Artikel från Finansdepartementet

Om förslaget korttidspermittering

Publicerad · Uppdaterad

Den 2 april röstade riksdagen ja till regeringens förslag om ett system för korttidspermittering. Den nya lagen träder i kraft den 7 april, men stödet kan godkännas retroaktivt från 16 mars. Tillväxtverket är ansvarig myndighet.

För företag som vill ansöka om stödet

På Tillväxtverkets hemsida finns mer information om hur företag ska gå tillväga för att ansöka om stödet. Där finns också svar på frågor om hur den nya lagen kommer tillämpas.

Det här är korttidspermittering

Korttidspermittering kan användas när företag drabbas av tillfälliga ekonomiska problem till följd av något oväntat. I praktiken innebär det att anställda går ner i arbetstid under en period (permittering) samtidigt som staten går in och ger ekonomiskt stöd. Anställda får behålla en stor del av sin ordinarie lön under permitteringen och företagets personalkostnader minskar. För att använda korttidspermitteringen måste både arbetsgivare och arbetstagare vara överens om det.

Förslaget om korttidspermittering bygger på ett tidigare förslag om ett nytt system för stöd vid korttidsarbete. Skillnaden är att subventioneringsgraden utökas kraftigt under 2020. Staten kommer stå för tre fjärdedelar av kostnaden för att personal går ned i arbetstid, jämfört med korttidsarbete där kostnaden delas lika mellan arbetsgivare, arbetstagare och staten.

Därför inför regeringen korttidspermittering

Många företag har drabbats hårt ekonomiskt till följd av utbrottet av coronaviruset. Syftet med stödet är att drabbade företag ska kunna behålla sin personal istället för att säga upp dem och på så sätt kunna växla upp snabbt igen när läget vänder.

Exempel

Stödet innebär att en arbetstagare med en månadslön på 32 700 kronor som minskar sin arbetstid till 40 procent kommer få behålla 92,5 procent av sin lön, det vill säga ca. 30 250 kronor. Samtidigt minskar arbetsgivarens kostnader för arbetstagaren till 47,5 procent, från 43 000 för lön och arbetsgivaravgifter till 20 425 kronor. Staten står för resterande del av kostnaden, det vill säga 19 350 kronor som motsvarar 75 procent av den totala kostnaden för arbetstidsminskningen.

Kostnadsfördelning för arbetstidsminskningen

Nivå Arbetstids­minskning Löne-minskning Arbets-givare Stat Arbetsgivarens minskade arbetskraftskostnader 
1 20 4% 1% 15% -19 %
2 40 6% 4% 30% -36 %
3 60 7,5% 7,5% 45% -53 %

Frågor och svar

Hur stora är statens kostnader för stödet?

Den offentligfinansiella effekten beräknas i nuläget till 2,4 miljarder kronor för 2020. Effekten kan dock komma att ändras eftersom den bygger på uppskattningar av hur många företag som kommer använda stödet. Tillväxtverket kommer att administrera stödet och får 20 miljoner kronor för denna tillkommande arbetsuppgift.

Vad är det för skillnad på korttidspermittering och korttidsarbete?

Korttidspermittering och korttidsarbete fungerar på samma sätt och innebär att staten ger ekonomiskt stöd så att personal kan gå ner i arbetstid istället för att bli uppsagda. Skillnaden är att staten under 2020 kommer stå för en betydlig större del av kostnaden jämfört med det ordinarie stödet vid korttidsarbete. Staten täcker upp med tre fjärdedelar av kostnaden, arbetstagaren och arbetsgivaren delar på resterande fjärdedel. Arbetstagaren kan på så vis gå ned i arbetstid och ändå få ut över 90 procent av lönen.

Det ordinare stödet kan användas när Sverige befinner sig i en synnerligen djup lågkonjunktur eller när ett företag drabbas av allvarliga och tillfälliga ekonomiska problem till följd av något oväntat. Stödet för korttidspermittering, som alltså innebär en utökad subventioneringsgrad, kan användas under 2020 av företag som drabbas av allvarliga och tillfälliga ekonomiska problem till följd av något oväntat. 

Hur mycket minskas arbetstiden?

Det finns tre fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40 eller 60 procent som innebär minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 procent för arbetsgivaren i de tre olika fallen (se tabell högre upp på sidan).

Under vilken period gäller stödet?

De nya bestämmelserna träder i kraft den 7 april, men tillämpas redan från måndagen den 16 mars. Det innebär att företag och arbetstagare kan börja planera för att få ersättning för permitteringar från och med den 16 mars.

Finns det något lönetak?

Enligt en förordning som träder i kraft samtidgt som de nya bestämmelserna är lönetaket 44 000 kronor.

Ingår semesterersättning i stödet?

Nej, endast ordinarie kontant lön omfattas av stödet.

Vilka företag kan använda stödet?

Alla arbetsgivare, med undantag för vissa offentliga aktörer, kan få stöd vid korttidsarbete. Tillväxtverket har i sin tolkning av förslaget meddelat att enskilda firmor inte kan ta del av stödet. Däremot kan stödet beviljas andra företagsformer där ägaren är den enda anställda, förutsatt att de andra kraven är uppfyllda.

Vilka arbetstagare omfattas av stödet?

Alla arbetstagare som har varit anställda tre månader innan Tillväxtverket beslutat om att godkänna stödet kan omfattas av stödet. En annan förutsättning är att arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för arbetstagaren under stödmånaden.

Enligt lagstiftningen om stöd vid korttidsarbete undantas arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj vilket innebär att dessa inte kan omfattas av stödet. Riksdagen har dock beslutat att det undantaget inte ska gälla under 2020, så även arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familjer kan omfattas.