Artikel från Statsrådsberedningen

Ny kunskap viktig för att lösa samhällsutmaningar

Publicerad

Forskning och forskningsbaserad innovation spelar en avgörande roll för omställningen till ett hållbart samhälle. Lösningar på samhällets utmaningar inom till exempel klimat, energi, transporter och hälsa är därför beroende av ny kunskap. Sverige är och ska vara en ledande kunskapsnation. På Innovationsrådets möte diskuterades den kommande forskningspolitiska propositionen.

  • Matilda Ernkrans Sylvia Schwaag Serger står bredvid varandra och ler.

    Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, och Sylvia Schwaag Serger, professor och prorektor för Lunds universitet är båda ledamöter i Innovationsrådet och deltog i mötet.

    Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

  • Matilda Ernkrans står och pratar med Stefan Löfven och Jean-Eric Paquet.

    Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, och statsminister Stefan Löfven deltog på mötet, där Jean-Eric Paquet från Generaldirektoratet för Forskning och innovation inom EU-kommissionen inledningstalade.

    Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Vilka satsningar behöver göras för att stödja omställningen till ett hållbart samhälle? Hur ska Sverige säkra kompetensförsörjningen och utveckla samarbetet med näringslivet när det gäller investeringar? Vilka åtgärder skulle kunna öka det svenska deltagandet i EU:s forsknings- och innovationsprogram? Det var några av de frågor som togs upp när Nationella innovationsrådet diskuterade viktiga prioriteringar i den kommande forskningspolitiska propositionen.

Jean-Eric Paquet pratade om Sveriges roll som forsknings- och innovationsnation

Generaldirektör Jean-Eric Paquet från Generaldirektoratet för Forskning och innovation inom EU-kommissionen inledningstalade på mötet. Han fokuserade på Sveriges roll som forsknings- och innovationsnation, kopplat till det kommande ramprogrammet Horizon Europe (Horisont Europa). Horizon Europe är ett EU:s nästa investeringsprogram för forskning och innovation för åren 2021–2027. Programmet har en föreslagen budget på 100 miljarder Euro.  

Regeringens forskningspolitiska proposition ska presenteras hösten 2020

Parallellt med arbetet med Horizon Europe i EU pågår arbetet med regeringens forskningspolitiska proposition just nu i Regeringskansliet. Den ska presenteras hösten 2020 och pekar ut den forskningspolitiska inriktningen för de kommande åren. Det är ett omfattande arbete och forskningspolitiken berör alla delar av samhället. Fokus för propositionen är olika samhällsutmaningar som t ex klimatutmaningen. En viktig utgångspunkt med arbetet är att det är viktigt att värna den fria forskningen samtidigt som forskningspolitiken ska svara mot globala och nationella samhällsutmaningar. Samtliga departement är i större eller mindre utsträckning inblandade i arbetet med forskningspropositionen och kopplingen till EU:s ramprogram är viktig.

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, och Sylvia Schwaag Serger, professor och prorektor för Lunds universitet är båda ledamöter i Innovationsrådet och deltog i mötet.

Matilda Ernkrans, vad har du pratat om på Innovationsrådet idag?

– På Innovationsrådet har vi diskuterat det spännande arbetet inför forskningspropositionen som kommer att läggas fram nästa år. Här har vi ett viktigt jobb att göra, både för att försvara Sveriges position som en ledande forskningsnation men också för att forskningspolitiken ska svara mot de nationella och globala utmaningar som vi ser, exempelvis inom klimat och hälsa.

– En annan viktig ingång är aktivt arbeta emot den forskningsresistensen som vi idag ser breda ut sig i delar av samhället som exempelvis manifesterar sig i klimatförnekelse. Vi behöver värna hur forskningsbaserad kunskaps sprids i samhället för att kunna bemöta de samhälls- och klimatutmaningar vi ser. I grund och botten handlar det om att värna vårt demokratiska samhälle.

Vad ser du är de viktigaste delarna för att genom forskning och innovation bidra till ett hållbart samhälle?

– Det står alltmer klart att klimatförändringarna är vår tids största utmaning. Att vi löser det är en av politikens viktigaste uppgifter. På flera håll i världen ser vi redan nu att klimathot begränsar människor i deras vardag, där kan forskning och innovation leda till att begränsa och vända den utvecklingen. Genom svensk forskning och innovation kan vi bit för bit bidra till ett klimatsmart samhälle.

– Forskning och innovation bidrar också till kompetensförsörjningen i hela landet. Genom att stärka forskningsanknytningen till exempelvis vård- och lärarutbildningen kan vi säkra framtidens kvalitativa vård och skolans kunskapsresultat, säger Matilda Ernkrans.

Sylvia Schwaag Serger, du som arbetar i ledningen för ett av Sveriges stora universitet. Varför är det viktigt att Sverige håller sig framme internationellt?

– Sverige är ett litet land, sett till antalet invånare, men är trots det världsledande inom många forskningsområden och innovation. För att vara världsledande krävs ständig strävan efter excellens i forskning, utbildning och innovation, och det krävs internationella samarbeten. Forskare och näringslivet söker samarbeten med de bästa forskarna inom respektive område, oavsett var i världen dessa finns, säger Sylvia Schwaag Serger. Hon fortsätter:

– För att få avsättning för innovationer och forskning krävs marknader även utanför Sverige. Internationellt framstående lärosäten är också centrala för Sveriges förmåga att kunna attrahera världsledande forskare och ambitiösa studenter. Med ambitionen att lösa de stora frågorna inom klimat och hållbarhet är globalt samarbete ett måste – dessa frågor löses inte inom ett lands gränser.