Artikel från Finansdepartementet

Förslag till återhämtningsplan för EU på finansministrarnas bord

Publicerad

I april gav EU:s stats- och regeringschefer i uppdrag till EU-kommissionen att ta fram ett förslag till en anpassad budgetram för perioden 2021-2027 och till en fond för att stödja ekonomisk återhämtning i kölvattnet av Covid-19. EU-ländernas ekonomi- och finansministrar ska den 9 juni diskutera den del av förslaget till återhämtningsplan som handlar om fonden, det vill säga ett särskilt återhämtningsinstrument.

Magdalena Andersson
Finansminister Magdalena Andersson företräder Sverige när EU-ländernas ekonomi- och finansministrar möts via video den 9 juni. De ska diskutera EU-kommissionens förslag till en gemensam återhämtningsplan för EU. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Förslag till en europeisk återhämtningsplan

EU-kommissionen föreslår ett så kallat återhämtningsinstrument om 750 miljarder euro, utöver och delvis vid sidan av EU:s budgetram för 2021-2027 om 1100 miljarder euro.

Instrumentet ska vara en tillfällig förstärkning av EU-budgeten fram till slutet av år 2024. Instrumentet finanserias genom att EU-kommissionen lånar på kapitalmarknaden. För att garantera upplåningen ska taket för EU:s egna medel höjas. Återbetalning ska ske från 2028 och avslutas senast 2058.

Två tredjedelar av finansieringen från instrumentet ska utgå som bidrag och en tredjedel som lån.

Regeringen anser sammanfattningsvis att EU:s ekonomiska åtgärder till följd av Covid-19 bör vara temporära, välriktade, proportionerliga och budgetrestriktiva.

Därför välkomnar regeringen att instrumentet ska vara tillfälligt. Regeringen anser att stödet enbart ska användas för krishantering och återhämtning.

Regeringen ser positivt på att stödet i hög grad ska inriktas på åtgärder som kan bidra till långsiktigt hållbar tillväxt och att påskynda den gröna och digitala omställningen.

Regeringen är kritisk till att kommissionen föreslår att återhämtningsinstrumentet ska bygga på mycket omfattande gemensam upplåning. Regeringen är mycket kritisk till att upplåningen i hög grad ska användas till bidrag till medlemsstater.

Ministrarna kommer också att få information om de landspecifika rekommendationerna. 

Finansminister Magdalena Andersson deltar i videomötet.

Sedan den 23 mars sker EU:s ministermöten via video.
De är informella vilket innebär att ministrarna inte fattar beslut i själva mötet. När beslut fattas används en så kallad skriftlig procedur.

Producerat av EU-representationen

Kommenterad dagordning för Ekofinrådets möte 9 juni

Mer om Ekofinrådets videomöte 9 juni

Mer om arbetet i rådet för ekonomiska och finansiella frågor, Ekofin

Fakta: Ministerrådet

  • Stiftar EU:s lagar tillsammans med Europaparlamentet.
  • Består av ministrar från medlemsländernas regeringar.
  • Vilka ministrar som träffas beror på vilka frågor som ska förhandlas.
  • Håller oftast möten i Bryssel, ibland i Luxemburg.
  • Ministern stämmer inför mötena av frågorna med riksdagen.

Så fungerar EU

Läs mer om EU:s institutioner, lagstiftningskedjan och Sveriges roll. Nedan finns även en länk till riksdagens webbplats med EU-information.

Sverige i EU

På sidan Sverige i EU här på regeringens webbplats hittar du bland annat artiklar från toppmöten i Europeiska rådet och möten i ministerrådet. Du kan också läsa mer om regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet och om gemensamma strategier. Här finns också länkar till mer information om EU:s institutioner och en kalender över kommande EU-möten.

Rådsmöten via video eller telefon

Rådsmöten via video och telefon fortsätter under hösten, men i vissa fall hålls fysiska möten. Mötena handlar både om coronaviruset och covid-19 och om pågående förhandlingar som inte bör stanna av på grund av de utmaningar som viruset medför.

Sedan den 23 mars 2020 är planerade rådsmöten i Bryssel inställda på grund av coronaviruset och covid-19. I vissa fall ersätts de av video- eller telefonmöten. Video- och telefonmötena är inte formella möten och ministrarna fattar därför inga beslut. När beslut fattas används en så kallad skriftlig procedur.