Artikel från Näringsdepartementet

EU:s ministrar beslutade om fiskekvoter och jordbrukspolitiken

Publicerad

När EU:s ministrar i jordbruks- och fiskerådet träffades i Luxemburg 19–20 oktober stod två huvudfrågor på agendan. Ministrarna beslutade både om fiskekvoterna i Östersjön och utformningen av EU:s framtida jordbrukspolitik.

Fiskekvoterna i Östersjön

Varje år lämnar EU-kommissionen förslag på nästkommande års fiskemöjligheter i Östersjön. Det är fiske av torsk, sill, skarpsill, lax och rödspätta som regleras.

Beslutet som länderna enades om innebär en betydande sänkning av fiskemöjligheterna jämfört med 2020. Beslutet innebär dessutom att riktat fiske av östlig tork ska vara förbjudet, bara oundvikliga bifångster ska vara tillåtna. Lekstängningsperioderna för torsk kvarstår, men utformningen förändras jämfört med innevarande år för att bättre stämma överens med de vetenskapliga råden. Således kan det svenska kustnära fisket på andra arter fortgå, samtidigt som torskens lek skyddas när och där leken sker. Fritidsfisket kommer fortsatt att vara reglerat på EU-nivå under 2021.

– Jag är särskilt nöjd med att vi får till en förändring av lekstoppen för torsk som gör att vi lindrar konsekvenserna för kustnära fiske och beredningsindustri, framförallt näringarna i Skåne och Blekinge som varit hårt drabbade under året. Det här inkluderar fisket för humankonsumtion av sill och det har varit en tydlig svensk prioritering som vi har fått gehör för, sade lantbruksminister Jennie Nilsson efter mötet.

Grönare jordbrukspolitik

Ministrarna beslutade under mötet om reformpaketet för den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP.

Beslutet innebär en ökad miljö- och klimatambition jämfört med i dag. Den viktigaste skillnaden är att 20 procent av direktstöden öronmärks för miljöåtgärder. Det är en viktig förändring för att öka ambitionen eftersom fler medlemsländer kommer att behöva göra mer för miljön och klimatet.

– Vi har kommit i hamn med att ta viktiga steg för att säkerställa en modern och framtidsinriktad jordbrukspolitik, där klimatfokus får ett betydligt större genomslag än vad det har haft tidigare. Det känns också bra att viktiga svenska prioriteringar är med som en bra grund i det här, sade landsbygdsminister Jennie Nilsson efter mötet.

Den nya gemensamma jordbrukspolitiken innebär också ett ökat inflytande för medlemsländerna att utforma politiken utifrån sin specifika situation. Varje land ska arbeta fram sin egen nationella plan, vilket innebär att åtgärder och insatser kan riktas till områden där de kan göra störst skillnad eller ge bäst effekt.

Nu väntar förhandlingar med Europaparlamentet.

Från jord till bord-strategin

Ministrarna antog under mötet Från jord till bord-strategin, vars huvudsakliga syfte är att utveckla ett hållbart livsmedelssystem för EU. Strategin innebär ökade ambitioner kopplat till bland annat miljö, klimat och hälsa. I de slutsatser som antogs på mötet välkomnade rådet kommissionens strategi och det övergripande målet om en hållbar livsmedelskedja, från produktion till konsumtion.

Regeringen anser att livsmedelsproduktionen spelar en stor roll i övergången till ett hållbart samhälle. Det är viktigt att EU arbetar med frågor som rör tryggad livsmedelsförsörjning, konkurrenskraftig livsmedelsproduktion och höjda ambitioner kopplat till bland annat djurskydd, antibiotikaresistens, miljö och klimat

Sveriges landsbygdsminister Jennie Nilsson representerade Sverige på mötet.

Producerat av EU-representationen

Mer om mötet i EU:s ministerråd för jordbruk och fiske 19-20 oktober

Tyska ordförandeskapet andra halvåret 2020

Mer om arbetet i EU:s jordbruk- och fiskeråd (Agrifish)

Sverige i EU

På sidan Sverige i EU här på regeringens webbplats hittar du bland annat artiklar från toppmöten i Europeiska rådet och möten i ministerrådet. Du kan också läsa mer om regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet och om gemensamma strategier. Här finns också länkar till mer information om EU:s institutioner och en kalender över kommande EU-möten.