Artikel från Miljödepartementet

Nya EU-regler om avfall gynnar en mer cirkulär ekonomi

Publicerad · Uppdaterad

Sverige ska fram till år 2025 anpassa svensk rätt till nya regler i ett EU-lagstiftningspaket om avfall. Ett stort antal förändringar i svenska lagar och förordningar som krävs för att genomföra de flesta av de nya EU-kraven har redan beslutats av regering och riksdag.

Foto: Linn Åkesson/Regeringskansliet

Avfallspaketet medför ändringar i svensk lag

De sex reviderade direktiven, som tillsammans kallas avfallspaketet, innebär att ett antal ändringar behöver göras i svenska lagar och andra författningar. I juni 2020 beslutade riksdagen och regeringen om ändringar i lagar respektive förordningar, som är nödvändiga för att genomföra de krav som ska vara på plats i juli 2020. För de krav som ska vara genomförda vid en senare tidpunkt kommer förslag att lämnas längre fram.

Här följer några av de viktigaste ändringarna.

1.   Flera återvinningsmål höjs

Målen för förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av kommunalt avfall höjs stegvis fram till år 2035. EU-målen för kommunalt avfall införs i Sverige som ett nytt etappmål i miljömålssystemet. Målen för materialåtervinning av förpackningsavfall liksom de olika materialspecifika materialåtervinningsmålen höjs gradvis fram till år 2030. Det innebär en höjning av målen för vissa material, bland annat trä.

2.   Begreppet ”kommunalt avfall” införs

I avfallsdirektivet har en definition av begreppet kommunalt avfall införts för att få fram mer jämförbar avfalls­statistik. Begreppet har stora likheter med den svenska definitionen av hushållsavfall. Riksdagen har beslutat att begreppet kommunalt avfall ska ersätta begreppet hushållsavfall i svensk rätt.

3.   Nya regler om bygg- och rivningsavfall

I avfallsdirektivet ställs flera nya krav på bygg- och rivningsavfall, som att det ska sorteras i ett antal specificerade fraktioner och att bygg- och rivningsavfall ska förebyggas. Krav på källsortering av bygg- och rivningsavfall införs och ansvaret för bygg- och rivningsavfall från hushåll tydliggörs. Det senare innebär att kommunerna ska ansvara för bygg- och rivningsavfall som inte produceras i en yrkesmässig verksamhet, exempelvis avfall som uppkommer när en privatperson utför renoveringar i hemmet. Det ställs också krav på bättre planeringsunderlag för att förebygga avfall. De nuvarande reglerna som så kallade om kontrollplaner i plan- och bygglagen kompletteras så att de omfattar byggavfall, icke-farligt rivningsavfall och byggprodukter som kan återanvändas.

4.   Förbud mot att förbränna separat insamlat avfall

Medlemsstaterna ska säkerställa att avfall som samlats in separat för att förberedas för återanvändning och materialåtervinning inte går direkt till förbränning eller deponeras. Regeringen har därför infört ett förbud mot att avfall som samlats in separat för att förberedas för återanvändning eller materialåtervinning går direkt till förbränning eller deponi. Det kan till exempel handla om källsorterade plastförpackningar. Förbudet gäller inte avfall som uppkommit vid behandling av separat insamlat avfall där förbränning eller deponering är det bästa alternativet ur miljösynpunkt.

5.   Åtgärder för att minska uppkomsten av avfall

Högre krav ställs på att medlemsstaterna ska förebygga avfall, genom att bland annat främja användningen av återanvändbara förpackningar, minska matsvinnet och främja giftfria kretslopp. Krav införs därför på att den som driver ett insamlingssystem ska informera om fördelarna med åter­användning av förpackningar. Regeringen har också beslutat att kommunerna ska kunna använda renhållningsavgiften för att finansiera avfallsförebyggande åtgärder. Därutöver har regeringen antagit nya etappmål om förebyggande av matsvinn och om främjande av användning av återanvändbara förpackningar.

6.   Ytterligare ändringar

Ändringsdirektiven innehåller en stor mängd ytterligare krav som har införts i svensk rätt, bland annat på rikstäckande elektroniska register för farligt avfall för att förbättra spårbarheten, utvecklade bestämmelser om när avfall upphör att vara avfall, samt nya rapporteringsskyldigheter och beräknings­metoder. Naturvårdsverket arbetar med att bygga upp registret för spårbarhet av farligt avfall som berörda aktörer ska börja lämna uppgifter till den 1 november 2020.

Ändringarna genomförs fram till 2025

Olika genomförandetider gäller för olika delar av avfallspaketet. Medlemsstaterna ska senast:

  • 5 juli 2020 ha genomfört merparten av bestämmelserna i ändringsdirektiven i lagar och andra författningar.

  • 5 januari 2023 ha säkerställt att alla system för utökat producentansvar som har inrättats före den 4 juli 2018 följer de nya minimivillkoren i avfallsdirektivet. Kraven gäller både nya och befintliga producentansvar, vilket innebär att alla svenska producentansvar ska ses över mot bakgrund av de nya reglerna. Villkoren handlar bland annat om informationsskyldigheter och kostnadstäckning.

  • 31 december 2023 ha säkerställt att biologiskt avfall antingen separeras och materialåtervinns vid källan eller samlas in separat och inte blandas med andra typer av avfall.
  • 31 december 2024 ha inrättat system för utökat producentansvar för alla förpackningar.

  • 1 januari 2025 ha infört separat insamling av textilier. Regeringen har tillsatt en utredning i januari 2020 för att bland annat ta fram ett förslag till producentansvar för textilier.

  • 1 januari 2025 ha infört separat insamling av farligt avfall från hushåll.

Förutsättningar för det nationella genomförandet av EU-direktiv

EU-direktiv innehåller krav som är bindande för medlemsstaterna, men kraven i direktiven gäller inte direkt utan måste genomföras i den nationella lagstiftningen. Direktiven medger som regel utrymme för nationella myndigheter att bestämma form och tillväga­gångssätt för hur reglerna ska genomföras. Det bör dock ske genom bindande regler, det vill säga genom lagar, förordningar eller föreskrifter.

I ett EU-direktiv anges hur lång tid som medlemsstaterna har på sig att genomföra bestämmelserna. I normalfallet handlar det om 18 eller 24 månader. När denna tid löpt ut kontrollerar EU-kommissionen att medlemsstaterna har genomfört alla krav. Om kommissionen finner att så inte är fallet inleds ett överträdelseärende. Det står medlemsstaterna fritt att genomföra ändringarna tidigare, men ett försenat genomförande kan få ekonomiska konsekvenser som viten.

Vad är avfallspaketet?

Kommissionen presenterade i december 2015 ett paket om cirkulär ekonomi. Syftet var att främja en övergång till en mer cirkulär ekonomi, där värdet på produkter, material och resurser behålls i ekonomin så länge som möjligt och avfallsgenereringen minimeras. Paketet innehöll bland annat ett lagstiftningspaket med förslag på omfattande revideringar av sex direktiv på avfallsområdet.

Avfallspaketet trädde i kraft i juli 2018 och omfattar följande direktiv:
1. Avfallsdirektivet
2. Direktiv om förpackningar och förpackningsavfall
3. Direktiv om deponering av avfall
4. Direktiv om uttjänta fordon
5. Direktiv om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer
6. Direktiv om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter

Mer i samma ämne

Naturvårdsverket redovisade 21 februari 2020 sitt regeringsuppdrag att föreslå nya etappmål om minskat matsvinn och om återanvändning av förpackningar.