Artikel från Statsrådsberedningen

Tillsammans för en klimatsmart finanssektor

Publicerad

Hur kan privat kapital styras mot hållbara investeringar? Hur kan politiken bidra till en långsiktigt hållbar finansmarknad? Det diskuterade bland andra Finansmarknadsminister Per Bolund och Åsa Wallenberg, vd SPP Fonder, på Nationella Innovationsrådets möte den 2 mars.

Per Bolund tillsammans med Åsa Wallenberg
Finansmarkandsminister Per Bolund och SPP Fonders vd Åsa Wallenberg diskuterade hur finanssektorn kan bidra till klimatpolitiken. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Samhället står inför en nödvändig klimatomställning. För att lyckas med den krävs stora investeringar av både offentligt och privat kapital. Måndagens innovationsrådsmöte inleddes med en diskussion om hur finanssektorn och -politiken kan komplettera och förstärka klimatpolitiken genom att skapa finansmarknader där risker förknippade med klimatförändringar är både synliga och rätt prissatta.

Kortsiktighet och bristande transparens största fienderna

Historiskt sett har kortsiktiga beslut från investerare och politiker tillsammans med bristande transparens kring företags klimatpåverkan och hur klimatförändringar påverkar företagen, varit två stora hinder. Finansmarknadsminister Per Bolund ser dock en förändring i positiv riktning.

– Det har skett en stor förändring, främst i medvetande. När jag tillträdde som statsråd kunde det skakas på huvudet när jag lyfte behovet av att också ställa om finansmarknaden. Nu är det en självklarhet, säger Per Bolund men understryker att mycket av förändringsarbetet kvarstår.

Åsa Wallenberg, vd för SPP Fonder, har i flera år drivit frågan om hållbara investeringar och håller med.

– Medvetenheten liksom intresset för hållbart sparande har ökat markant de senaste åren, framförallt från 2015 som ett direkt resultat av Parisavtalet och att världens ledare enades om de globala hållbarhetsmålen. Flera institutionella investerare har förpliktigat sig mot Parisavtalet och har tydligt inskrivet i sina mandat vad de kan och inte kan vara investerade i, säger Åsa Wallenberg.

– Vi ser även att privatpersoner är en positiv trend som bara kommer att accelerera, i takt med att utbud förfinas och kunskap blir bättre.

Tuffa globala regler ett måste

Idag ligger frågan högt på den politiska internationella agendan, inte minst efter att EU-kommissionen i slutet av 2019 lanserade den så kallade ”Gröna given”. Gemensamma definitioner och standarder för rapportering, hållbarhetsmärkning av finansiella produkter samt redovisning av hållbarhetsrisker är exempel på områden där flera initiativ tagits på europeisk nivå.

– För att få till ett reellt skifte i finansmarknaden behövs en politisk överenskommelse på global basis för att accelerera omställningstakten. Initiativ som TCFD och EU Sustainable Finance med ramverk som EU:s taxonomi är en bra början, säger Åsa Wallenberg.

– Vi behöver långsiktiga politiska spelregler som är desamma inom hela EU, slår hon fast.

Att driva frågan om långsiktiga politiska spelregler internationellt är regeringens högsta prioritet, intygar Per Bolund.

– Det viktigaste just nu är att hållbarhetsregleringen av finansmarknaden på EU-nivå blir tillräckligt tuff. Sverige och Frankrike var de som drev på för att denna reglering ens skulle börja tas fram, och vi behöver nu se till att varje del av den blir så skarp som möjligt, säger han.

Hur kan SPP Fonder som stor marknadsaktör agera för att negativ klimatpåverkan inkluderas i finanssektorns prissättning?

– Som kapitalförvaltare har vi framför allt tre verktyg till vårt förfogande: vi kan exkludera och välja att inte vara investerade i bolag, vi kan investera mer i bolag vi tror på och vi kan aktivt påverka bolag i en positiv riktning, säger Åsa Wallenberg.

– Vi använder samtliga tre verktygen och det är viktigt att förstå att och hur de samverkar. Exempelvis blir påverkan relativ verkningslöst utan hotet om exkludering, fortsätter hon och förklarar hur SPP Fonder arbetar med att påverka branscher och bolag som de inte investerar i.

Möjligheter och utmaningar med nationella insatser

Staten jobbar i sin tur med en del marknadskompletterande åtgärder. Exempelvis har den snabbt växande svenska cleantech-sektorn, på grund av långa investeringshorisonter och osäker förväntad avkastning, haft svårt att hitta privat investeringskapital. Där går sedan några år tillbaka statliga Almi Invests Green Tech Fond och Saminvest in med riskkapital. Sedan den 1 januari 2019 ska även Första–Fjärde AP-fonderna ta hänsyn till hur placeringsverksamheten kan främja hållbar utveckling. Det är initiativ som Åsa Wallenberg välkomnar.

– Utöver att påverka i EU kan politiken nationellt göra skillnad genom att ställa om all egen och upphandlad kapitalförvaltning i statlig och offentlig sektor till att vara hållbar, och på olika sätt främja en mer hållbar marknad, till exempel inom premiepensionen, säger hon.

Vilken är den största utmaningen för att utveckla den nationella politiken och samverka på europeisk och global nivå idag?

– De finansiella marknaderna är internationella, så ofta behöver beslut också fattas internationellt. Det kan ibland göra det svårare att genomföra snabba initiativ nationellt. Internationellt kan det så klart vara svårare att komma överens, men just inom EU har det visat sig finnas en stor potential att jobba med frågorna, säger Per Bolund.

Initiatv inom rapportering

Task Force on Climate-related Financial Disclosures, TCFD är ett G20-initiativ från 2016 som ska ta fram ett ramverk för hur företag kan redovisa klimatrelaterade finansiella risker och möjligheter.

EU-direktiv 2014/95/EU kräver att större företag tillhandahåller icke-finansiell information inom bl.a. miljöfrågor.

Sedan årsskiftet 2017/2018 är stora och medelstora svenska företag skyldiga att hållbarhetsredovisa.

Initiativ inom märkning

EU:s taxonomi är ett gemensamt klassificeringssystem för finanssektorn för gröna investeringar.

Sedan 2017 finns i Sverige Svanen-märkta fonder.

I år ska EU-kommissionen presentera förslag på en EU-standard för gröna obligationer och Riksgälden ska under 2020 ge ut statliga gröna obligationer.

Initiativ inom riskhantering och tillsyn

Europeiska bank-myndigheten (Eba) och Europeiska värdepappersmarknadsmyndigheten (ESMA) har nya strategier för respektive myndighets hållbarhetsarbete.

Europeiska pensionsmyndigheten (EIOPA) tittar på hur hållbarhetsrisker kan integreras i regelverken för pensionsföretagen.

Den europeiska systemrisknämnden (ESRB) ska utveckla scenarioanalyser som komplement till traditionella stresstester.

Svenska Finansinspektionen har i sitt uppdrag att beakta klimat- och hållbarhetsrelaterade risker i sin tillsyn av finansmarknaden.