörer måste bidra för att skapa en allians av krafter som bromsar när utvecklingen går åt fel håll och samtidigt stötta när utvecklingen går åt rätt håll.

Förmiddagen bjöd vidare på en diskussion kring genomförande av de gemensamma åtagandena i en kontext av krympande demokratiskt utrymme. Per Olsson Fridh, Statssekreterare åt Peter Eriksson, deltog i panelen. Diskussionen tog avstamp i de rekommendationer för dialog och samverkan som togs fram vid förra årets civilsamhällesforum och hämtade erfarenheter, utmaningar och lärdomar för dialog och samverkan från Tanzania och Georgien. Vid diskussionen framkom vikten av att upprätthålla dialog med civilsamhället när den politiska utvecklingen vänder, att arbeta kontextanpassat utifrån det sammanhang och utgångspunkter som finns i respektive land samt att en förändrad kontext innebar att verktygen och formen för dialog kan behöva anpassas.  
Förmiddagen avslutades med en diskussion kring prioriteringar för arbetet med de gemensamma åtagandena under följande år samt val av ny arbetsgrupp för de gemsamma åtagandena.

Johannes Oljelund, Utrikesråd för internationellt utvecklingssamarbete, och Teppo Tauriainen, Utrikesråd för handelsfrågor, deltog under eftermiddagen som hade fokus på synergier mellan utvecklingssamarbetet och andra politikområden. De båda utrikesråden poängterade att regeringens projekt ”bredare relationer” handlar om ett förhållnings- och arbetssättet. Myndigheter, det civila samhället och näringslivet kan alla bidra till Agenda 2030 genom att arbeta där intressen sammanfaller. Erfarenheter visade att en förutsättning att utveckla bredare relationer var kapacitets- och kompetensutveckling.
 
Eftermiddagen avslutades med att deltagarna delades in i tre olika grupper för att diskutera dialog och samverkan med näringslivet inom arbete med social dialog, företags roll inom ramen för det krympande demokratiska utrymmet och människorättsförsvarare samt civilsamhällets roll inom Sveriges bredare relationer. Rundabordssamtalen syftade till att diskutera hur dialog och samverkan förs samt identifiera former för hur civilsamhället, näringslivet och regeringen kan arbeta bättre tillsammans. Utlandsmyndigheternas nyckelroll i detta arbete lyftes och diskussionerna resulterade i ett antal rekommendationer samt punkter för uppföljning.