Artikel från Finansdepartementet

Budgeten för 2021 på fem minuter

Publicerad

Den 21 september 2020 lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2021 till riksdagen.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Regeringen föreslår tillfälliga åtgärder för att återstarta ekonomin, men också långsiktiga reformer för att bidra till att lösa samhällsproblemen. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Allvarligt läge i svensk ekonomi, men stort handlingsutrymme

Svensk ekonomi tycks ha bottnat under våren 2020 och väntas återhämta sig under andra halvåret 2020, precis som världsekonomin i övrigt. Regeringen bedömer dock att det tar flera år innan lågkonjunkturen är över. Men Sverige har goda förutsättningar att hantera lågkonjunkturen eftersom den offentliga skuldsättningen är bland de lägsta i Europa.

Lågkonjunkturen – men också regeringens åtgärder – gör att de offentliga finanserna väntas försvagas kraftigt under 2020 och 2021. Samtidigt bidrar den expansiva finanspolitiken till att stimulera ekonomin och påskynda återhämtningen och det leder på sikt till starkare finanser igen.

Nyckeltal, september 2020
Anm: Försörjningsbalansen avser fasta priser
Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar
2019 2020 2021 2022 2023
BNP, kalenderkorrigerad, procentuell förändring 1,2 -4,9 4,0 3,8 2,9
Sysselsättning, 15–74 år, procentuell förändring 0,7 -2,1 0,3 2,4 1,7
Arbetslöshet, % av arbetskraften 15–74 år 6,8 9,0 9,5 8,1 7,1
Offentliga sektorns finansiella sparande, % av BNP 0,3 -5,5 -3,5 -1,6 0,3
Strukturellt finansiellt sparande offentlig sektor, % av BNP 0,3 -2,6 -1,0 -0,3 0,8

Hela nyckeltalstabellen

Reformer för över 100 miljarder kronor

Regeringen föreslår omfattande finanspolitiska stimulanser med reformer på drygt 105 miljarder kronor 2021 och drygt 85 miljarder kronor 2022. Finanspolitiken har två övergripande syften. Den ekonomiska återhämtningen ska understödjas med ett kraftfullt grönt återstartspaket. Samtidigt ska samhällsproblemen bekämpas långsiktigt så att Sverige står starkare efter krisen.

En kraftfull grön ekonomisk återstart

En tillfälligt expansiv finanspolitik behövs för att så snabbt som möjligt ta Sverige ur lågkonjunkturen och få människor i arbete igen. Regeringen föreslår därför omfattande gröna investeringar, resurstillskott till välfärden och skattesänkningar på jobb och företagande. Dessutom förbättras möjligheterna till omställning på arbetsmarknaden för den som vill eller behöver ställa om. Åtgärderna bidrar till att öka takten i klimatomställningen, stödja återhämtningen och öka sysselsättningen i hela landet.

Ett starkare Sverige efter krisen

Vid sidan av pandemin läggs nya förslag fram för att långsiktigt möta samhällsproblemen. Arbetslösheten, klimatförändringarna, de växande behoven i välfärden, klyftan mellan stad och land, den bristande integrationen, kunskapsresultaten i skolan och brottsligheten ska mötas med fortsatt reformarbete.

Reformtabell – En kraftfull ekonomisk återstart

Ur budgeten: Finansplanen

Ändringar av budgeten för 2020

I samband med budgetpropositionen lämnade regeringen ytterligare ett förslag på ändringar i budgeten för 2020. Regeringen föreslår bland annat 5,5 miljarder kronor till kommunsektorn för merkostnader med anledning av spridningen av covid-19 inklusive ett förstärkt krisstöd, samtalsstöd, traumastöd till personal inom hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen. Flera myndigheter och länsstyrelserna får ytterligare tillskott för att hantera virusutbrottets konsekvenser.

I ändringsbudgeten föreslås dessutom 0,7 miljarder kronor till det svenska landsbygdsprogrammet.

Höständringsbudget för 2020

Förutom vår- och höständringsbudgetarna har regeringen överlämnat tio extra ändringsbudgetar.

Ekonomiska åtgärder för 2020

Nästa steg - riksdagsbehandling av budgetförslaget

När regeringen har lämnat sitt budgetförslag till riksdagen ska riksdagen fatta beslut om statens budget. Riksdagen behandlar budgetpropositionen i två olika steg:

1. Först beslutar riksdagen om riktlinjerna för den ekonomiska politiken samt de ekonomiska ramarna för statens budget i form av utgiftsramar och en inkomstberäkning. Beslutet om utgiftsramarna är sedan styrande för den fortsatta riksdagsbehandlingen på så sätt att utgiftsramarna för respektive utgiftsområde inte får överskridas.

2. I det andra steget tar riksdagen ställning till hur utgifterna ska fördelas inom varje enskilt utgiftsområde, det vill säga hur mycket pengar olika verksamheter ska få. Budgetpropositionen är slutbehandlad när riksdagen har tagit ställning till förslagen för samtliga 27 utgiftsområden. Då sammanställer riksdagen statens budget.

Utifrån resultatet av riksdagsbehandlingen beslutar sedan regeringen om regleringsbrev för alla myndigheter och anslag.