Artikel från Justitiedepartementet

Regeringens åtgärder mot den illegala användningen av civila sprängmedel

Publicerad

En av åtgärderna som regeringen arbetar med tar sikte på att ändra lagen och förordningen som reglerar brandfarliga och explosiva varor. Författningsändringarna avser bland annat regleringen kring tillståndsprövningen och kontrollen av de som använder explosiva varor för civilt bruk.

Regeringen beslutade den 7 maj att ge Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) tre uppdrag:

  • Att se över metoder för märkning av sprängmedel för civilt bruk.
  • Att kartlägga och analysera kommunernas arbete med tillstånd och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor.
  • Att inrätta och därefter ansvara för ett nationellt forum för sprängämnessäkerhet.

Sedan februari 2020 har inrikesminister Mikael Damberg haft återkommande rundabordssamtal med företrädare för byggbranschen, där mycket av den legala användningen av sprängmedel sker. Vid samtalen har även företrädare för MSB och Polismyndigheten deltagit. Samtalen har varit konstruktiva och har präglats av stort engagemang och utvecklingsvilja från alla inblandade och de har varit ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet mot den illegala användningen av civila sprängmedel.

Redan genomförda åtgärder för att motverka sprängningar

Fördubblat minimistraffen

Den 15 maj 2017 trädde ändringar i kraft i lagen om brandfarliga och explosiva varor som innebar skärpningar av straffskalorna för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor och införande av ett synnerligen grovt brott. Genom ändringarna hamnade straffskalorna för grova brott på samma nivå som för vapenbrott.

Den 1 januari 2018 trädde lagändringar i kraft som innebär att minimistraffen för grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor höjdes från ett till två års fängelse. Förutom skärpta straff innebär ändringarna även att det är s.k. obligatorisk häktning vid både grovt vapenbrott och grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor.

Uppdrag till sex myndigheter om kraftsamling för att öka samhällets förmåga att hantera explosiva varor

I november 2019 gav regeringen sex myndigheter (Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Tullverket, Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut) i uppdrag att gemensamt öka samhällets förmåga att hantera explosiva varor samt förebygga och förhindra den illegala införseln och användningen av dessa.

Myndigheterna ska stärka det operativa samarbetet och gemensamt öka förmågan att hantera problematiken med sprängningar och explosiva varor. Myndigheterna ska också stärka det nationella och internationella samarbetet för att förhindra illegal införsel och tillverkning av explosiva varor. Genom uppdraget ska även den civila användningen av explosiva varor ses över så att den sker på ett säkert sätt för att minska risken att sprängämnen används illegalt. Uppdraget ska redovisas den 30 november 2021 och delredovisas den 30 september 2020. Polismyndigheten ansvarar för den gemensamma redovisningen.

Amnesti för explosiva varor

Under perioden oktober 2018–januari 2019 genomfördes en amnesti för explosiva varor. Det är första gången det genomförts en amnesti för explosiva varor i Sverige. För att bedöma om amnestin har tillgodosett de syften som eftersträvats ska Polismyndigheten, precis som gjorts med vapenamnestierna, utvärdera amnestin. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 juni 2020. Preliminära siffror visar emellertid att över 1,7 ton sprängmedel och 75 000 patroner har omhändertagits.

Lättare för polisen att jobba med kamerabevakning

Den nya kamerabevakningslagen trädde i kraft den 1 augusti 2018. Den gjorde det lättare för polisen att få tillstånd till kamerabevakning. Polisen fick också större möjligheter att använda kameror upp till tre månader utan tillstånd. Den 1 januari 2020 togs tillståndskravet för polisen bort helt och hållet. Polisen ska själv bedöma om intresset av bevakningen är större än allmänhetens intresse av att inte bli bevakad. Datainspektionen utövar tillsyn.

Uppdrag till polisen att stärka arbetet mot illegala vapen och explosiva varor

Polismyndigheten fick i december 2015 i uppdrag att stärka arbetet mot illegala vapen och explosiva varor i landet. Inom ramen för uppdraget skulle myndigheten bland annat identifiera och sprida effektiva arbetsmetoder mot förekomsten av illegala vapen och explosiva varor. Uppdraget slutredovisades i mars 2018 och resulterade i att ett flertal metoder för att motverka skjutningar, illegala vapen och sprängningar nu prövas inom Polismyndigheten.

Planerade åtgärder mot olaglig användning av explosiva varor

Fler brott mot tillståndsplikten för explosiva varor kommer att bedömas som grova

Regeringens vapenutredare har i juli 2019 lämnat förslag om ändrade kvalifikationsgrunder för grova och synnerligen grova vapenbrott och brott mot tillståndsplikten för explosiva varor. Genom dessa kommer fler brott att bedömas som grova och synnerligen grova. Bl.a. föreslår utredaren att fler vapen och explosiva varor ska anses vara av särskilt farlig beskaffenhet och att det faktum att vapen eller explosiva varor innehafts eller hanterats i en kriminell miljö ska beaktas i större utsträckning vid bedömningen av om brottet är grovt.

Strängare straff för smuggling av explosiva varor

Regeringens vapenutredare lämnade i juli 2019 förslag om att det i smugglingslagen införs en separat reglering av smuggling av vapen och smuggling av explosiv vara. Brotten ges särskilda brottsbeteckningar och delas in i brott av normalgraden, ringa, grovt och synnerligen grovt brott. I bestämmelserna anges omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt respektive synnerligen grovt. Alla svårhetsgrader av vapensmuggling och smuggling av explosiv vara straffbeläggs på försöksstadiet. Även förberedelse och stämpling till normalgraden samt de grova och synnerligen grova brotten straffbeläggs, liksom förberedelse till ringa vapensmuggling.

Försvåra möjligheten för att få tillgång till kemikalier som används vid tillverkning av hemmagjorda sprängämnen

Sprängämnesprekursorer är kemiska ämnen som kan användas för legitima ändamål men också missbrukas för att tillverka sprängämnen. Tidigare i år antogs en ny EU-förordning om sprängämnesprekursorer. EU-förordningen innebär huvudsakligen att de ämnen som är listade i bilaga I till förordningen inte får tillhandahållas till samt införas, innehas eller användas av enskilda. Medlemsstaterna kommer även fortsättningsvis kunna ha ett tillståndssystem som medger undantag från förbudet avseende vissa sprängämnesprekursorer som omfattas av restriktioner. Möjligheten till undantag är dock mer begränsad i den nya EU-förordningen. EU-förordningen ska tillämpas fullt ut från och med den 1 februari 2021 och är direkt tillämplig i Sverige, men kräver ändringar i de kompletterande författningar som finns i dag. Regeringen har lämnat en proposition till riksdagen och de nya författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2021.

Lättare att göra husrannsakan

För att kunna söka efter vapen och sprängämnen i kriminella miljöer behöver polisen ofta ha tillgång till tvångsmedel, som husrannsakan. När det finns en konkret brottsmisstanke kan polisen i dag göra husrannsakan hos den som är skäligen misstänkt för brottet. Möjligheterna till husrannsakan i brottsförebyggande syfte är begränsade. En utredare, som fick sitt uppdrag i december 2019, ska se över polisens utrymme att göra husrannsakan i förebyggande syfte och lämna förslag som utökar dessa möjligheter. Utredningsuppdraget är en del av 34-punktsprogrammet.