Grund- och gymnasieskola

Publicerad

Likvärdighetsbidraget

I enlighet med Skolkommissionens förslag infördes 2018 ett stort statsbidrag som fördelas enligt ett socioekonomiskt index och som ska användas till att utöka pågående insatser eller genomföra nya insatser som stärker likvärdighet och kunskapsutveckling. Bidraget uppgår 2019 till 3,5 miljarder kronor och är en viktig del i regeringens politik för att skolan ska vara som starkast där utmaningarna är som tuffast. Regeringen föreslår nu att bidraget förstärks för att uppgå till en sammantagen nivå på cirka 4,9 miljarder kronor 2020. Under 2021 beräknas bidraget uppgå till 6,2 miljarder kronor.

Utökat statsbidrag för att anställa lärarassistenter

Under förra mandatperioden satsade regeringen stort på fler anställda i skolan. Bland annat tack vare regeringens satsningar arbetar nu 31 000 fler i skolan jämfört med 2014. I vårändringsbudgeten satsade regeringen 475 miljoner kronor för att skolhuvudmännen ska kunna anställa lärarassistenter som kan avlasta lärare. Nu fortsätter investeringarna, och regeringen föreslår att satsningen på lärarassistenter fördubblas, för att uppgå till totalt 1 miljard kronor årligen från och med 2020. Detta motsvarar närmare 6 000 fler lärarassistenter i skolan. Med statsbidraget bidrar staten med upp till halva kostnaden för lärarassistenter.

Digitalisering av nationella prov

Digitaliseringen av de nationella proven förväntas bidra till att den tid som lärarna lägger på administration och bedömning av proven minskar. Digitalisering av proven kan också bidra till minskade risker för läckor i förtid. Skolverket har nyligen inlett en försöksverksamhet med digitalisering av proven och extern bedömning av elevlösningarna, och kan nu med större säkerhet än tidigare beräkna kostnader för arbetet med genomförande och implementering av de nya proven. Genom förslagen i budgetpropositionen för 2020 tillförs Skolverket 16 miljoner kronor 2020 och beräknar 22 miljoner kronor för 2021 och 24 miljoner kronor för 2022.

Medel för styrdokumentsutveckling

Fokus i alla skolor ska vara på kunskap och bildning. Därför anser regeringen att det är mycket viktigt att skolans styrdokument systematiskt och kontinuerligt utvecklas med syfte att stärka skolans kunskapsuppdrag. Sedan 2017 har Skolverket byggt upp en systematisk styrdokumentsutveckling för att genomföra löpande förändringar i kurs- och ämnesplaner. Under 2019 och 2020 genomför Skolverket för första gången en revidering av ämnesplanerna, som rör kursplanerna på grundskolenivå och vissa ämnesplaner på gymnasial nivå. För att säkerställa fortsatt kvalitet i arbetet och i förlängningen så ändamålsenliga styrdokument som möjligt, tillförs Skolverket 15 miljoner kronor årligen från och med 2020.

Nya betyg i gymnasieskolan

Gymnasieskolan ska ha ett betygssystem som speglar faktiska kunskaper, främjar lärande och uppmuntrar elever att anstränga sig i skolarbetet. Regeringen anser att ämnesbetyg har en betydande potential att förstärka gymnasieskolans bildningsuppdrag, premiera lärande och frigöra mer tid till undervisning för lärare. Regeringen bedömer att Skolverket bör tillföras resurser för att kunna påbörja och genomföra ett sådant arbete. Skolverket tillförs 3 miljoner kronor 2020 och beräknar 20 miljoner kronor årligen för 2021–2023. Medlen är avsedda för förberedande uppdrag till Skolverket och implementeringsinsatser.

Förstärkning till Skolinspektionen

Genom att tillföra mer medel säkerställer regeringen att Skolinspektionen och Skolväsendets överklagandenämnd kan genomföra sin verksamhet med bibehållen kvalitet och omfattning. Det är viktigt både för att hålla handläggningstiderna korta och för att skolor snabbt ska få återkoppling efter tillsyn så att de starta arbetet med att rätta till sina brister.

Skolinspektionen utvärderar Läsa-skriva-räkna-garantin

I september 2018 fick Skolinspektion i uppdrag att följa upp och utvärdera Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Det är en stor reform som berör våra yngsta elever i skolväsendet, där grunden för fortsatt lärande ges. Bestämmelserna om en garanti för tidiga stödinsatser trädde i kraft den 1 juli 2019. Syftet med bestämmelsen är att alla elever i behov av stöd ska få rätt stödinsatser i rätt tid. Regeringen behöver få en så heltäckande och nationell bild som möjligt gällande resultaten av denna reform. Skolinspektionen har fått i uppdrag att följa upp och utvärdera garantin från 2018–2022. Regeringen föreslår därför att 2 miljoner kronor avsätts årligen under de tre kommande åren för uppdraget.

Förstärkning till Sameskolstyrelsen

Samisk utbildning är viktig för att bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen. För att ge myndigheten bättre planeringsförutsättningar föreslås att förvaltningsanslaget ökar med 15 miljoner kronor årligen från 2020.

Förstärkning till Specialpedagogiska skolmyndigheten

Antalet ansökningar till Specialpedagogiska skolmyndighetens skola i Stockholm för elever med grav språkstörning fortsätter att öka. För att kunna möta antalet tillkommande elever har myndigheten etablerat ytterligare en skola i Stockholmsregionen. För att täcka kostnaderna för detta tillförs myndigheten 10 miljoner kronor årligen från och med 2020.

Förlängning av Naturvetenskap och teknik för alla

Naturvetenskap och teknik för alla är ett koncept som syftar till att utveckla och stödja lärares lärande och kompetensutveckling inom naturvetenskap, teknik och matematik. Under åren 2016–2019 har regeringen årligen tillfört 3,5 miljoner kronor som en tillfällig satsning på Naturvetenskap och teknik för alla. Utifrån att verksamheten och material ska kunna utvecklas och för att öka intresset för dessa ämnen, inte minst hos flickor, föreslår regeringen att denna satsning förlängs med 3,5 miljoner kronor per år 2020–2023.

Stärkt studie- och yrkesvägledning

För att kunna göra kloka och väl övervägda val är det viktigt att alla elever får tillgång till bra studie- och yrkesvägledning i skolan. En särskild utredare fick 2017 i uppdrag att föreslå åtgärder för att utveckla skolans studie- och yrkesvägledning så att elever ges likvärdiga förutsättningar att göra väl övervägda studie- och yrkesval. Ett av förslagen var att ge Skolverket i uppdrag att se över befintliga digitala verktyg för studie- och yrkesvägledning och föreslå hur systemen kan utvecklas och anpassas efter elevernas behov. Nu föreslår regeringen att 10 miljoner kronor avsätts årligen för insatser med anledning av detta förslag.

Tekniksprånget

Sverige är en ingenjörsnation som för sitt välstånd är beroende av en god kompetensförsörjning till den industriella och tekniska sektorn. Det råder brist på ingenjörer vilket begränsar Sveriges tillväxtmöjligheter. Regeringen bedömer att Tekniksprånget fyller en viktig roll för att stimulera unga kvinnor och män att söka sig till ingenjörsutbildningar inom högskolan. Därför förlängs och förstärks Tekniksprånget med två år och en förstärkning av anslaget från 11 miljoner kronor till 15 miljoner kronor per år under åren 2020–2021. Det möjliggör att drygt 1000 ungdomar kan genomföra praktik under dessa två år.

Implementering av betyg från åk 4

Skolor som vill ska från och med den 1 juli 2020 kunna införa betyg från årskurs fyra. Det är viktigt att skolor som väljer att införa tidigare betyg kan få stöd i detta arbete. Därför föreslås att Skolverket tillförs medel för implementeringsinsatser, och regeringen beräknar att Skolverkets förvaltningsanslag behöver öka med 1 miljon kronor per år 2020–2022 för detta.