Artikel från Miljödepartementet

Nya EU-regler om avfall gynnar en mer cirkulär ekonomi

Publicerad · Uppdaterad

Sverige ska fram till år 2025 anpassa svensk rätt till nya regler i ett EU-lagstiftningspaket om avfall. I två promemorior om ”Genomförande av reviderade EU-direktiv på avfallsområdet” finns förslag till de förändringar i svenska lagar och förordningar som krävs för att genomföra de flesta av de nya EU-kraven.

Foto: Linn Åkesson/Regeringskansliet

Förslagen gäller bland annat nya krav på källsortering för bygg- och rivningsavfall, liksom ett förbud mot förbränning av avfall som samlats in för återvinning.  

Avfallspaketet medför ändringar i svensk lag

De sex reviderade direktiven, som tillsammans kallas avfallspaketet, innebär att ett antal ändringar behövs i svenska lagar och andra författningar. Under hösten 2019 remitterade Miljödepartementet två departementspromemorior med förslag till ändringar i lagar och förordningar. Den första innehåller de flesta författningsförslag som behövs för att genomföra de bestämmelser som ska vara på plats i juli 2020. Den andra promemorian innehåller förslag om rapportering och miljösanktionsavgifter. Regeringen har den 15 april fattat beslutat om en proposition med lagändringar som bedömts nödvändiga för att genomföra de nya direktivskraven. För de krav som ska vara genomförda vid en senare tidpunkt kommer förslag att lämnas längre fram.

Här följer några av de viktigaste ändringarna.

Flera återvinningsmål höjs

Målen för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall höjs stegvis fram till år 2035. Målen för materialåtervinning av förpackningsavfall liksom de olika materialspecifika återvinningsmålen höjs gradvis fram till år 2030.

Begreppet ”kommunalt avfall” införs

I avfallsdirektivet har en definition av begreppet kommunalt avfall införts för att få fram mer jämförbar avfalls­statistik. Begreppet har stora likheter med den svenska definitionen av hushållsavfall. Regeringen föreslår därför att begreppet hushållsavfall ersätts med kommunalt avfall i svensk rätt.

Nya regler om bygg- och rivningsavfall

I avfallsdirektivet ställs flera nya krav på bygg- och rivningsavfall, som att det ska sorteras i ett antal specificerade fraktioner och att bygg- och rivningsavfall ska förebyggas. I en av de remitterade promemoriorna föreslogs bland annat att ett krav på källsortering av bygg- och rivningsavfall införs och att ansvaret för bygg- och rivningsavfall från hushåll tydliggörs. Det kommer också att ställas krav på bättre planeringsunderlag för att förebygga avfall.

Förbud mot att förbränna separat insamlat avfall

Medlemsländerna ska säkerställa att avfall som samlats in separat för att förberedas för återanvändning och materialåtervinning inte direkt går till förbränning eller deponeras. I en av de remitterade promemoriorna föreslås att sådana förbud införs.

Harmoniserade minimivillkor för alla producentansvar

Obligatoriska minimikrav för utökade producentansvar har införts, vilka bland annat handlar om informationsskyldigheter och kostnadstäckning. Kraven gäller inte bara nya utan även befintliga producentansvar, vilket innebär att alla svenska producentansvar senast i januari 2023 ska ha setts över mot bakgrund av de nya reglerna. Arbetet med att genomföra dessa krav har inte påbörjats.

Separat insamling av farligt avfall, textil och biologiskt avfall

I avfallsdirektivet har krav införts på att från januari 2025 samla in farligt avfall från hushåll och textilavfall separat. Medlemsstaterna ska också, senast till december 2023, säkerställa att biologiskt avfall antingen separeras och materialåtervinns vid källan eller samlas in separat. Regeringen har tillsatt en utredning i januari 2020 för att bland annat ta fram ett förslag till producentansvar för textilier. Arbetet med att genomföra övriga krav har inte påbörjats.

Åtgärder för att minska uppkomsten av avfall

Högre krav ställs på att medlemsstaterna ska förebygga avfall, genom att bland annat främja användningen av återanvändbara förpackningar, minska matsvinnet och främja giftfria kretslopp. Förslag har bland annat remitterats om att den som driver ett insamlingssystem ska informera om fördelarna med återanvändning av förpackningar. Det finns också förslag om att kommunerna ska kunna använda renhållningsavgiften för att finansiera avfallsförebyggande åtgärder. Därutöver har Naturvårdsverket föreslagit nya etappmål för att främja avfallsförebyggande för att bidra till en cirkulär ekonomi.

Krav på register för farligt avfall med mera

Ändringsdirektiven innehåller en stor mängd ytterligare krav, bland annat på rikstäckande elektroniska register för farligt avfall för att förbättra spårbarheten, utvecklade bestämmelser om när avfall upphör att vara avfall, samt nya rapporteringsskyldigheter och beräkningsmetoder. Naturvårdsverket har i redovisningen Förbättrad avfallsstatistik och spårbarhetssystem för farligt avfall föreslagit hur kravet på elektroniskt register för farligt avfall kan genomföras. Denna redovisning remitterades hösten 2019.

Sverige drev under förhandlingarna av de nya EU-reglerna på för en hög ambitionsnivå, exempelvis i fråga om mål för återvinning. Sverige ville se en snabb utfasning av deponering av avfall som är lämpligt att återvinna och förespråkade för biologisk återvinning. En annan prioriterad fråga för svenska regeringen var främjande av giftfria kretslopp genom förebyggande och utfasning av särskilt farliga ämnen.

Ändringarna genomförs fram till 2025

Olika genomförandettider gäller för olika delar av avfallspaketet. Medlemsstaterna ska senast:

  • 5 juli 2020: ha genomfört merparten av bestämmelserna i ändringsdirektiven i lagar och andra författningar,
  • 5 januari 2023: ha säkerställt att alla system för utökat producentansvar som har inrättats före den 4 juli 2018 följer de nya minimivillkoren i avfallsdirektivet,
  • 31 december 2023: säkerställt att biologiskt avfall antingen separeras och materialåtervinns vid källan eller samlas in separat och inte blandas med andra typer av avfall,
  • 31 december 2024: ha inrättat system för utökat producentansvar för alla förpackningar,
  • 1 januari 2025: ha infört separat insamling av textilier, samt
  • 1 januari 2025: ha infört separat insamling av farligt avfall från hushåll.

Förutsättningar för det nationella genomförandet av EU-direktiv

EU-direktiv innehåller krav som är bindande för medlemsstaterna, men kraven i direktiven gäller inte direkt utan måste genomföras i den nationella lagstiftningen. Direktiven medger som regel utrymme för nationella myndigheter att bestämma form och tillväga­gångssätt för hur reglerna ska genomföras. Det bör dock ske genom bindande regler, det vill säga genom lagar, förordningar eller föreskrifter.

I ett EU-direktiv anges hur lång tid som medlemsstaterna har på sig att genomföra bestämmelserna. I normalfallet handlar det om 18 eller 24 månader. När denna tid löpt ut kontrollerar EU-kommissionen att medlemsstaterna har genomfört alla krav. Om kommissionen finner att så inte är fallet inleds ett överträdelseärende. Det står medlemsstaterna fritt att genomföra ändringarna tidigare, men ett försenat genomförande kan få ekonomiska konsekvenser som viten.

Vad är avfallspaketet?

Kommissionen presenterade i december 2015 ett paket om cirkulär ekonomi. Syftet var att främja en övergång till en mer cirkulär ekonomi, där värdet på produkter, material och resurser behålls i ekonomin så länge som möjligt och avfallsgenereringen minimeras. Paketet innehöll bland annat ett lagstiftningspaket med förslag på omfattande revideringar av sex direktiv på avfallsområdet.

Avfallspaketet trädde i kraft i juli 2018 och omfattar följande direktiv:
1. Avfallsdirektivet
2. Direktiv om förpackningar och förpackningsavfall
3. Direktiv om deponering av avfall
4. Direktiv om uttjänta fordon
5. Direktiv om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer
6. Direktiv om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter

Mer i samma ämne

Naturvårdsverket redovisade 21 februari 2020 sitt regeringsuppdrag att föreslå nya etappmål om minskat matsvinn och om återanvändning av förpackningar.