Artikel från Finansdepartementet

Om skatten på plastbärkassar

Publicerad

Den 29 januari röstade riksdagen ja till regeringens förslag om att införa en skatt på plastbärkassar.

  • Alla typer av plaster har påverkan på miljön vid nedskräpning och blir mikroplaster i naturen. Det gäller även så kallad nedbrytningsbar plast.

    Illustration: Jan Gerscher/Regeringskansliet

  • Idag förbrukar Sverige omkring 74 plastbärkassar per person och år. Till år 2025 ska förbrukningen minska till 40 bärkassar, enligt EU:s förpackningsdirektiv.

    Illustration: Jan Gerscher/Regeringskansliet

  • Omkring 100 länder har på olika sätt infört begränsningar, avgifter, skatter eller förbud för att minska förbrukningen av plastbärkassar, enligt FN:s miljöprogram.

    Illustration: Jan Gerscher/Regeringskansliet

Varför har regeringen infört en skatt på plastbärkassar?
Skatten på plastbärkassar är en del av regeringens arbete för att uppnå Sveriges miljömål och EU:s förbrukningsmål för plastbärkassar. Enligt det så kallade förpackningsdirektivet ska medlemsstaterna minska förbrukningen till maximalt 40 bärkassar per person och år till år 2025.

Plastbärkassar är en vanlig källa till nedskräpning och spridning av mikroplaster i naturen. Genom att införa en skatt förväntas förbrukningen av plastbärkassar och därmed nedskräpningen minska.

Runt 100 länder i världen har på olika sätt infört begränsningar, avgifter, skatter eller förbud för att minska förbrukningen av plastbärkassar, enligt FN:s miljöprogram. Regeringens bedömning är att en skatt är ett effektivt styrmedel som kan bidra till att Sveriges uppnår kraven i EU:s förpackningsdirektiv och de svenska miljömålen.

Hur stor är dagens förbrukning av plastbärkassar?Naturvårdsverket är ansvarig för statistiken över antal sålda plastbärkassar. Enligt Naturvårdsverket omsattes år 2019 761 miljoner tunna plastbärkassar och 770 mycket tunna påsar på den svenska marknaden. Detta motsvarar en förbrukning på drygt 74 tunna plastbärkassar och 75 mycket tunna påsar per person och år.

Hur påverkar skatten priset på bärkassar i butik?
Det är upp till varje enskild handlare att bestämma priset på plastbärkassar som tillhandahålls konsumenter i butik. Skatten tas ut i ett tidigare led i försäljningskedjan. Detta antas resultera i högre priser för plastbärkassar i bl.a. dagligvaruhandeln.

 

Hur mycket beskattas varje plastbärkasse?
Den normala skattesatsen för en plastbärkasse är 3 kr/st. För påsar som är tunnare än 15 mikrometer och har en volym på maximalt 7 liter är skatten 30 öre/st.

Vilka plastpåsar omfattas av skatten?
Skatten omfattar plastbärkassar som är avsedda att tillhandahållas konsumenter för att de ska kunna packa eller bära varor och som inte är avsedda för varaktigt bruk.

Skatten gäller alltså sådana plastpåsar som typiskt sett används inom detaljhandeln. Det är i första hand påsens faktiska egenskaper, till exempel material och utformning, som avgör om den är skattepliktig. Hur påsen i ett enskilt fall kommer att användas i ett senare skede saknar betydelse. Exempel på påsar som inte är skattepliktiga är så kallade avfallspåsar och fryspåsar som förpackats på ett sådant sätt att det är tydligt att de ska säljas paketerade till slutkonsumenter.

Undantaget för plastbärkassar avsedda för varaktigt bruk gäller påsar som har ett syfte att återanvändas ett flertal gånger. Materialet ska då vara starkare för att hålla längre.

Endast påsar som i mer än försumbar omfattning består av plast beskattas. Detta innebär att påsar av uteslutande annat material, till exempel papper eller tyg, inte beskattas. Om plast- eller papperspåsar försetts med handtag av plast, en tunn plastyta eller en plastfilm för att det ska vara möjligt att se den förpackade produkten omfattas de dock av skatteplikt. Däremot är påsarna inte skattepliktiga om plast endast utgör en tillsats i lim eller färg som använts vid tillverkningen.

Varför beskattas inte papperspåsar?
Problemen med papperspåsar i miljön är inte lika stora som för plastbärkassar vid nedskräpning. Papperspåsar omfattas inte heller av EU:s mål om minskad förbrukning.

Varför beskattas påsar av förnybar och återvunnen plast?
Alla typer av plaster har påverkan på miljön vid nedskräpning och blir mikroplaster i naturen. Det gäller även så kallad nedbrytningsbar plast.

Varför beskattas inte tygpåsar i stället med hänsyn till deras klimat- och miljöpåverkan?
Det finns olika studier som visar på olika resultat vad gäller vilken inverkan materialet i en påse har på resursförbrukningen. Det finns inget klart stöd för att ett material är bättre ur ett resursförbrukningsperspektiv. Vid nedskräpning har plast däremot en betydligt större problematik än exempelvis tygkassar. Tygkassar förekommer mycket sällan i nedskräpningssammanhang. Plastbärkassar är däremot desto vanligare och bryts inte ned i naturen inom rimlig tid utan sönderdelas till små fragment (så kallade mikroplaster) som resulterar i stor skada för bland annat havslivet. Tygpåsar omfattas inte heller av EU:s förbrukningsmål.

Vem ska betala skatten?
Det är den som tillverkar, för in/tar emot från annat EU-land eller importerar plastbärkassar till Sverige som blir skatteskyldig och alltså ska deklarera och betala skatten.

Vilka myndigheter är ansvariga för bedömningen?
Beskattningsmyndighet är Skatteverket. Vid import från länder utanför EU är dock Tullverket beskattningsmyndighet. Det är även Skatteverket som handlägger ärenden om godkännande som lagerhållare.