Industrins gröna omställning i höstbudgeten

Publicerad

Regeringen föreslår industrisatsningar för 950 miljoner kronor i budgetpropositionen för 2021. Dessutom föreslås statliga kreditgarantier för hållbara investeringar. Det här är satsningar för att minska utsläppen och skapa nya jobb. Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

Rättelse

I en tidigare version av artikeln nämndes fel siffra för höjningen av Energimarknadsinspektionens anslag för år 2021. Rätt siffra är 15 miljoner kronor för 2021. Detta fel ledde till att det samlade beloppet i ingressen för industrisatsningarna också blev fel. Rätt siffra i ingressen är 950 miljoner kronor för 2021.

Industriklivet breddas och förstärks

För att nå klimatmålen krävs omfattande investeringar i ny teknik som ofta inte är kommersialiserad. Vägen mot nettonollutsläpp kräver satsningar på innovativa och teknikskiftande lösningar. Industrin har en viktig roll att spela inte bara genom att minska sina egna utsläpp utan också genom att till exempel framställa förnybara cirkulära produkter som kan ersätta fossila och därigenom bidra till en cirkulär och biobaserad ekonomi. Genom att utveckla klimatsmart teknik som kan bidra till mer cirkulära och fossilfria lösningar skapas konkurrensfördelar, sysselsättning och exportmöjligheter.

Sedan 2018 har Industriklivet gett stöd till att utveckla lösningar för att minska de processrelaterade utsläpp inom industrin som ofta är svåra att komma åt och sedan 2019 även tekniker för s.k. negativa utsläpp. Nu satsar vi även på att kunna ge stöd till andra industriprojekt såsom biodrivmedel, plastreturraffinaderier, vätgasproduktion, återvinningsanläggningar och batteriproduktion. Breddningen knyter därmed också an till den nyligen beslutade strategin för cirkulär ekonomi som bidrar till att nå miljö- och klimatmålen. Industriklivet föreslås stärkas för 2021 med 150 miljoner kronor till knappt 750 miljoner kronor.

Grön kreditgaranti för svensk konkurrenskraft

I ljuset av coronakrisen är det centralt för Sverige att investera i, stärka och diversifiera våra värdekedjor samtidigt som vi framtidssäkrar vårt näringsliv till en klimatneutral och cirkulär ekonomi. Näringslivet har en avgörande roll i den gröna återhämtning där framtidens arbetstillfällen skapas.

För att skapa förutsättningar för att Sverige ska kunna ställa om för att nå miljö- och klimatmålen och samtidigt förbättra sin konkurrenskraft, behöver fördelarna i ett teknikskifte för ökad hållbarhet tas tillvara.

Teknikskiftet kräver kapitalintensiva investeringar med lång livslängd och stora risker vilket innebär utmaningar vad gäller möjligheterna att få finansiering för investeringarna.

Statliga kreditgarantier för gröna investeringar i Sverige bidrar till att möjliggöra finansiering av samhällsviktiga industriinvesteringar, vilket ökar möjligheterna för en omställning till en mer cirkulär ekonomi och till att nå målen i miljömålssystemet och det klimatpolitiska ramverket.

Kreditgarantierna föreslås kunna ställas ut under flera år med start under 2021. Kreditgarantierna kan uppgå till maximalt 10 miljarder kronor under 2021. Detta beräknas öka till 15 miljarder kronor 2022 och 25 miljarder kronor 2023.

Pressmeddelande: Statliga kreditgarantier öppnar för fler gröna investeringar i Sverige

Bättre förutsättningar för näringslivets gröna omställning

Tillskott till RISE för att modernisera och komplettera testbäddar för bioraffinaderier runt om i Sverige

Innovativa lösningar är helt avgörande för att visionen om att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation ska lyckas. En rad forsknings- och utvecklingsprojekt inom bioekonomi har placerat Sverige i en internationellt ledande position avseende teknologier, processer och produkter i tidig utvecklingsfas. En stor utmaning hittills har varit att det har saknats en samlad industriell pilot- och demonstrationsmiljö i Sverige där innovatörer, entreprenörer, marknadsförare och forskare kan mötas för att realisera ny teknik. Genom att modernisera och komplettera RISE testbäddar för bioraffinaderi kan Sverige förbättra förutsättningarna för kommersialisering av nya lösningar. Satsningen kan bidra till företagsetableringar och internationella investeringar, samt etableringen av ett centrum i världsklass för en resurseffektiv, giftfri och cirkulär bioekonomi.

I budgetpropositionen föreslår regeringen därför en förstärkning av det statliga forskningsinstitutet RISE för att utveckla och modernisera testbäddar för bioraffinaderi runt om i Sverige. Test- och demonstrationsmiljöer behövs för att påskynda kommersialiseringen av nya teknologier, produkter och tjänster. 

Regeringen föreslår att 200 miljoner tillförs RISE för ändamålet 2021 och beräknar att 150 miljoner kronor behöver tillföras 2022.

Medfinansiering av Fonden för en rättvis omställning (JTF)

Regeringen anslår 150 miljoner kronor 2021 för att medfinansiera EU:s satsning på klimatomställning genom Fonden för en rättvis omställning (Just Transition Fund, JTF) för programperioden 2021–2027. Medlen ska göra det möjligt för regioner och människor att hantera de sociala, ekonomiska och miljömässiga effekterna av omställningen till en klimatneutral ekonomi. Denna satsning är en viktig del för EU:s gemensamma ambition att uppnå klimatneutralitet till 2050.

Klimatklivet stärks och förlängs

För att minska klimatutsläppen i hela landet och bidra till en grön återhämtning föreslår regeringen att Klimatklivet förstärks och förlängs. Detta investeringsstöd har sedan 2015 finansierat klimatprojekt runtom i Sverige som minskar utsläppen med totalt 29 miljoner ton och skapat över 4 000 nya arbetstillfällen Regeringen föreslår nu att ytterligare 100 miljoner kronor tillförs anslaget under 2021. För att skapa en långsiktighet föreslår regeringen att stödet förlängs till 2026 och att Naturvårdsverket ges möjlighet att stötta fler stora klimatprojekt, genom att den så kallade bemyndiganderamen höjs. Genom dessa satsningar på Klimatklivet tar Sverige viktiga steg i klimatomställningen och samtidigt bygger vi vårt samhälle starkare än det var innan krisen. Satsningarna på Klimatklivet kan bidra till en grön återhämtning genom att minska utsläppen och samtidigt skapa jobb, vilket också bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi.

Elnät och förnybar energi

Utökad befrielse från energiskatt för egenproducerad el

Regeringen går nu vidare i arbetet med att ge solel bästa möjliga villkor. I budgetpropositionen avser regeringen därför avisera förslag som ger fler aktörer som producerar el möjlighet till fullständig skattebefrielse.

Regeringen avser att föreslå att undantaget från skatteplikt för egenproduktion av el i bl.a. mindre solanläggningar utvidgas genom höjda effektgränser. Regeringen avser även föreslå att förnybar el, inklusive solel, från mindre anläggningar får fullständig skattebefrielse genom utvidgning av den nuvarande möjligheten till avdrag i deklarationen.

Majoriteten av den förnybara el som framställs i mindre anläggningar på samma ställe som elen förbrukas är sedan tidigare helt befriad från energiskatt. Förslagen innebär bland annat att detta undantag utvidgas genom att gränsen för vad som utgör en mindre anläggning höjs liksom gränsen för hur stor produktionskapacitet en producent sammanlagt får ha för att tillgodoräkna sig skatteundantaget. För till exempel en solelproducent kommer detta innebära att denne kan få skattebefrielse så länge produktionskapaciteten understiger 500 kW. Skatteundantaget gäller den el som förbrukas där den framställs.

Fortsatt stöd för investering i solceller för andra än privatpersoner

Regeringen förlänger solcellsstödet till kommuner och företag. Förslaget innebär en 10 procent i stödnivå för kommuner och företag under 2021. Regeringen föreslår att 260 miljoner kronor ska gå till stödet 2021. Regeringen återkommer till hur stödet ska utformas och fördelas. För privatpersoner har regeringen nyligen remitterat förslag om att införa ett grönt avdrag för bland annat solceller.

Utbyggnad av elnät: höjt anslag till Energimarknadsinspektionen

Sveriges elnät står inför omfattande investeringar. Dels behöver gamla ledningar bytas ut, dels behöver nya ledningar och stationer byggas. För att inte tappa fart är det angeläget att Energimarknadsinspektionen har de resurser som krävs för att kunna hantera kommande ansökningar i tid. Genom att tillföra 15 miljoner kronor till myndigheten under 2021 och 5 miljoner kronor 2020 i höständringsbudgeten bedöms en stor del av befintliga ärendebalanser kunna avslutas och på så sätt frigöra resurser framåt. Regeringen gör även en permanent satsning och höjer anslaget med 4 miljoner kronor per år från 2022.

Ökad takt i omställningen till en cirkulär ekonomi

Återhämtningen som samhället nu behöver från coronakrisen ska skynda på omställningen till en mer cirkulär och biobaserad ekonomi. Det kan bidra till att miljö- och klimatmålen nås, skapa nya jobb samt till att stärka näringslivets konkurrenskraft. Vi behöver förändra dagens ohållbara resursanvändning, eftersom den leder till utarmning av biologisk mångfald, spridning av farliga ämnen och bidrar till klimatförändringarna. 

Ökad återvinning av metaller

För att främja övergången till en cirkulär ekonomi ökar nu regeringen möjligheterna till återvinning och sekundär utvinning av metaller. Sekundär utvinning av metaller är ett växande alternativ till primär brytning. För att åstadkomma sekundär utvinning på ett strukturerat och tillförlitligt sätt behöver bland annat kartläggning, statistik och spårbarhet utvecklas. I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen en satsning på 25 miljoner kronor årligen för år 2021 och 2022 för Sveriges geologiska undersökning (SGU), och Naturvårdsverket föreslås få ta del av medlen för att bidra till arbetet.

Gruv- och mineralnäring är viktig för Sverige – inte bara som en ekonomisk motor men även för den mineralförsörjning som behövs för den gröna omställningen. Det finns ett ökande behov av metaller för fossilfria energitekniker som vindkraft och solenergi, men även för omställningen av transportsektorn med laddinfrastruktur, batterier och elbilar. Omställningen till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan. Vägledande för omställningen är regeringens strategi om cirkulär ekonomi där innovationskritiska metaller och mineral pekas ut som en prioriterad ström i omställningen.

Giftfritt från början

Regeringen stärker arbetet för en giftfri miljö och giftfria kretslopp. En cirkulär ekonomi förutsätter att kretsloppen är giftfria så att produkter och varor kan återanvändas och återvinnas på ett säkert och lönsamt sätt.

Kemikalier sprids över länders gränser via luft och vatten, samt via varor och produkter. Den ökade e-handeln är en särskild utmaning för kemikaliekontrollen. Regeringen vill att Sverige ska fortsätta att vara ett av de mest aktiva medlemsländerna inom EU:s kemikaliearbete. Sverige arbetar också aktivt för ett ambitiöst globalt avtal för kemikalier och avfall efter 2020.

Regeringen föreslår att Kemikalieinspektionen får 25 miljoner per år 2021 och 2022 för en särskild satsning på att varor och produkter ska vara giftfria från början. Anslaget för bilateralt miljösamarbete inom områdena kemikalier och avfall förstärks också med 5 miljoner kronor per år under åren 2021 och 2022.

Vägledning för en cirkulär ekonomi

Omställningen stärks genom att nya avfallsregler införs med utgångspunkt i reviderad EU-lagstiftning, i där värdet på produkter, material och resurser ska behållas i ekonomin så länge som möjligt.

Naturvårdsverket får ökade medel för att kunna driva på arbetet med omställningen till en mer cirkulär ekonomi och genomföra, revidera samt tillämpa EU-lagstiftningen på området. Genom att Naturvårdsverket ser över och reviderar sina vägledningar kring avfallslagstiftningen så att ett mer cirkulärt förhållningssätt främjas kan mer avfall användas och utnyttjas som en resurs. Regeringen föreslår att Naturvårdsverket får 10 miljoner kronor per år för genomförande av lagstiftning och stärkt arbete med cirkulär ekonomi. Det kommer också bidra till bättre förutsättningar för näringslivet att ställa om. Genom att ligga i framkant i omställningen kan svenska företag stärka sin konkurrenskraft.

Mer tillförlitlig statistik

Den svenska avfallsstatistiken behöver utvecklas. Som ett led i detta får kommunerna ett utpekat ansvar för att hantera och rapportera statistik om kommunalt avfall. Naturvårdsverket arbetar för att införa en digital lösning för spårbarhet av farligt avfall och förbättrad avfallsstatistik, vilket kommer leda till bättre kontroll av materialströmmar och illegal avfallshantering.

Regeringen föreslår att Naturvårdsverket får 10 miljoner kronor 2021 särskilt för att kunna få ett system för statistik och spårbarhet på plats. Regeringen föreslår också att kommunerna kompenseras med 12,5 miljoner kronor för de kostnader som uppstår till följd av de nya uppgifterna inom statistik på avfallsområdet.