Forskning för att återstarta ekonomin

Publicerad

Forskning och innovation är lika viktigt för att återstarta ekonomin som för att långsiktigt bygga kompetens, konkurrenskraft och välfärd. Den fria forskningen ska värnas samtidigt som forskningspolitiken ska svara mot globala och nationella samhällsutmaningar. I höst kommer regeringen att presentera den forsknings- och innovationspolitiska propositionen med fortsatta investeringar i forskning och innovation som kan möta samhällets utmaningar, med stora investeringar tidigt i perioden för propositionen. Resurser till satsningar i den kommande propositionen föreslås nu i budgetpropositionen.

Satsningar för att befästa Sveriges position som ledande forskningsnation

Sverige är en ledande forskningsnation med en lång tradition av investeringar i forskning och utveckling som skapar välfärd, jobb och tillväxt. För att försvara Sveriges position krävs fortsatta satsningar och stärkt kvalitet inom svensk forskning. Regeringen föreslår en kraftig nivårhöjnng redan 2021 för forskning och innovation på 3, 4 miljarder kronor och den beräknade nivåhöjningen fram till 2024 är 3,75 miljarder kronor.

Ökade resurser till Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer 

Regeringen föreslår en sammanlagd forskningssatsning till Vetenskapsrådet på 1,1 miljarder kronor för 2021 och en beräknad nivåhöjning på knappt 1,3 miljarder kronor 2023. Dessa satsningar görs för att fortsätta investera i forskning och innovation som kan hjälpa oss att möta samhällets utmaningar och bidra till att stärka näringslivets konkurrenskraft.

Regeringen föreslår forskningssatsningar på totalt 372 miljoner kronor 2021 till forskningsfinansiärerna Forte, Formas och Rymdstyrelsen och för 2023 beräknas nivån till 570 miljoner kronor. Insatserna består av satsningar för att möta stora samhällsutmaningar som klimat och miljö, hälsa och välfärd.

Medel till Vinnova och RISE AB

Regeringen föreslår en satsning till Vinnova på 545 miljoner kronor 2021 och en beräknad nivåhöjning på 614 miljoner kronor 2023. Vidare föreslår regeringen en satsning till RISE AB på 95 miljoner kronor 2021 och en beräknad nivå på 75 miljoner kronor 2023.

Stor satsning på forskningsinfrastruktur

Tillgång till forskningsinfrastruktur, såsom databaser, forskningsbibliotek, biobanker och storskaliga anläggningar som ESS, Max IV och SciLifeLab, är avgörande för att Sverige ska kunna fortsätta vara i forskningsfronten och bidra med forskning och innovationer.

Regeringen föreslår därför att 400 miljoner av anslagsökningen till Vetenskapsrådet går till forskningsinfrastruktur 2021. För 2022 och 2023 beräknas nivån öka med ytterligare 50 miljoner kronor per år. Det tillkommer även en tillfällig satsning till European Spallation Source ERIC (ESS) på 340 miljoner kronor 2021.

Förstärkning av basanslagen till universitet och högskolor

Universitets och högskolors forskningsanslag (basanslagen) utgör grundfinansieringen för svensk forskning. Universitet och högskolor har en central roll för forskning och innovation och regeringen föreslår en förstärkning av basanslagen.

I spåren av covid-19-pandemin sker en minskning av privat extern finansiering till forskningsprojekt och forskningsmiljöer. För att upprätthålla svensk forskningskapacitet och för att landets universitet och högskolor ska kunna ta tillvara kompetens föreslås en särskild förstärkning av basanslagen redan 2021 på 500 miljoner kronor. Regeringen föreslår därtill en permanent ökning av basanslagen med 720 miljoner kronor 2021. Från och med 2024 är den permanenta nivåökningen 900 miljoner kronor.

Satsning på exellenscentra

Inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen avsätts 40 miljoner kronor 2021 inom ökningen av anslaget till Vetenskapsrådet för excellenscentra. Den nya satsningen på excellenscentra främjar starka och strategiska forsknings- och utbildningsmiljöer. Regeringen vill ge långsiktigt stöd till spjutspetsforskning genom bättre möjligheter att möjliggöra rekryteringar av världsledande forskare som ges bästa tänkbara förutsättningar.  

Satsning på forskarskola för folkhögskollärare

För att säkra folkhögskolans vetenskapliga grund föreslås Linköpings universitet tilldelas 2 miljoner kronor per år i fyra år för att anordna en forskarskola för yrkesverksamma folkhögskollärare. Genom forskarskolan får folkhögskollärare möjlighet att gå en forskarutbildning till licentiatnivå. Detta är ett förslag ur den kommande forsknings- och innovationspropositionen som kommer presenteras senare i höst.

Förstärkning av finansmarknadsforskning

En central del som har stor betydelse för samhällsekonomin är det finansiella systemet. För att öka kunskapen om hur finansmarknaden fungerar satsar nu regeringen på finansmarknadsforskning som syftar till att förbättra förståelsen för de nya utmaningar som väntar i ekonomin framöver och möjligheterna att utveckla mer effektiva och träffsäkra verktyg för att hantera dessa. Satsningen beräknas öka anslagen från nuvarande nivå på 30 miljoner kronor per år till 40 respektive 50 miljoner kronor för 2021 och 2022. För 2023 beräknas anslaget öka till 60 miljoner kronor.