Reformer för en jämlik kunskapsskola

Publicerad

Regeringens utbildningspolitik ska värna Sveriges position som en ledande kunskapsnation. Fokus ligger på att höja kunskapsresultaten, öka jämlikheten i skolan och säkra lärarförsörjningen.

Regeringen genomför en rad olika insatser för att höja svenska elevers kunskapsresultat och stärka jämlikheten. I det arbetet har regeringen tre huvudsakliga prioriteringar:

  • Fokus på kunskap och bildning
  • Insatser för ökad jämlikhet
  • Samling för fler lärare

Fokus på kunskap och bildning

Fokus i varje skola och i varje klassrum ska vara på kunskap och bildning. För att öka kunskaperna genomför regeringen en rad satsningar.

Nationell plan för trygghet och studiero

Trygghet och studiero i skolan är en förutsättning för alla elevers kunskapsutveckling. Regeringen kommer att ta fram en nationell plan för att stärka skolans arbete med trygghet och studiero. T.ex. ska ett mobilförbud på lektionstid införas och möjligheterna att stänga av eller omplacera elever som hotat eller utsatt andra för våld öka.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

En elev i behov av stöd ska få det tidigt och utformat utifrån sitt behov. Läsa, skriva, räkna-garantin innebär att elevers språkliga medvetenhet och matematiska tänkande kartläggs redan i förskoleklass med hjälp av ett nytt obligatoriskt kartläggningsmaterial.

Om förskolläraren eller läraren ser att en elev visar en indikation på att inte nå kunskapskraven ska en särskild bedömning genomföras i samråd med personal med specialpedagogisk kompetens och stödinsatser sättas in om så behövs. Lagändringarna trädde ikraft i juli 2019.

Läxhjälp och lovskola

För att förbättra kunskapsresultaten och skapa en mer likvärdig skola är huvudmän numera skyldiga att erbjuda lovskola för elever i årskurs 8 och 9 som riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. Dessutom kan huvudmän söka statsbidrag för lovskola som anordnas utöver de lagstadgade kraven. För att stärka elevernas kunskaper och bidra till en ökad likvärdighet kan huvudmän och ideella föreningar även söka statsbidrag för läxhjälp.

Enligt den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna, det s.k. januariavtalet, ska det införas en läxhjälpsgaranti för elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasieskolan.

Kurs- och ämnesplaner revideras med ökat fokus på faktakunskap

Skolverket arbetar med att revidera kurs- och ämnesplanerna, bland annat för att fakta ska betonas tydligare och för att kunskapskraven ska bli mindre omfattande och detaljerade. Skolverket lämnar sina förslag till regeringen i december 2019.

Insatser för ökad jämlikhet

Jämlika skolsystem presterar bättre. En förutsättning för att kunskapsresultaten ska höjas ytterligare är att jämlikheten stärks så att alla elever lär sig mer. Fokus i varje skola och i varje klassrum ska vara på kunskap och bildning, oavsett var i landet man bor, och skolan ska vara en mötesplats för elever med olika bakgrund.

Likvärdighetsbidraget

Skolan ska vara som starkast där utmaningarna är som störst. Likvärdighetsbidraget som regeringen infört och nu bygger ut, är viktigt för att se till att mest resurser går dit de behövs bäst.

Staten skjuter till extra medel till alla landets skolhuvudmän med syfte att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen. Medlen fördelas till huvudmännen i enlighet med elevernas socioekonomiska bakgrund och huvudmän med en stor andel elever med lägre socioekonomisk bakgrund får en större andel av medlen. Dessa ska huvudmannen använda till nya eller utökade insatser för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen.

Ökade möjligheter att stänga skolor med stora brister

Alla skolor ska vara bra skolor. Det är inte rimligt att det förekommer skolor som fått bedriva verksamhet under lång tid trots konstaterade och återkommande allvarliga brister, oavsett om skolan är kommunal eller fristående. Regeringen tillsatte därför nyligen en utredning som ska se över om det behövs ytterligare skärpningar av bestämmelserna för att säkerställa att skolor med stora brister ska kunna stängas av Skolinspektionen.

Förbud mot nya konfessionella skolor

Skolan ska vara en mötesplats för elever med olika bakgrund. Regeringen har påbörjat arbetet mot ett etableringsstopp för fristående grund- och gymnasieskolor med konfessionell inriktning.

Översyn av urval, antagning, finansiering och etablering

En stor del av skolsegregationen beror på boendesegrationen, men sättet den svenska skolan är organiserad på i dag spär på ojämlikhet och segregation i stället för att motverka den.

Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen – bland annat genom att se över vilka urvalskriterier som används när fler elever söker en skola än vad det finns platser. Utredaren ska även analysera och ta ställning till hur bestämmelserna om dels placering vid kommunala skolenheter, dels mottagande och urval till fristående skolor, bör ändras för att i större utsträckning främja en allsidig social sammansättning av elever inom förskoleklass och grundskola.

Utredaren ska också se över skillnaderna i avsatta resurser för undervisning och elevhälsa samt hur skillnaden i avsatta resurser påverkar kunskapsresultaten. Om analysen visar att skillnaderna behöver minskas för att förbättra kunskapsresultaten ska utredaren ta fram förslag för att minska skillnaderna.

Samling för fler lärare

Sverige behöver fler lärare. Inom ramen för Samling för fler lärare kommer regeringen att bjuda in nyckelaktörer för att diskutera hur fler lärare kan utbildas, hur lärarbristen kan hanteras och hur läraryrkets attraktivitet kan fortsätta att höjas.

Nationellt professionsprogram för lärare och skolledare

För att stärka professionernas utveckling och öka attraktionskraften i förskollärar- och läraryrket vill regeringen inrätta ett nationellt professionsprogram. Programmet har tre bärande delar: utveckla kompetens, erkänna kompetens och använda kompetens.

Lärarassistenter

För att lärare ska kunna lägga sin kraft och sitt fokus på att förbereda, genomföra och utveckla sin undervisning föreslår regeringen att satsningen på ett statsbidrag för anställning av lärarassistenter tillförs 1 miljard kronor i budgetpropositionen för 2020. Syftet med satsningen är att skolhuvudmännen ska kunna anställa fler lärarassistenter.

Dessutom har Skolverket fått i uppdrag att ta fram ett stödmaterial för hur lärarassistenter, socionomer och andra yrkesgrupper ska kunna avlasta lärarna. Regeringen vill också fortsätta att se över hur lärarnas administrativa börda kan minskas, t.ex. kopplat till de nationella proven.

Regeringen bygger ut lärarutbildningarna genom nya resurser

Den stora lärarbristen medför att lärarutbildning i hela landet är nödvändig. 2015 och 2017 inledde regeringen en utbyggnad av förskollärar- och lärarutbildningarna som fortsätter i budgetpropositionen för 2020. Den innebär att resurser motsvarande mer än 10 000 utbildningsplatser tillförs.

Fler vägar in i läraryrket

För att locka fler högskoleutbildade att sadla om och bli lärare men också för att få fler att påbörja och slutföra en lärarutbildning samt öka kompetensen bland obehöriga lärare satsar regeringen på fler vägar in i läraryrket.

Regeringens satsning på vidareutbildning av lärare (VAL) riktar sig mot yrkesverksamma lärare och förskollärare som saknar en behörighetsgivande examen. Regeringen har också gett sju lärosäten i uppdrag att ta fram kurser för att skapa mer flexibla vägar in i läraryrket och satsat på sommarkurser som ökar möjligheten att förkorta studietiden för den som vill använda sommaren för att snabbare nå en lärarexamen.

Regeringen gör flera satsningar på kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) och har höjt studiemedlet för KPU-studerande. Genom en satsning på forskar-KPU kan antalet lärare med examen på forskarnivå i skolan öka vilket kan bidra till att höja kunskapsresultaten ytterligare.

Reformera lärarutbildningen

I enlighet med januariavtalet ska lärarutbildningen reformeras genom fler lärarledda timmar, att kopplingen mellan teori och praktik stärks och att fokus på metodiken ökar. Kraven på utbildningen ska skärpas och antagningskraven höjas. Längden för KPU ska kortas ner och studietakten höjas. Möjligheterna att jobba på en skola och studera till lärare parallellt förbättras. Regeringen har gett två utredare i uppdrag att se över hur lärarutbildningen kan reformeras.