Artikel från Kulturdepartementet

Halva scenen – jämställd kultur

Publicerad

För tredje året i rad arrangeras Folk och kultur, 5-8 februari. Konventet, som äger rum under fyra dagar i Eskilstuna, invigdes högtidligt med H.K.H. Kronprinsessan Victoria, som också är Folk och kulturs beskyddare 2020. Kultur- och demokratiminister Amanda Lind höll invigningstalet.

Amanda Lind, Mika Romanus och Ellen Nyman sitter på scenen.
Amanda Lind samtalade med Mika Romanus och Ellen Nyman om jämställd kultur. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

– Mina damer och herrar, vi är alla här inne djupt engagerade i kulturpolitiken. Att samlas här på Folk och kultur ger oss otroliga möjligheter att på djupet kunna prata om kulturens förutsättningar. Vi är besjälade av ambitionen om att ge kulturen en större plats i samhället och att fler människor ska kunna ta del av mer kultur i hela landet. Jag lovar att göra allt som står i min makt för att denna ambition ska bli verklighet. Men utan er så kommer ingen varaktig förändring kunna åstadkommas. Låt oss göra det här tillsammans. Ni är alla kulturens bärare och ambassadörer, sa Amanda Lind i sitt invigningstal.

Därefter ledde Amanda Lind seminariet ”Halva scenen – jämställd kultur” som arrangerades av Kulturdepartementet. Ministern hade bjudit in Mika Romanus, förbundsdirektör i Teaterförbundet för scen och film och Ellen Nyman, skådespelare, regissör, konstnär och forskare till ett samtal om villkoren för kvinnor och män, flickor och pojkar att själva forma sina egna liv. Ellen Nyman är också engagerad i kulturföreningen TRYCK, en förening för afrosvenska kulturarbetare.

Amanda Lind ställde frågan: ”Hur ser vi till att alla kan ta plats i kulturen oavsett kön och samtidigt värna den fria kulturen?” Samtalet som följde kom bland annat att handla om osäkra anställningsformer och tillfälliga kontrakt inom kulturområdet och därmed om konstnärers villkor. Under hösten träffade Amanda Lind företrädare för de olika metoo-uppropen inom kulturområdet och många tog upp detta som ett problem.

– Jobbar vi för att förstärka konstnärers villkor, så arbetar vi också jämställdhetsfrämjande, sa Amanda Lind.

– Vi kan se inom Teaterförbundet att kvinnors löner är lägre än mäns och vi kan också se att socialförsäkringssystemen, i bred bemärkelse, inte är särskilt anpassade till kulturskapare över huvud taget. Det är tufft att vara kulturskapare och man kan vara mer utsatt som kvinna, sa Mika Romanus i samtalet.

– Lägger man därtill det intersektionella perspektivet så kanske det inte ens handlar om lika löner. Då kan det handla om att få lön, att få delta och att få uttrycka sig, menade Ellen Nyman.

Konstnärsnämndens arbetsmiljöundersökning från 2017 visade att kön, och därefter ålder, är de klart vanligaste grunderna för diskriminering, följt av etnisk bakgrund. Oavsett sammanhang är det vanligare att kvinnor könsdiskrimineras, särskilt i relation till kollegor eller andra personer.

En fråga till publiken bekräftade tydligt att metoo-rörelsen har bidragit till en förändring i rätt riktning. Endast en handfull personer var tveksamma till om metoo haft någon positiv inverkan. Amanda Lind ställde frågan hur vi nu kan snabba på förändringen. Mika Romanus menade att för att komma vidare måste alla ta på allvar att det finns problem – inom kulturområdet och i samhället i stort kring dessa frågor. Alla har också ett ansvar att säga ifrån när man ser osunda maktstrukturer.

- Det är viktigt att vi talar om jämställdhet och jämlikhet. När respekten för frågorna finns, så kan man öppna upp och tala om dessa. Kritik är ett uttryck för utveckling. När man vågar lyfta dessa frågor inom institutionerna så är det ett tecken på tillit, sa Ellen Nyman.