Artikel från Finansdepartementet

Sverige ska vara ett modernt välfärdsland

Publicerad

Foto: Folio Bildbyrå / Christian Ferm

Sverige ska vara ett modernt välfärdsland. Grunden för den svenska samhällsmodellen är en gemensamt finansierad välfärd som bidrar till jämlikhet och jämställdhet och gör det möjligt för alla att arbeta. Den generella välfärden är den mest omfördelande kraften Sverige har.

I en tid när fler svenskar lever allt längre och många barn föds krävs omfattande resurser för att upprätthålla en hög kvalitet i välfärden.  

Under den gångna mandatperioden investerade regeringen över 35 miljarder kronor i välfärden och mer än 100 000 fler arbetar i välfärden jämfört med 2014. Investeringarna i välfärden ska fortsätta.

De kommande åren kommer det att byggas hundratals äldreboenden, skolor och vårdcentraler samtidigt som mer personal kommer att behöva anställas. En av regeringens viktigaste uppgifter de kommande åren är därför att göra det möjligt för att utbilda och anställa fler undersköterskor, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, barnskötare, förskollärare och alla andra som arbetar i välfärden. Samtidigt måste tillgängligheten i sjukvården öka och köerna kortas.

Regeringens åtgärder under förra mandatperioden

  • Generella tillskott till kommuner och landsting – från och med 2017 får kommunsektorn 10 miljarder årligen, vilket är den största enskilda förstärkningen av statsbidragen någonsin.
  • Bättre skola – regeringen har också tillfört skolan mer resurser genom riktade statliga stöd till kommunerna bland annat för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling. En rad åtgärder har införts för att alla elever ska få det stöd de behöver, för att minska skolsegregationen och få fler lärare. Idag jobbar 31 000 fler i skolan än för fem år sen.
  • En mer tillgänglig och jämlik vård – mellan 2017 och 2018 ökade tillskotten till sjukvården med cirka 6,4 miljarder kronor - det största resurstillskottet till vården i modern tid.
    • Mer personal – förutom de generella tillskotten till kommuner och landsting har riktade satsningar gjorts på vårdens anställda. Sammanlagt avsattes cirka 3 miljarder kronor 2018 för att stödja kompetensutvecklingen och kompetensförsörjningen i vården. Regeringen har även ökat antalet utbildningsplatser för vissa vårdyrken.
    • Mer jämlik vård – flera riktade satsningar har gjorts bland annat på en mer jämlik cancervård genom kortare köer och mindre regionala skillnader, förbättrad tandhälsa genom både avgiftsfri tandvård upp till 23 år och genom att det allmänna tandvårdsbidraget dubblerades fr.o.m. den 15 april 2018. Besök i öppenvården har också blivit avgiftsfria för patienter som är 85 år eller äldre.
  • Mer jämställd hälsa – flera insatser har gjorts för att förbättra kvinnors hälsa. Under 2018 satsades 1,8 miljarder kronor för bland annat fler anställda, förbättrad arbetsmiljö, en bättre förlossningsvård och insatser inom neonatalvården.  Screening för livmoderhalscancer och mammografi har också införts.
  • Likvärdiga förutsättningar för barn och unga – regeringen har vidtagit en rad åtgärder för att skapa likvärdiga förutsättningar för alla barn. Det handlar om mer resurser till den sociala barn- och ungdomsvården, fria aktiviteter inklusive simskola samt kostnadsfria läkemedel och ökade bidrag till glasögon. Förutsättningarna för barnfamiljerna har också förbättrats med höjt barnbidrag och flerbarnstillägg, höjt studiebidrag och höjt underhållsstöd.  
  • Bättre situation för de äldre – regeringen har tillfört medel för att öka bemanningen i äldreomsorgen och infört ett stöd för att bygga bort bristen på äldreboenden i många kommuner. Dessutom har man påbörjat en satsning som bland annat syftar till att använda mer välfärdsteknik och förbättra omsorgen för personer med demenssjukdom. Regeringen har också arbetat för att ta bort den skatteklyfta som uppstod mellan skatt på pension och skatt på lön när jobbskatteavdraget infördes. Bostadstillägget har även höjts i flera steg.

Förslag i budgeten för 2020

  • Ökade tillskott till kommuner och landsting – regeringen fortsätter att öka de generella tillskotten med 5 miljarder kronor. Detta för att välfärdsnivån ska kunna upprätthållas när befolkningen växer och allt fler blir äldre, men också för att kunna hålla uppe sysselsättningen vid en avmattning. Regeringen kommer också att tillsätta en välfärdskommission för att skapa förutsättningar för fortsatt stark välfärd.
  • Ökade resurser till skolan – regeringen förstärker det statliga stödet till skolan, inför ett professionsprogram för lärare och skolledare och stärker statsbidraget för att anställa lärarassistenter. Dessutom införs ett nytt samlat bidrag för karriärsteg för förstelärare.
  • Höjd garantipension och höjt bostadstillägg – i budgeten tilldelas medel för en del av reformerna i pensionsöverenskommelsen från 2017. För att förbättra ekonomin för pensionärer med de lägsta pensionerna höjs garantipensionen med 200 kronor per månad för alla som har en fullt intjänad garantipension. Samtidigt höjs taket i bostadstillägget från 5 600 kronor till 7 000 kronor för att bättre motsvara dagens hyresnivåer. För att öka arbetsincitamenten och transparensen i systemet görs ytterligare några regeländringar. Omkring 675 000 pensionärer beräknas få en ökad individuell disponibel inkomst till följd av förslagen.
  • Förbättrade förutsättningar för barn och unga – förstärkta satsningar med 300 miljoner kronor på barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och insatser för barn och unga med psykisk ohälsa, bland annat för att öka tillgängligheten och korta köerna.
  • Fortsatta åtgärder för kompetensförsörjningen i vården – regeringen avser att avsätta ytterligare medel för att stimulera till specialistutbildning för sjuksköterskor där behoven är stora. Dessutom föreslås en satsning på karriärtjänster för att göra det mer attraktivt att bli specialistsjuksköterska. Totalt satsar regeringen 600 miljoner kronor för 2020 på dessa områden.
  • Fortsatt satsning på äldreomsorgen – regeringen skjuter till medel, med brett mandat till kommunerna, för att stärka förutsättningarna att säkerställa en god vård och omsorg om personer med demenssjukdom samt för att motverka ofrivillig ensamhet.
  • Färre välfärdsbrott – regeringen föreslår en bred satsning för att stoppa och lagföra personer som ägnar sig åt brottslighet riktad mot välfärdssystemen. För att stärka tillsynen mot penningtvätt och finansiering av terrorism föreslår regeringen att Länsstyrelsernas tillfälliga satsning inom området förlängs och att Finansinspektionens arbete förstärks. Dessutom får Arbetsmiljöverket ökade medel för att kunna göra fler inspektioner som ska förebygga fusk och brottslighet i arbetslivet. För att motverka felaktiga utbetalningar föreslår regeringen dessutom att det införs krav på att rut- och rottjänster betalas elektroniskt för att kunna få skattereduktion.
  • Ytterligare medel till den statliga assistansersättningen – regeringen återkommer med förslag om att samtliga moment vid andningshjälp och sondmatning kan ge rätt till personlig assistans och föreslår att ytterligare medel tillförs den statliga assistansersättningen. Regeringen avser också föreslå att bilstödet till personer med funktionsnedsättning förbättras för att öka stödets ändamålsenlighet. Totalt satsas ytterligare 100 miljoner kronor 2020. 
  • Obligatoriska koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter – patienter som behöver individuellt stöd för att kunna återgå till ett jobb eller börja jobba ska kunna få det. Regeringen föreslår att insatser som ska bestå av personligt stöd, intern samordning och samverkan med andra aktörer blir obligatoriska för landstingen att tillhandahålla.
  • Fortsatt fri entré på museer och en jämlik kulturskola – regeringen föreslår att medel även fortsatt avsätts för fri entré på museer för att fler ska kunna ta del av det gemensamma kulturarvet. Det statliga bidraget till kommuner som bedriver kulturskoleverksamhet föreslås också förlängas för att fler barn och unga ska få möjlighet att uttrycka sig kreativt. Totalt satsas ytterligare 190 miljoner kronor 2020.